Matematikutvecklare med uppdrag att skapa lust

Elever, föräldrar, lärare, skolledning, förvaltning och politiker. Alla behöver engageras på olika sätt när skolan satsar på en utveckling av matematikundervisningen. Det menar några av de lokala matematikutvecklarna i västra Sverige.

Håkan Cajander i Halmstad, Ingvor Kvist i Kungälv, Gudrun Tidäng i Partille, Anna Magnusson och Christina Terner i Varberg. Samtliga har uppdrag som matematikutvecklare i sina kommuner, men med olika förutsättningar när det gäller tid och resurser. Det som förenar dem är ett starkt engagemang och ett brinnande intresse för att utveckla matematikundervisningen i förskola och skola. Också att de uppfattar att lärarkollegorna är intresserade och positiva till förändring och en mer kreativ och lustfylld matematikundervisning. Och en sak är de väldigt eniga om, det krävs ett långsiktigt arbete för att förnya och förändra undervisningen för att nå målet - en högre måluppfyllelse för eleverna.

Familjematematik och nätverk

En kreativ lustfylld matematik för alla, det är ledorden i Kungälvsmodellen i matematik, där man satsar på uppföljning av elevernas matematikutveckling och matematikfärdigheter från förskoleklass till årskurs 9.

Ingvor Kvist började arbeta med matematikutveckling i sitt eget skolområde, och hon startade med förskolan. Alla pedagoger fick utbildning i studiecirkelform för att lära sig se matematiken i barnens vardag.

- Nu ser de matematiken runt omkring sig. De lyfter matematiken i de vardagliga sakerna och det är roligt att se hur de växer och pedagogerna säger själva att de har fått ett matematiskt medvetande.

Föräldrarna har också blivit involverade, de har pratat matematik på föräldramöten, haft föräldramatematik för de yngre skolbarnen och deras föräldrar, visat föräldrarna på målen i matematik. Föräldrar och barn har tillsammans fått pröva på utematematik.

Efter hand involverades skolområdets lärare från förskolan till år 9 i en fortbildning och ett matematiknätverk formades för att hålla arbetet levande på skolorna och för att lärarna ska inspireras, diskutera och lära av varandra. I dag har Ingvor Kvist också uppdraget att vara matematikutvecklare för alla kommunens skolor, från förskoleklass till årskurs 9. Något hon ser fram emot med entusiasm.

- En av de saker vi ska arbeta med är dokumentation och övergångarna mellan olika skolor, med start från förskola och förskoleklass. Vi har ett långsiktigt tänkande och jag möter bara positiva reaktioner. Jag skulle bara vilja ha med gymnasiet också.

Skolorna satsar

Halmstad satsar långsiktigt på matematiken sedan några år tillbaka, men satsningen på matematikutvecklare har gett en extra skjuts i arbetet, menar Håkan Cajander. Sedan hösten 2007 finns det en kommunövergripande grupp på 20-25 personer med olika kompetenser som har organiserats i ett nätverk för matematikutveckling.

Håkan själv har större delen av sin matematikutvecklartjänst förlagd till två grundskolor och tre förskolor och uppdraget är att öka måluppfyllelsen och lusten för matematik.

- Jag har två rektorer som har vågat och sett att ska vi göra någonting omkring matematikutvecklingen ska vi göra det ordentligt, säger Håkan Cajander.

Håkan startade sitt arbete med att auskultera i alla elevgrupper från F-9 och intervjuade både personal och elever för att få en ordentlig nulägesbeskrivning att utgå ifrån innan ett förslag till handlingsplan togs fram. En tydlig inriktning i handlingsplanen är kompetensutveckling.

- Många pedagoger för de yngre åldrarna undervisar i matematik. Men har ingen matematik i sin utbildning. Målet är att alla även förskollärare, ska ha en 7,5 poängs kurs i matematik för att höja grundnivån.

Och förskolan är viktig för Håkan Cajanders uppdrag.

- Om eleverna ska bli intresserade måste vi starta redan i förskolan. Vi jobbar mycket med att involvera både föräldrarna och förskolelärarna.

Över huvud taget är det viktig för ett långsiktigt hållbart arbete att både elever, lärare och föräldrar uppfattar att det finns tydliga kommunicerbara mål och att alla grupper är delaktiga och har inflytande.

- Många elever undrar vad de ska ha matematiken till, och det är viktigt för oss matematikutvecklare att jobba för att bygga broar mellan det abstrakta och det konkreta.

Håkan Cajander har också tillsammans med lärare och elever på de två grundskolor han arbetar för också byggt broar i praktiken med två sjätteklasser i ett ämnesövergripande projekt. Att utöka den laborativa delen av matematiken och matematikverkstäderna på skolorna är ett av målen med Halmstads matematiksatsning,

- Matematik är det roligaste som finns. Det är fullt av utmaningar, säger Håkan Cajander, som gärna vill att Halmstadseleverna ska få uppleva samma glädje i matematiken som han själv gör.

Vilja att satsa

Anna Magnusson och Christina Terner delar på uppdraget som matematikutvecklare i Varberg. En dag var i veckan har de till sitt förfogande, men konstaterar att de gott och väl skulle kunna jobba heltid med uppdraget. Det finns mycket de vill dra igång och flera skolor som vill ha stöd.

- Det finns en vilja på skolorna att satsa på matematikutveckling, och vårt största mål just nu är att hjälpa till och få igång tankeverksamheten i aktiviteten. Vi jobbar också med nulägesbeskrivningar och en handlingsplan. Vi har intervjuat lärare och elever och det blir väldigt tydligt att matematik inte är samma sak för lärare och elever.

- Vi kan backa upp rektorerna och prata med elever och lärare, fånga upp deras behov och önskemål och se vad vi kan bidra med. Vi har också startat en lokal förening inom SMaL, Sveriges matematiklärarförening, för att ge intresserade lärare en samlingspunkt.

Kompetensutveckling är i fokus också i Varberg. Och det är viktigt för all personal. <br />- Pedagoger behöver ha en stabil matematisk grund att bygga på, även de som arbetar med de yngre barnen. Egen oreflekterad matematik-förmåga räcker inte att bygga undervisning på, påpekar Anna Magnusson och Christina Terner.<br />

Skolan är inte bara matematik

Partille, liksom flera andra kommuner, startade sin matematiksatsning för några år sedan. Partillemodellen innefattar matematik och svenska för år F-5 och kommunen använder sig av det Vänersborgsutvecklade verktyget BeMa, bedömningsunderlag i matematik, för att stödja elevers kunskapsutveckling i matematik.

Gudrun Tidäng har fem timmar i veckan för att samordna modellen. Som många andra matematikutvecklare är hon ensam i sin kommun och uppskattar de nätverk och de kontakter hon fått via satsningen på matematikutvecklare.

- Jag får idéer och pushning via nätverket, och sedan är vi några kommuner som samarbetar. Det är viktigt när man är ensam i sin roll i den egna kommunen.

Att bygga nätverk är viktigt också inom kommunen. När arbetet med BeMa drog igång utbildades pilotlärare som sedan vidareutbildade sina kollegor.

- Genom det nätverket kommer information ut i skolorna och arbetet med matematikutvecklingen hålls levande på skolorna, Men det är mycket som konkurrerar om uppmärksamheten på skolorna. Det är svårt att få utrymme för allt och det är viktigt att tänka långsiktigt, påpekar Gudrun Tidäng.

Text: Carina Näslund