Norska inte så svårt som man tror

Arne Rubensson är lärare i engelska, svenska och svenska som andraspråk på Farsta gymnasium. Han har alltid haft ett intresse för nordiska språk och har bland annat fortbildats inom Nordiska språkpiloter, ett projekt som syftar till att ge lärare i Norden bra metoder för grannspråksundervisning.

Den här eftermiddagen är det B-kursen i svenska som andraspråk som står på schemat, en kurs där grannspråk egentligen inte ingår, vilket Arne tycker är konstigt.
- Varför skulle inte dessa elever klara av att få lite norska och danska inom svenskundervisningen, undrar han.

Hur många ord är samma som i svenskan?

Några minuter efter utsatt tid har alla kommit och lektionen kör igång. Förra svensklektionen fick eleverna lite bakgrund till de nordiska språken. Nu är det dags att titta lite närmare på ett av våra grannspråk, norskan. Arne delar ut en nyhetsartikel från VG Nett, den norska dagstidningen Verdens Gangs nätupplaga. Eleverna får i uppgift att räkna ord. Först ska de välja 100 ord från artikeln. Av de hundra ska de sedan räkna hur många ord som är exakt samma som svenskan, ganska lika, och helt olika svenskan. Eleverna sätter igång att stryka under, ringa in och räkna.

Efter ett tag ritar Arne upp ett stapeldiagram på tavlan. När eleverna är klara ska de fylla i hur många ord av varje kategori de fann bland de 100 ord de valde att undersöka. Först ut är Hevrist Fahran och Lamin Cham. De ritar sina staplar på tavlan. Så småningom har de flesta hunnit räkna sina ord. I några fall blir inte summan riktigt 100 men eleverna får ändå en bild av att en stor andel av orden är samma eller liknande de svenska.

Gammaldags på svenska - vanliga på norska

Arne kommenterar att man för att kunna förstå en text bör känna till omkring 75-80 % av orden. Sedan är det dags att försöka läsa artikeln tillsamman. En del känner sig lite osäkra, det är ju trots allt lite annorlunda att läsa på norska. Arne påpekar att alla är nybörjare, ingen har ju läst norska förut. Eleverna läser ett stycke var och försöker sedan översätta. Vissa meningar är lite krångliga, men det mesta går att tyda. När ordet vanskelig, dyker upp frågar Arne om de känner till att ordet vansklig finns på svenska också och om någon vet vad det betyder. Ingen kan ordet och Arne berättar att det är ett gammalt ord för svårt.

Samma sak händer när det ännu ovanligare förtälja kommer upp i samband med det norska forteller. Arne berättar att på norska och danska kan man även säga berätta, som i svenskan, men på de andra skandinaviska språken är det berätta som är den ovanligare synonymen. Artikeln handlar om lasermannen i Malmö, och av sammanhanget och tack vare att en stor del av orden påminner om svenskan kan klassen tillsammans tyda det mesta. Snart är timmen över och det är dags att gå hem. Två elever stannar kvar en stund och berättar hur det tyckte att det gick.

Det är alltid bra att kunna språk

- Det var roligt, bra att kunna. Man tror det är svårt men när man börjar läsa så förstår man ju, säger Karmen Malezic, som förutom svenska även kan prata serbiska.

Klasskamraten Hani Baba håller med.

- Man fick se hur språken skiljer sig, vilka olikheter som finns, men det var ganska lätt att förstå. Man kan ju svenska bra och då förstår man av sammanhanget. Bara ett fåtal ord skiljer sig, säger han. Hani anser att det alltid är bra med mer kunskaper i språk, det ökar exempelvis chansen att få jobb i andra länder. Hani kan svenska, arabiska, och har även läst spanska i skolan.

- Jag ser bara fördelar och ingen nackdel, bara att det tar lite tid, säger han.

Karmen har en alldeles särskild anledning till varför hon vill kunna grannspråken bättre.

- Jag har släktingar i Danmark och det skulle vara roligt att kunna prata mer med dem. De är ganska bra på att förstå svenska men jag är bara sådär på danska.