Nordiska språkpiloter - möjlighet till språkmöten mellan lärare

Cecilia Squire och Gabriella Aldén från Norrköping är två av deltagarna från Sverige. De är båda nöjda med kursupplägget, trots ett lite väl fullt schema, och tycker att de har fått mycket inspiration. Arne Torps föreläsning om språkhistoria beskrivs som "helt outstanding".

- Han är ett språkgeni som talar alla nordiska språk felfritt, säger Gabriella Aldén. Jag har arbetat en del med språkhistoria i mina klasser och det han tog upp bekräftade att jag fokuserat på rätt saker. Nu har jag fått med mig ännu mer att använda till kommande år.

Många språkliga och kulturella likheter

Under kursen varvades föreläsningar med workshops i nordiska tvärgrupper. I ett litteraturpass fick deltagarna läsa en text om en kille som alltid har keps på sig i skolan. Under uppföljningen uppenbarade sig en tydlig likhet mellan de olika nordiska länderna, då samtliga i gruppen upplevt samma keps-eller-inte-diskussion på sina skolor. Att texten var på nynorsk ställde inte till några stora problem. Istället blev det en rolig diskussion om de ord som det fanns osäkerhet kring. Genom samtalet om ordens troliga betydelser fick lärarna konkreta exempel på likheter och skillnader i varandras språks ordförråd.

Grannspråkskunskap viktigt för att stärka egna identiteten

Gabriella Aldén tycker att det är viktigt med nordisk gemenskap och språkförståelse.

- Ska unga svenskar kunna stå sig mot övriga världen, till exempel i konkurrensen med länder som Kina, är det viktigt att stärka oss i Norden. Förståelse för grannspråk är också bra för språkinlärning generellt och för att stärka den egna identiteten, såväl språkligt som kulturellt.

Medel och engagemang förutsättning för lyckade utbyten

På Cecilias Squires skola har de ett nordiskt samarbetsprojekt för elever i år 8. I höstas var det lägerskola med danska, norska, färöiska och svenska ungdomar i Kolmården under fem dagar. Ett annat år har hennes skola varit på Färöarna. En inte otippad erfarenhet är att eleverna tycker att det är svårare med danska än norska.

- Det blev fler norsk-svenska än dansk-svenska gruppbildningar, säger hon.

Gabriella Aldéns skola har också haft några utbyten med Danmark. Hon påpekar att en förutsättning för sådana projekt är dels medel och dels att lärarna själva engagerar sig i de nordiska språken och har tillräcklig kunskap för att göra dessa möten meningsfulla. Då är det viktigt med fortbildning som kan ge denna kunskap. Flera av deltagarna på språkpilotkursen var också där för att just knyta kontakter för utbyten mellan skolor.

Ytterligare matnyttigt deltagarna fått med sig på kursen var en föreläsning om det finlandssvenska språkets historia. Även alla nya ungdomslitteraturtips från hela Norden uppskattades. Det som har givit allra mest under kursen, enligt både Cecilia Squire och Gabriella Aldén, var dock själva mötet i sig. Att få träffa och prata med lärare från andra nordiska länder och känna att man förstår och lär sig av varandras språk.

I år genomfördes kursen för femte gången. Nordiska språkpiloter startade 2007 som ett testprojekt. Då utvärderingarna var mycket positiva ville Nordiska ministerrådet och de andra finansiärerna fortsätta med satsningen. Idén om Nordiska språkpiloter kom till som ett resultat av två undersökningar i början av 2000-talet, vilka visade att den internordiska språkförståelsen bland unga inte var så bra.

Utifrån detta utvecklades idén om ett projekt med nordisk lärarfortbildning. De så kallade Nordiska pärlorna, med Per Ivar Vaagland, generalsekreterare i fonden för dansk-norskt samarbete, var initiativtagare. Lis Madsen, utbildare på lärarutbildningen i Köpenhamn, kontaktades 2006 och har sedan dess varit projektledare för satsningen.

- Det är kul att projektet blivit en sådan succé, det ger mig energi och lust att fortsätta, säger Lis Madsen. Hon berättar att det i nuläget finns medel till en kurs även nästa år men hon hoppas och tror att det kommer att fortsätta en längre tid framöver.

Kunskap i grannspråk - en outnyttjad kompetens

Lis Madsen menar att de som talar ett nordiskt språk har en outnyttjad kompetens när det gäller grannspråken, som de med lite uppmärksamhet och undervisning kan nå långt med.

- Det är synd att man inte utnyttjar denna möjlighet mer i skolan, tycker hon. Många av dagens unga kommer i framtiden att studera eller arbeta i grannländerna. Därför är det viktigt med förståelse för grannspråk. Roligt är det också, säger hon.