Kia Höök med bärbar dator på balkongen

Dataslöjd borde finnas på schemat

Det räcker inte att barn och unga lär sig använda datorer och annan digital teknik - de måste också förstå hur tekniken fungerar. Det menar Kia Höök, professor på Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) vid KTH och ledare för Mobile Life Center i Kista. Hon och forskaren Ylva Fernaeus berättar om den nya mobila tekniken och vilken roll den kan tänkas få i livet och inte minst i skolan framöver.

Kia Höök och Ylva Fernaeus tar emot i Mobile Life Centers ljusa lokaler högt upp i Electrumhuset i Kista, den datatekniktäta stockholmsförorten som brukar kallas "Sveriges Silicon Valley". Båda berättar entusiastiskt och engagerat om den nya teknologi de är med och utvecklar. De har också många synpunkter på skolans förhållningssätt till modern digital teknik.

- Dataslöjd borde vara ett obligatoriskt ämne i skolan, säger Kia Höök. Datorn ska inte bara vara ett hjälpmedel för att lära sig andra ämnen, utan barnen måste få lära sig att använda datorn som ett eget uttrycksmedel.

"Dataslöjd" är Kia Hööks sätt att beskriva ett slags pysslande med digitalt material som hon menar att alla barn och unga behöver få ägna sig åt i skolan. Det handlar om att uttrycka sig med digitalt material genom att exempelvis spela in filmer med mobilkameran, skapa egna datorspel, PowerPoint-presentationer och mycket annat. Dataslöjd handlar om att lära känna sitt material och kunna uttrycka sig med det materialet, på liknande sätt som man gör på trä- eller syslöjdslektionerna.

Ylva Fernaeus pekar på att det är viktigt att barn och unga får insikt om hur saker och ting fungerar och hur de produceras.

- I skolan får elever lära sig hur olika konkreta fysiska produkter tillverkas, särskilt i ämnen som trä- och syslöjd, men varför får de inte lära sig till exempel hur datorspel skapas, frågar Ylva Fernaeus. Det handlar inte bara om att barnen lär sig använda digital teknik, de måste också förstå tillverkningsprocessen. Den kunskapen öppnar upp för möjligheten att själv skapa och uttrycka sig med digitalt material.

Barn och unga använder tekniken kreativt

Forskningen visar tydligt att barn och ungdomar ofta är kreativa och använder tekniken på innovativa sätt. Unga lär sig snabbt att ta tillvara den nya tekniken och göra den till en naturlig del av deras vardag. Det förändrar också deras sociala liv på ett genomgripande sätt.

- Unga använder mobilen i stor utsträckning för att messa, chatta och byta bilder och musik med sina vänner, så för dem är mobilen framförallt en lekmanick för koppling till varann, säger Kia Höök. När framtidsvisionärerna på 1950- och 60-talen spekulerade om framtidens teknik så kunde man inte föreställa sig den sociala förändring som den nya tekniken skulle komma att medföra.

- Tyvärr har vuxenvärlden ofta fokuserat de negativa aspekterna av modern teknik, menar Kia Höök. Man säger att "ungdomar sitter inne och spelar dator istället för att vara ute och röra på sig och de använder mobilen för att distrahera undervisningen" och så vidare. Sällan tar man fasta på de positiva aspekterna.

Ylva Fernaeus hänvisar till undersökningar som visar att unga faktiskt använder mobilerna mycket när de är ute och leker. Man har exempelvis studerat barn som leker "fotokrig" i lekparker (försöker fotografera varandra på så nära håll som möjligt) eller att de ringer varandras mobiler för att avslöja var kompisarna befinner sig när de leker "Tjong i burken". Dessa och andra exempel är synliga tecken på hur tekniken faktiskt kan medverka till att göra unga mer sociala och mer rörliga utomhus.

- Det är därför det heter Mobile Life, betonar Kia Höök. Å ena sidan är det mobil teknik och hur man använder den, å andra sidan handlar det om det mobila livet, både vad gäller arbete och fritid.

Praktiska exempel på lärande med mobil teknik

Den mobila tekniken har en oerhörd potential, menar Kia Höök och Ylva Fernaeus. Den går att använda på många olika sätt i skolans verksamhet. De ger några exempel på ny mobil teknik som skulle kunna tas tillvara i skolverksamheten.

  • Genom "SwarmCam" kan tre personer filma med sina mobilkameror samtidigt och deras filmer förs i realtid över till en mixer i en dator och därifrån kan man sedan mixa ihop en film med tre olika kameravinklar ? som en professionell tv-studio gör. Detta kan användas när elever gör egna musikvideor och reportagefilmer eller om man vill direktsända något av skolans sportevenemang eller andra skolarrangemang via Internet. Ärvingeskolan i Kista har redan provat den här tekniken.
  • Man kan göra egna mobilspel som interagerar med geografiska platser; mobilens gps registrerar att man befinner sig på ett visst ställe och då spelas ett specifikt innehåll upp på mobilen genom film eller ljud. # Genom en inbyggd accelerometer och gyro känner mobilen av användarens fysiska uttryck, exempelvis skakningar eller att man håller mobilen i ett visst läge.
  • Man har testat att sätta sensorer i de styluspennor som används för att skriva på mobilskärmen. Det ger användaren en möjlighet att uttrycka känslor genom att röra pennan i luften på olika sätt. Känslouttrycken gestaltas i olika färger som bildar en grafisk bakgrund till textmeddelandet som sedan når mottagaren.
  • Genom projektet Affective Health har man utvecklat en möjlighet att låta mobiltelefonen registrera kroppens hälsotillstånd i realtid (puls, svett med mera) vilket ger möjlighet till att användaren kan reflektera över sin stress och hälsa under dagens lopp.
  • Ett kreativt sätt att använda blåtandstekniken i klassrummet är att göra opinionsundersökningar via mobilen. Istället för att be eleverna räcka upp handen när läraren tar reda på deras åsikter i en viss fråga kan man låta alla elever skicka sina svar anonymt via blåtand, så kommer resultatet upp direkt på en datorskärm. Sedan kan man diskutera resultatet utan att någon känner sig utpekad för att han eller hon hade en avvikande uppfattning.

Digital kompetens handlar om förändringsberedskap

Skolan är dålig på att dra nytta av tekniken i undervisningen, menar Kia Höök. Fokus är ofta på att köpa in fler datorer till skolorna, men man tänker inte på att de flesta elever bär med sig en liten dator i fickan. Dagens telefoner innehåller inte bara en kraftfull dator utan är också en multimediamaskin. Med den kan man ta bilder, skapa och spela upp filmer samt att dela med sig av sina bilder, filmer och musik till andra.

Kia Höök och Ylva Fernaeus menar att begreppet digital kompetens inte primärt handlar om att behärska olika program och funktioner. Det handlar snarare om ett förhållningssätt, en förtrogenhet med modern teknik, men framförallt en förändringsberedskap. Digital teknik är oerhört föränderlig och därför måste man vara flexibel och vara beredd att ständigt lära om och lära nytt, menar Ylva Fernaeus. Även lärarna och läroplanerna måste vara flexibla för att kunna möta dessa förändringar.

Datahistoria gör samtiden begriplig

Avslutningsvis lyfter Kia Höök och Ylva Fernaeus fram vikten av att känna till historien för att förstå dagens teknik. Egentligen borde datahistoria vara lika självklart som nutidshistoria i skolan.

- Jag tror inte att man riktigt förstår gränssnitten idag om man inte förstår de problem som tekniken från början försökte lösa, säger Kia Höök. Varför ser till exempel tangentbordet på dagens datorer ut som de gör? Det är inte så intuitivt att bokstäverna ligger där de ligger, exempelvis att bokstaven ”a” som är en av de mest frekvent använda ligger på det svaga lillfingret. Men det har att göra med att vissa tangenter klibbade ihop sig på de gamla manuella skrivmaskinerna, berättar Kia Höök.

Ylva Fernaeus menar att datahistoria inte bara är viktigt för att förstå tekniken. Detta är också kulturhistoria, och det är både intressant och roligt för dagens unga datoranvändare att få en inblick i hur tekniken har utvecklats. Ett exempel är att låta dem se hur DOS såg ut, på den tiden då man var tvungen att skriva på en blå skärm för att kunna starta Windows. Ett annat exempel är att studera hur hemsidor såg ut under Internets tidiga historia. Kia Höök instämmer.<br />

- Man kan kalla det "digital arkeologi", vikten av att man ska kunna göra arkeologi på digitala material bakåt i tiden. Vi har ett ansvar att se till att det blir möjligt, avslutar Kia Höök.

Text: Ulf Jämterud

Senast granskad: 2016-01-20
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen