Omsorg och stöd i ungas samspel i sociala medier

Kränkningar och sociala medier är en vanlig kombination när ungas medievanor diskuteras. Men ungdomar är måna om att visa omsorg och bygger starka stödjande kulturer på exempelvis Instagram eller Kik. I alla fall när det gäller de närmaste vännerna.

Liselotte Eek-Karlsson Liselotte Eek-Karlsson har i avhandlingen ”Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering” visat hur unga interagerar på nätet. 

– Det är centralt för ungdomarna att vårda sina relationer, säger Liselotte Eek-Karlsson, och den innersta kamratkretsen är viktigast.

Men den sociala tillhörigheten skapas utanför nätet: 

– Kompiskretsen formas utanför, men man är på nätet för att tydliggöra att man faktiskt har kompisar och att man finns i just den kompiskretsen. På så sätt bevarar man och befäster det som har skapats utanför nätet. Man kan likna de sociala medierna med en fritidsgård, och ungdomarna går dit kamraterna finns, men skapar inga nya relationer online.

Balansgång mellan bekräftelse och risktagande

I användandet av sociala medier balanserar de unga mellan bekräftelse och en risk för att utsättas för kränkande kommentarer. Men den ömsesidiga respekten är överordnad – i alla fall när det gäller den närmsta kompiskretsen, säger Liselotte Eek-Karlsson:

– I interaktioner med kamrater som inte tillhör den nära kretsen finns andra kvaliteter. Här blir den egna positioneringen överordnad. Ungdomarna gör skillnad på kamrater och handlar målinriktat i syfte att gagna egna intressen. Här sker kränkningar, men den kränkande kulturen är betydligt mindre än den stödjande. 

Skillnader i pojkars och flickors agerande

I avhandlingen presenteras tre delstudier. 1 686 ungdomar har svarat på en enkät om relationer, dessutom har 32 14-15-åringar intervjuats om hur de interagerar i sociala medier. Utöver detta har Liselotte Eek-Karlsson gjort en textanalys av Facebooks policydokument för att förstå mediets villkor för kommunikation. 

Hon har även upptäckt en skillnad i hur pojkar och flickor använder de sociala medierna. Risken för att bli utsatt är stor om normerna överträds: 

– Jag kan se att flickorna gör som man förväntas göra, de objektifierar i det att de lägger ut bilder på sig själva. Pojkarna agerar – de gör. Flickorna kan även gå in på pojkarnas arena genom att exempelvis lägga ut bilder när de utövar sin sport, men pojkarna kan inte göra tvärtom. Statusskillnader inom könen styr också vad som kan publiceras.

– Den här disciplineringen blev jag nog mest tagen av, att den är så oerhört stark. Ungdomarna håller kontroll på var de befinner sig i hierarkin och lär sig vad de kan publicera för att minska risken för kränkningar. Detta ska balanseras med en strävan efter uppmärksamhet. De har även tydliga regler för vad som är privat och för personligt.

Ömsesidigt beroende

Hur mediet är utformat spelar också roll, menar Liselotte Eek-Karlsson. Sociala medier som exempelvis Instagram eller Kik formar villkoren för ungas kommunikation. Men det finns också ett ömsesidigt beroende – medieformerna finns bara så länge det finns användare.  

– De måste värna om sina användare och kommer hela tiden på nya sätt att locka ungdomarna.

Vissa skolor spärrar olika typer av sociala medier, något Liselotte Eek-Karlsson inte tror på: 

– Jag tror mer på att diskutera med ungdomarna kring mediernas form och innehåll. Vad innebär det att vara anonym i ett forum exempelvis? Digital kompetens i skolan borde också innebära att titta på de virtuella rummen och förstå vad det är för värden som signaleras där. Och kritiskt granska de här villkoren.

Villkor för kommunikationen diskuteras sällan

Hon menar att lärare kan ha stor nytta av avhandlingens resultat, exempelvis i det likabehandlingsarbete som ska bedrivas i varje verksamhet:

– Den starka disciplinering som sker online behöver lyftas och problematiseras. Dels för att vidga normerna, dels för att synliggöra de processer som leder fram till att norm och avvikelse skapas. Det sociala mediet i sig skapar också villkor för kommunikationen som sällan diskuteras. Det finns inbyggda värden kring mänsklig samvaro i själva mediet som ungdomarna gör till sina. Exempelvis att göra skillnad och värdera kamrater.

Liselotte Eek-Karlsson är NO-lärare och har arbetat på högstadiet under många år. Förutom att undervisa har hon även varit engagerad i ungas välmående:

– Jag har arbetat med ungas utsatthet i skolan, exempelvis mobbning, under alla mina verksamma år på högstadiet. Jag har genom åren utvecklat en stor kunskap om hur man kan arbeta både främjande och förebyggande när det gäller värdegrundsfrågor av skilda slag. När ungas kommunikation online tog fart för snart tio år sedan gjorde medias beskrivning av mig både konfunderad och nyfiken. Är det så att unga behandlar varandra så illa som det framställs? När jag kom in på forskarutbildningen 2009 blev mitt forskningsområde därför ganska självklart.

Hur skulle hon då vilja arbeta vidare?

– Jag har i den här studien intervjuat 14-15 åringar och skulle även vilja intervjua gymnasieungdomar för att se om strävan efter tillhörighet är lika stark i den åldersgruppen. Jag vill också fortsätta att forska om sociala medier som villkorande för den sociala praktik som utvecklas online. Det är en aspekt som sällan diskuteras när ungas interaktioner online lyfts.    

Text: Marie Leijon
marie.leijon(at)mah.se

Eek-Karlsson, Liselotte (2015) Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet Ungas samspel i sociala medier

Senast granskad: 2016-01-12
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen