Lärarroll stärks vid 1-1-satsningar

När varje elev får var sin dator blir lärares handledning och instruktioner än mer viktiga, inte minst för undervisning i källkritik och kritiskt tänkande. UnosUno är forskningsprojektet som studerar skolor som infört en dator till varje elev i skolan.

Ett tjugotal skolor studeras

Satsningar på varsin bärbar dator till lärare och elever har på senare år blivit allt vanligare i Sverige. Forskningsprojektet Unos uno vid Örebro universitet och Högskolan Dalarna tittar sedan hösten 2010 närmare på arbetet med detta på ett tjugotal skolor i tio kommuner.

Unos uno är det första projektet i den nystartade forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser i akademi och arbetsliv. I den här forskarskolan undersöker femton doktorander och deras handledare vad it-användningen innebär för kommunikation och kunskapsbildning i dagens samhälle.

Ena hälften av de medverkande är informatiker, den andra hälften är pedagoger. Arbetet leds av Åke Grönlund, som är professor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Två doktorander och fyra handledare arbetar med Unos uno, och även de andra medverkar ibland med mindre studier och undersökningar till projektet. Bland annat vill man ta reda på hur lärarens roll och arbetssätt finner nya vägar, vilken betydelse skolledningens agerande har för den pedagogiska utvecklingen samt hur relationerna mellan hemmet och skolan förändras.

- Ett viktigt syfte med Unos uno är att försöka integrera it på ett bättre sätt i undervisningen, säger Åke Grönlund. Därför samarbetar vi med lärarutbildningarna här i Örebro och i Falun. Vi vill också gärna att lärarna på de skolor som vi undersöker engagerar sig aktivt i projektet. Det kan till exempel handla om att de gör egna undersökningar av hur deras arbete förändras eller att de själva börjar följa upp vad it-satsningarna betyder i vardagen.

Forskargruppen genomför regelbundet enkäter, intervjuer och nätverksträffar med lärare och rektorer ute på skolorna. De gör också en större, övergripande analys av nuläget en gång om året. Den första analysen kom förra vintern och i våras var det dags för en ny. Nästa kommer att presenteras efter vårterminens slut 2012.

Skolledningen är avgörande

Nulägesanalyserna visar att ungefär hälften av rektorerna är missnöjda med att de inte fått vara delaktiga i beslutet om skolans satsning på varsin dator. Ingen av dem är dock motståndare till satsningen. Frågan är alltså inte om det hela ska genomföras, utan snarare hur det ska gå till.

- Skolledningen har en avgörande roll för hur satsningen fungerar i praktiken, konstaterar Åke Grönlund. Vi kan tydligt se att på de skolor som har en engagerad och kompetent ledning är de allra flesta elever och lärare nöjda. Det gäller också att kunna bemöta den minoritet bland lärarna som är negativa till satsningen för att undvika att utvecklingen bromsas upp. Ofta rör det sig om äldre lärare som arbetat länge på skolan och som kan ha ett stort inflytande bland sina kollegor.

It-strategi mer än teknik

Åke Grönlund menar att skolledningen måste kunna hantera lärarens förändrade yrkesroll och kunskapsbehov för att främja en pedagogisk utveckling som utnyttjar de nya möjligheterna. Det handlar för läraren om att på olika sätt kunna ge eleverna stöd och hjälp och att kunna dra nytta av de digitala mediernas möjligheter i undervisningen.

- När kommuner och skolor talar om it-strategier handlar det fortfarande mest om teknik och traditionell fortbildning, säger Åke Grönlund. Ofta har man it-pedagoger och liknande funktioner som ska hjälpa lärarna, men även här handlar det till stor del om att hantera tekniken. Numera anser fyra av fem lärare att de har tillräckliga it-kunskaper. Men när det gäller den pedagogiska användningen av tekniken har man inte alls kommit lika långt.

Lärarna behöver reflektera kring hur deras undervisning ser ut och hur de utformar de uppgifter som eleverna ska lösa. En god början är att de arbetar med gemensamma projekt tvärs över ämnesgränserna för att tillsammans hitta nya vägar. Åke Grönlund har lagt märke till att enkäterna visar att eleverna ofta upplever mindre förändring än vad lärarna gör. Visserligen används datorn och nätet, men det har inte förändrat undervisningen i någon nämnvärd grad.

Kritiskt tänkande viktigare än någonsin

Elevernas uppgifter får inte vara för vaga eller alltför stora. Då är det lätt hänt att de flyr undan och försöker göra något roligare istället, påpekar Åke Grönlund. Både lärarna och eleverna själva klagar i enkäter och samtal över koncentrationssvårigheter och att en del börjar surfa eller ägna sig åt Facebook istället för att ta tag i det som ska göras på lektionerna.

- Eleverna kan förstås inte lära sig allt på egen hand, påpekar Åke Grönlund. De behöver förklaringar, tankemodeller och övningar i kritiskt tänkande för att sammanhang, orsakssamband och förståelse ska falla på plats. Det är ju bland annat därför som de faktiskt är i skolan. Läraren ska alltså inte ta ett steg tillbaka när eleverna arbetar självständigt, utan tvärtom finnas tillhands och se till att alla verkligen hänger med.

Den nya skollagen säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, och den lyfter även fram skolbibliotekets pedagogiska funktion i skolans vardag. Detta är något som både lärare och skolbibliotekarier behöver ta fasta på.

- Ibland hamnar skolbibliotekarierna i en olycklig försvarsposition, säger Åke Grönlund. Böckerna ska försvaras mot informationssökning och den allt större användningen av digitala medier. Men att söka, bedöma och värdera information är knappast någon enkel uppgift, och det är något som alla måste lära sig. Därför är det viktigt att skolbibliotekarierna medverkar i ämnesundervisningen och hjälper lärare och elever att reda ut de svårigheter som de stöter på.

Efterfrågar flexibla läromedel

Åke Grönlund konstaterar att lärare uppskattar sedvanliga läromedel för att de ger något fast och trovärdigt att hålla i vid planering och genomförande av undervisning. Han menar dock att de inte alltid räcker till när undervisningen i allt högre grad handlar om dialog, samarbete, diskussion och problembaserat lärande. Läromedlen behöver vara mer flexibla och de måste kunna förändras och byggas ut. Det är också nödvändigt att kunna lägga in elevernas arbeten och att kunna dela uppslag, tankar och idéer med andra lärare, menar Åke Grönlund.

- Detta är förstås något som flera läromedelsförlag är väl medvetna om, säger Åke Grönlund. Tyvärr rör det sig om en nöt som är svår att knäcka och den rymmer både tekniska och upphovsrättsliga problem. Men behovet av större flexibilitet och en god tillgång till material som enkelt kan användas i undervisningen är en nyckelfråga som måste hanteras. Därför kommer vi att ägna mer uppmärksamhet åt det här lite längre fram i Unos uno.

Riktar blicken framåt

Den tekniska utvecklingen går med en rasande fart, datorerna blir allt mindre och vi börjar vänja oss vid att ständigt ha tillgång till nätet och dess möjligheter. Åke Grönlund och hans kollegor intresserar sig därför också för vad som kommer att hända med skolornas satsningar under de kommande åren.

- Kommunernas datorinköp är nog ingen hållbar strategi på längre sikt, anser Åke Grönlund. Många elever har redan egna datorer, smartphones och surfplattor hemma, och snart har i stort sett alla det. Om de tar med sig dem till skolan, så kan pengarna läggas på att utveckla undervisningen istället. Villkoren för undervisning och lärande förändras i grunden när elever och lärare har en kraftfull dator i fickan och kan söka information och kommunicera i stort sett överallt. Det måste skolan, lärarna och eleverna lära sig att hantera.

2012-01-16 | Stefan Pålsson

Följande kommuner ingår i forskningsprojektet

Botkyrka, Falkenberg, Helsingborg, Köping, Lysekil, Malmö, Nacka, Sollentuna, Täby och Västerås.

Senast granskad: 2015-12-01
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen