Vit bakgrund och mycket text

Hur går gymnasieelever tillväga när de läser och hanterar information från olika källor på internet? Klarar de av mångfalden och komplexiteten på egen hand eller behöver undervisningen förändras? Detta har gymnasieläraren Ulrika Németh tittat på i sin licentiatavhandling.

Ulrika Németh är lärare i svenska sedan arton år tillbaka och arbetar på Östra gymnasiet i Huddinge. Hösten 2008 blev hon antagen till Stockholms universitets forskarskola Läs- och skrivutveckling, som bedrevs inom ramen för regeringens fortbildningssatsning Lärarlyftet. I april i år lade hon fram sin licentiatavhandling "Jakten på den godkända texten: Läspraktiker och internetanvändning på gymnasieskolan".

Jakten på den okända texten - Läspraktiker och internetanvändning på gymnasieskolan

- Jag fick idén till min avhandling när det slog mig att jag faktiskt inte visste hur eleverna använder och förhåller sig till den information som de hittar på internet, berättar Ulrika Németh. Hur går egentligen urvalet till när eleverna söker information i skolan? Vilka kriterier används i bedömningen av auktoritet och pålitlighet? Hur läser och använder de informationen? Detta ville jag veta mer om!

Konkreta fallstudier bland gymnasieelever

För att besvara de här frågorna följde Ulrika Németh sju elever i årskurs två på samhällsvetenskapliga programmet som hade olika läs- och medievanor och varierande läsförståelseförmåga. Hon var med och observerade eleverna på lektioner i olika ämnen och dokumenterade med hjälp av video hur de arbetade.

Det samhällsvetenskapliga programmet valdes bland annat på grund av att sammansättningen av elever kännetecknas av en större social spridning än på andra program. Ett annat skäl var att målen för programmet ställer höga krav på att eleverna ska utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och lära sig att kritiskt värdera och ta till sig information från olika källor.

- Jag ville med hjälp av konkreta fallstudier ta reda på hur elever väljer informationskällor och hur deras läsning och förståelse ser ut i praktiken, säger Ulrika Németh. I min analys kopplade jag sedan detta till den skrift- och textkultur som råder i skolan.

Trovärdighetskravet skapade problem

I de olika fallstudierna var det tydligt att eleverna letar efter texter som de tycker ser trovärdiga ut. Det innebär att de väljer bort material som innehåller färgglad grafik och mycket bilder, och att de istället prioriterar webbsidor med vit bakgrund och mycket text. Den senare typen av material stämmer väl överens med de textnormer som råder i skolan och eleverna uppfattar dem därför som mer pålitliga, menar Ulrika Németh.

Det visade sig att eleverna inte har några större problem när det gäller att söka på nätet. Däremot har de ofta svårt att förstå innehållet i de utvalda texterna. De anvisningar som läraren ger och de normer kring pålitlighet som gäller i skolan går alltså före sidornas användbarhet när det gäller förståelse och lärande. Med andra ord har eleverna inte alltid de ämneskunskaper som krävs för att de ska kunna förstå och ta till sig innehållet i de texter som de väljer ut.

- Betoningen av informationens trovärdighet och pålitlighet i instruktioner och normer ställer till det för eleverna, säger Ulrika Németh. Det begränsar deras syn på vad som är användbar information och det blir därför svårt för dem att förädla informationen till kunskap. Undervisningen borde istället handla om att koppla samman informationssökning och läsning.

Viktigt att inte bara använda granskade källor, utan också lära elever värdera opålitliga källor

Ulrika Németh tycker att eleverna behöver lära sig att läsa och förstå texter på nätet och att om de inte klarar av det, har informationssökningen inte något större värde. Hon konstaterar att användningen av informationskällor på nätet rymmer stora möjligheter för elevernas lärande, men att de tyvärr sällan utnyttjas i undervisningen. Det räcker inte att kunna söka information, utan det är nödvändigt att kunna ställa texter mot varandra, jämföra dem och analysera dem ur ett informationskritiskt perspektiv. Att enbart leta efter fakta är helt enkelt inte tillräckligt, menar hon.

- Läroboken och dess granskade innehåll kan inte vara idealet när eleverna letar efter informationskällor på internet, säger Ulrika Németh vidare. Tvärtom är det viktigt att eleverna använder opålitliga källor och att de själva lär sig att bedöma och värdera innehållet. Sållningsarbetet ska inte redan vara gjort, utan eleverna måste lära sig hantverket från grunden. Dessutom behöver eleverna förstå att pålitlighet och användbarhet är relativa begrepp och beror på uppgiftens frågeställningar, syfte och mål. Eleverna måste förberedas ordentligt, så att de lär sig läsa, bedöma och hantera olika slags texter. Om man inte gör det i undervisningen, blir det svårt för eleverna att hantera, greppa och förstå den information som de möter i verkligheten, bland annat på nätet.

Ämnesundervisningen borde i betydligt högre grad fokusera på källkritik och kritisk textläsning, menar Ulrika Németh. Tyvärr är detta något som alltför sällan utnyttjas i det vardagliga arbetet i skolan. Det framgick tydligt när hon arbetade med sin avhandling. Eleverna har under sina skolår vant sig vid att mer eller mindre mekaniskt leta efter fakta, och det är inte alldeles enkelt att ändra på det, konstaterar hon.

- Läraren måste se till att eleverna läser olika slags texter som handlar om samma sak och sedan ge dem den hjälp och den vägledning som de behöver, säger Ulrika Németh. Det är också viktigt att de arbetar tillsammans i mindre grupper och diskuterar om innehållet är korrekt, vilka värderingar som uttrycks och vilken typ av information det handlar om. När eleverna väl lärt sig att identifiera och hantera olika genrer, alltifrån blogginlägg till encyklopediska texter, blir det lättare för dem att dra nytta av mångfalden på nätet och att tolka och förstå det som de läser.

Ulrika Németh har kommit fram till att eleverna behöver lära sig att hantera komplexa texter och att förhålla sig till dem på ett kritiskt sätt. Det kräver bland annat att de kan förstå ämnesinnehållet, att de kan genomskåda retoriska knep och att de kan tolka och bedöma bilder och grafisk utformning. Framför allt handlar det om att inte vara rädd för olika typer av texter, utan att kunna se vad som är användbart i olika sammanhang.

- Det är en av lärarens absolut viktigaste uppgifter att hjälpa eleverna lära sig detta, betonar Ulrika Németh. Då räcker det inte att de arbetar på egen hand, letar fakta och bockar av olika punkter på en lista. Istället är det viktigt att eleverna inser betydelsen av att samarbeta, diskutera och att dela med sig av kunskaper, insikter och perspektiv. Det avgörande är inte att snabbt bli klar med uppgiften, utan att tillsammans läsa, resonera och reflektera för att värdera, tolka och förstå.

2012-06-08 | Stefan Pålsson

Senast granskad: 2015-12-01