Ämnesdidaktisk forskning inom samhällsorienterande ämnen

En viktig utgångspunkt är att det både finns gemensamma och specifika ämnesdidaktiska faktorer inom SO-ämnena. Det finns flera ämnesövergripande faktorer som är viktiga för att lyckas genomföra bra undervisning i skolan. Men forskningen visar också att det finns innehåll och företeelser i det enskilda ämnet som påverkar undervisningen och hur undervisningen uppfattas. Goda ämneskunskaper och didaktiska kunskaper i ämnet ger förutsättningar att bli en bättre lärare i t.ex. historia. Och det är forskning som beskriver och problematiserar sådana ämnesdidaktiska aspekter som presenteras på dessa sidor.

Den ämnesdidaktiska forskning som presenteras har olika fokus. Hur lärare bedriver undervisning och hur elever upplever undervisningen är viktiga och självklara inslag. Men det kan även exempelvis handla om hur det enskilda ämnet definieras av såväl elever och lärare som styrmedel. Detta presenteras genom exempelvis sammanfattningar och referat av avhandlingar, artiklar och konferensbidrag samt intervjuer med forskare.

Ämnesdidaktik

Vad är då ämnesdidaktik? Enkelt uttryckt kan ämnesdidaktik sägas handla om hur ämnesaspekter förenas med undervisningsproblematik. En vanlig metafor från den norske professorn Svein Sjøberg  är att se ämnesdidaktik som en bro mellan ett ämne och allmän pedagogik. En lärare som står inför en grupp elever behöver omvandla sina ämneskunskaper så att det passar för den aktuella undervisningssituationen. Hur lektionen ser ut beror på mål och på möjliga vägar som läraren ser för att uppnå målet.

Lärarens förmåga att göra denna omvandling till bra undervisning brukar kallas för ”ämnesdidaktisk kompetens”. När olika ämnesdidaktiska aspekter analyseras är ofta utgångspunkten de tre klassiska didaktiska frågorna Varför?, Vad?, och Hur? Med hjälp av dessa frågor kan man exempelvis synliggöra såväl hur lärares ämnesdidaktiska kompetens ser ut, orsaker till kompetensen samt dess effekter.

SO-didaktisk forskning

Den ämnesdidaktiska forskningen i de fyra SO-ämnena är på många sätt ojämn. Generellt sett är forskningsfältet mindre utvecklat än för t.ex. naturvetenskapliga ämnen. Även mellan SO-ämnena finns olikheter, historia och religionskunskap har en starkare ämnesdidaktisk forskningstradition än samhällskunskap och geografi. Det är också så att den SO-didaktiska forskningen främst har inriktats gentemot skolans senare år, nämligen högstadiet och framförallt gymnasiet. Men det positiva är att den SO-didaktiska forskningen i Sverige är på stark frammarsch där flera forskarskolor för verksamma lärare och centrumbildningar vid olika universitet producerar aktuell och relevant forskning.

Forskarskolor för verksamma lärare

Vilka är då vi som ska hjälpa till att presentera aktuell SO-didaktisk forskning? Vi är aktiva inom CSD, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, vid Karlstads universitet, en centrumbildning som sedan starten 2006 arbetat aktivt för att utveckla den samhällsvetenskapliga ämnesdidaktiska forskningen.

Förutom egna seminarier och forskningsverksamhet bör två delar av CSD:s verksamhet nämnas särskilt. Det första är forskarskolor för verksamma lärare. På uppdrag av regeringen genomför nu CSD en licentiatutbildning för 20 verksamma lärare i de fyra SO-ämnena, CSD FL. En liknande forskarskola för lärare i historia och samhällskunskap avslutades 2011 och har gett starka bidrag till forskningsläget.

Det andra är tidskriften Nordidactica som främst publicerar vetenskapligt granskade artiklar med aktuell nordisk samhällsvetenskapsdidaktisk forskning.