Personliga och samhälleliga faktorer påverkar undervisning

Det finns flera faktorer som påverkar hur samhällskunskapslärare utformar sin undervisning. Hos den enskilde läraren är det vanligt att enskilda faktorer tydligt dominerar över andra. Det visar en licentiatavhandling som också pekar på att påverkansmönstret är mer individuellt än gemensamt.

En samhällskunskapslärare har som alla lärare en läroplan och andra styrdokument som bland annat beskriver centralt innehåll och lärandemål som eleverna ska uppnå. Dokumenten säger inte i detalj vad innehållet ska vara och de säger heller inte hur undervisningen ska gå till och lärarnas politiska övertygelse, didaktiska modeller, skolornas organisation samt samhällsutvecklingen är exempel på andra faktorer som påverkar hur samhällskunskapslärare utformar sin undervisning  Det är lärarens uppgift att genom sin kompetens omvandla riktlinjerna till faktisk undervisning. Denna omvandling benämns ofta i ämnesdidaktisk forskning som transformering.

Föränderligt ämne med grundläggande mål

De faktorer som påverkar transformeringen kan förväntas variera både mellan lärare och mellan skolämnen. Joakim Öberg har intervjuat tio erfarna samhällskunskapslärare om hur de upplever transformeringen till undervisning i samhällskunskap, både vad gäller vilka faktorer de lyfter fram som viktiga och hur de upplever att detta förändrats över tid.

Med stöd i tidigare forskning beskriver Öberg ämnet samhällskunskap som föränderligt i takt med samhällsutvecklingen och politiska strider men också som beständigt på så sätt att ett grundläggande mål är att fostra demokratiska och självständiga individer. Denna grundkaraktär hos ämnet kan också förväntas utgöra en sorts gemensam utgångspunkt för lärarna, även om de sedan lyfter fram olika påverkansfaktorer som särskilt viktiga för sin egen transformering till undervisning.

Erfarna lärares berättelser om påverkansfaktorer

I urvalet av de tio lärarna hade Öberg två extra viktiga kriterier: lärarna skulle undervisa på högstadiet, gymnasiet eller vuxenutbildningen samt ha cirka tjugo års undervisningserfarenhet eller mer. Att lärarna skulle ha lång erfarenhet av undervisning i samhällskunskap har bland annat sin grund i ett intresse att undersöka om lärarna pekar ut olika faktorer som olika viktiga vid olika tidpunkter.

Öberg låter sina lärare på ett så öppet sätt som möjligt beskriva och diskutera vad de sett som viktigt för sin transformering, varför det är viktigt och på vilket sätt det är viktigt. Vid intervjutillfället användes ingen intervjuguide utan en diskussionsmodell i form av en tidsaxel där frågorna vad, hur, varför och för vem var markerade. Denna intervjumodell menar Öberg ligger i linje med hans metodologiska utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi där forskaren ska tolka och kategorisera undersökningsobjektets livsberättelse om ett särskilt fenomen.  I denna undersökning utgörs fenomenet av lärarnas upplevelser av viktiga faktorer för transformeringen till undervisning i samhällskunskap.

Liknande mönster men olika innehåll

Vid sin analys ser Öberg att det finns stora skillnader i läraranas berättelser men att det också framkommer ett mönster där fyra dimensioner och en aspekt i olika grad beskrivs som viktiga. De fyra dimensionerna Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och den Samhälleliga dimensionen beskrivs som att de rör sig från det personliga och nära ut till något övergripande och distanserat. Samtidigt kan vi också se det som att samhällsförändring via styrdokument och olika utbildningserfarenheter påverkar det personliga. Hos flera lärare syns flera dimensioner men hos alla är det en eller två dimensioner som dominerar.

Hos två av lärarna där den personliga dimensionen dominerar syns en tydlig klassmedvetenhet och ett politiskt intresse där lärarna särskilt vill gynna elever från resurssvaga socioekonomiska villkor. För lärarna med en dominerande didaktisk dimension är det ofta specifika didaktiska modeller och ett relaterande till specifika skrivningar i en läroplan som återkommer i berättelserna. Den styrande dimensionen finns med hos samtliga lärare men den dominerar hos tre och två av dem pekar särskilt ut ekonomiska och organisatoriska ramar som viktiga. Noterbart är att även om den samhälleliga dimensionen är vanligt förekommande är det ingen lärare som uppvisar den som dominerande.

Elevaspekten central, men på olika sätt

Med en särskild betoning förekommer Den elevnära aspekten frekvent hos samtliga lärares berättelser. Relaterandet till elevernas intressen och förutsättningar kan sägas genomsyra lärarnas berättelser. Men den elevnära aspekten filtreras varje gång genom en av de fyra dimensionerna när lärarna berättar.

Öberg sammanfattar sina slutsatser med att påpeka att vilka de viktigaste påverkansfaktorerna är och hur de samverkar med andra mindre viktiga faktorer skiljer sig tydligt åt hos olika lärare. Dock finns det ett gemensamt mönster på så sätt att varje lärare har ett fåtal extra viktiga faktorer som oftast finns i en av dimensionerna och bildar ett kluster av sammanlänkade teman. 

Text: Anders Broman

Joakim Öberg: (2016) Samhällskunskapens dimensioner­­-Tio lärare ramar in sitt ämne, Jönköping University, School of Education and Communication, Research Reports No. 7 – 2016

Senast granskad: 2017-01-10