Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna

Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare.

Ann-Louise Ljungblad I den mikroetnografiska studien valde elever fyra särskilt duktiga lärare. Lärarnas sätt att möta elever, ansikte mot ansikte, videofilmades under matematiklektioner. Främst fokuserades svåra situationer där lärare tvingades ta snabba, ibland sekundsnabba, beslut.

Eleverna valde lärare med god relationell förmåga

Ann-Louise Ljungblad tar utgångspunkt i barnkonventionen och barns rättigheter att ingå i demokratiska relationer. Elever fick därför namnge lärare som de tyckte kunde möta dem på ett tryggt och utvecklande sätt. Tre lärare valdes på detta sätt för mellanstadiet, för introduktionsprogram på gymnasiet samt för naturvetenskapligt program på gymnasiet. Den fjärde läraren namngavs av föräldrar som alltså fick vara sina barns ombud. Det var föräldrarnas tolkning av sina barns möten med lärare som styrde lärarvalet för gymnasiesärskolans individuella program (tidigare verksamhetsträning).

Ljungblad beskriver att hennes nyfikenhet väcktes av vad dessa lärare gör som är så betydelsefullt så att eleverna namngav dem. Elevernas beskrivningar visade att de främst lade tonvikt vid lärarnas relationella förmåga. Den relationella förmåga som Ljungblad ville studera handlar till stor del om kommunikationen mellan lärare och elev som sker i mötet ansikte mot ansikte.
Lärares sätt att möta eleverna i lärar-elev relationen beskrivs av Ljungblad som särskilt viktigt för elever i svårigheter. Dessa elever har särskilt svårt att klara de normer som dominerar i skolan. En av dessa normer är att elever ska vara självständiga problemlösare i matematikundervisningen.

Ett positivt urval av lärare

Ljungblad betecknar valet av de fyra lärarna som ett positivt urval. De fyra lärare som tillfrågades att delta tackade ja. De och eleverna beskrivs enligt följande i avhandlingen:

  • Pia, undervisar elever i matematik på mellanstadiet (årskurserna 5 och 6)
  • Ingrid, speciallärare och mentor på gymnasiets introduktionsprogram, elevgruppen består av elever med diagnosen autismspektrumtillstånd och ibland även andra diagnoser eller svårigheter
  • Maria, lärare på gymnasiesärskolans individuella program där hon undervisar tre elever som har utvecklingsstörning, kommunikationssvårigheter, rörelsehinder och synskador eller blindhet
  • Hans-Olof, undervisar på Naturvetenskapsprogrammet samt en grupp niondeklassare med stort intresse för matematik

Improviserade i de svårare undervisningssituationerna

Data samlades in under ett års tid. Ljungblad använde bland annat en videokamera för att samla in data. Lärarnas möten med elever, ansikte mot ansikte, följdes ofta på mycket nära håll. Efter videofilmade lektioner tittade Ljungblad och den undervisande läraren tillsammans på avsnitt från videofilmerna i vad som kallas för meningsskapande dialoger. De samtalade ofta om de svårare undervisningssituationerna som lärarna hamnade i. För sådana oberäkneliga situationer fanns ingen färdig planering. Lärarna improviserade därför till stor del för att lösa dessa situationer.

Undervisningssituationerna har undersökts med hjälp av mikroetnografisk analys. Ljungblad har försökt att analysera en mängd aspekter i vad hon kallar för mikrovärlden. Till exempel har hon studerat lärarnas kroppsspråk. Hon beskriver till exempel hur lärare tar ögonkontakt, hur de använder röstläge i olika situationer samt hur de använder gester. Resultatkapitlets beskrivningar visar också hur läraren på gymnasiesärskolans individuella program använder taktil beröring under matematikundervisningen. Avhandlingen tar därmed upp olika aspekter i undervisningen som har kommit i skymundan för den stora betoningen av kunskapsmätningar i dagens skola. Ljungblad relaterar i denna diskussion till skolans breda demokratiska uppdrag där meningsskapande, kritiskt tänkande och solidaritet sätts i fokus. 

De fyra lärarna agerade likadant

Några av beskrivningarna i avhandlingen visar enligt Ljungblad att de fyra lärarna samstämmigt

  • tar dubbelt ansvar i och för relationerna med eleverna vilket innebär det pedagogiska ansvaret likväl som ansvar för att relationen fungerar tillsammans med eleverna
  • visar tilltro till elevernas potential
  • intresserar sig för de enskilda eleverna som de är
  • fungerar som vägvisare och står vid elevernas sida i ett gemensamt utforskande vid elevernas lärande
  • hanterar dilemmasituationer (svåra undervisningssituationer) genom improvisation
  • ställer frågor på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att våga uttrycka sig.

Ett gemensamt professionellt språk saknas

Ljungblad konstaterar i den avslutande diskussionen att det saknas begrepp och språkbruk för hur lärare relaterar till elever. Det visade sig bland annat när lärarna skulle försöka beskriva vad de gjorde i undervisningssituationerna. De detaljerade beskrivningarna, samt de meningsskapande samtalen mellan Ljungblad och de fyra lärarna, visar enligt Ljungblad på utvecklingsmöjligheter för lärare och lärarstudenter.

Avhandling i pedagogik framlagd vid Göteborgs Universitet 2016-02-05

Text: Johan Malmqvist
Takt och hållning – en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen
Matematikundervisningens betydelsefulla sekund

Senast granskad: 2016-02-11