Forskning pågår
Forskning om betyg och bedömning bedrivs på flera forskarskolor. Här hittar du sex artiklar om bland annat historiemedvetande, återkoppling som redskap, kamratbedömning och läsförståelse.
Mer lära innantill än historiemedvetande
Med den nya läroplanen, Lgr 2011, kommer begreppet historiemedvetande lyftas ännu tydligare. Fredrik Alvén har tagit fram ett material som han hoppas efterfrågar elevernas historiemedvetande.
Mer lära innantill än historiemedvetandeÅterkoppling som redskap
Återkoppling varierar mellan olika sammanhang och olika typer av återkoppling har olika effekt på elevers lärande. När den har inriktning mot betyg skiljer den sig från den som riktar sig mot elevens lärprocess och självstyrning, visar den forskning som Agneta Grönlund presenterar i en lic.avhandling under vårterminen 2011.
Återkoppling som redskapFörändrad inställning och bättre resultat
Bättre resultat och större intresse för matematik är resultaten av Andreia Balans studie av systematisk kamratbedömning.
Förändrad inställning och bättre resultatSvårt att bedöma läsförståelse
Läsförståelse betraktas som ett av de svåraste områdena att bedöma. Att förbättra elevers läsförståelse är en utmaning för svensk skola och det finns stort behov att diskutera hur den bäst kan utvecklas och därmed bedömas, menar Barbro Westlund.
Svårt att bedöma läsförståelseMer ämnestradition är läroplan
Historielärare verkar luta sig mer mot en ämnestradition i skolan än mot kursplanen när de utformar sitt bedömningsmaterihistoreididaktik.al, säger David Rosenlund, doktorand vi forskarskolan i historia och historiedidaktik
Mer ämnestradition är läroplanTrappstegstänkande i samhällskunskapsproven
I samhällskunskapsproven på gymnasiet finns ett trappstegstänkande där godkänt motsvarar fakta och de högre betygsstegen motsvarar förståelse och analysförmåga. Provens utformning och innehåll har betydelse för vilka kunskaper eleverna har möjlighet att visa. Det visar en Christina Odenstad gjort.
Trappstegstänkande i samhällskunskapsproven
