Kan betyg vara bra för kunskapsutveckling?

Betyg infördes ursprungligen som ett verktyg för urval för högre studier som vilar på elevens meriter, inte socialt arv. 1949 inrättades betyg folkskolan i syftet att öka rättvisan vid urval till realskolan. Sedan dess har det svenska skolsystemet förändrat både betygsystem och i vilka årskurser de ska användas. Betyg används idag som ett verktyg för att summativt bedöma elevens kunskap i förhållande till kunskapsmål, som urvalsinstrument för intag till gymnasium och högskola samt ett mått för skolor som de kan marknadsföra sig med.

Betyg får idag mycket kritik från pedagogikforskare. Kritiken handlar mycket om hur betygen används. En del forskare menar att betyg och poängsättning inte bör användas medan lärandet pågår, utan när tiden för lärandet är slut.
Studier har visat på olika negativa effekter av betyg. Det handlar främst om elevens självbild.  Att konstant få låga betyg, kan befästa bilden av att vara någon som inte kan. Eftersom de tror att de inte kan, finns det ingen anledning att anstränga sig, och betygen fortsätter att vara låga och intresset sjunker. En annan negativ effekt av betyg, är att elever som får betyg tenderar att endast fokusera på betyget och därmed att inte bry sig om mer detaljerad återkoppling. Denna tendens tycks dessutom kvarstå även hos studenter på högskola och universitet, vilket hämmar deras utveckling, eftersom de lägger fokus på det informationsfattiga betyget i stället för återkopplingen.

Betyg kan stimulera till lärande

Återigen så handlar det om hur betygen används. Betyg och bedömning som ger elever och lärare en korrekt bild av elevens kunskapsutveckling, och som bidrar till att ge eleven en tydlig bild av hur egna ansträngningar leder till förbättrade resultat, kan stimulera till lärande. Genom att regelbundet tvingas sätta ett betyg måste också läraren på allvar värdera elevens kunskaper och kan då inte ducka för att en elev halkar efter.
Forskningen om konsekvenserna av att bli betygsatt är begränsad. Internationella studier har visat att hårdare betygsättning tenderar att motivera studiebegåvade elever medan effekten är den omvända för svaga elever. Studier har även visat att information från läraren spelar roll, studenter som fick betyg mitt i en kurs, utöver slutbetyg, presterade bättre än de elever som bara fick slutbetyg och i en annan studie visade att betyg som innehöll information om elevens relativa position i klassen ledde till bättre studieresultat än betyg som bara beskrev elevens egna prestationer.

Betyg kan gynna barn till lågutbildade

En svensk studie har nyligen visat att utbildningsnivån bland döttrar till lågutbildade föräldrar sjönk något som följd av att betygen avskaffades. För söner till högutbildade föräldrar gäller det motsatta; deras utbildningslängd ökade och deras inkomster steg något som effekt av att de inte längre blev betygssatta tidigt.

I studien studerades de långsiktiga konsekvenserna av att betygen på låg- och mellanstadiet avskaffades i den svenska grundskolan under 1970-talet. Eftersom olika kommuner avskaffade betygen vid olika tidpunkter, och att dessa elever idag är vuxna, kunde elevernas utbildningsnivå och löneutveckling jämföras utifrån vilka som hade fått betyg i låg- och mellanstadiet.

Betyg bra för elever med hög kognitiv förmåga

Ytterligare en svensk studie visar att betygens effekter på framtida kunskapsutveckling kan variera med avseende på kognitiv förmåga, kön och social bakgrund. I undersökningen studerades elever där ungefär hälften fick betyg i årskurs 6, medan samtliga fick betyg i årskurs 7.

Resultaten talar för att elever med hög kognitiv förmåga påverkas gynnsamt av att få betyg, medan medel- och lågpresterande elever påverkas negativt. Detta mönster är tydligare för pojkar än för flickor (som i denna studie verkar relativt opåverkade av att få eller inte få betyg) och för elever från socialgrupp I och II, jämfört med elever från socialgrupp III.

Tillfrågade experter: Anders Jönsson, lektor i utbildningsvetenskap, Malmö högskola, Anna Sjögren,  ekonomie doktor i nationalekonomi vid IFAU, Christina Cliffordson, professor i pedagogik, Högskolan Väst

Senast granskad: 2016-02-04