Vilka är syftena med bedömning och betyg?

Man kan dela upp huvudsyftena för bedömning summativa respektive de formativa syftena. När bedömning används summativt syftar den till att summera ihop elevers kunskaper eller skolors samlade meritvärde. Det formativa syftet är att forma lärarens undervisning och elevernas fortsatta lärande. Samtidigt kan man ha andra, mer eller mindre legitima, syften med sin bedömning som till exempel att utöva makt.
De flesta bedömningsinstrument kan användas i båda syften men fungerar olika bra för det.

Bedömningens summativa funktion handlar om att avgöra vilken nivå eleven presterar på JUST NU. Utifrån denna information kan man till exempel formulera ett summativt omdöme, som skriftliga omdömen eller betyg. Detta kan i sin tur möjliggöra utvärdering av kvaliteten i lärares och skolors verksamhet för att bland annat garantera en likvärdig skola.

Ge information om den egna kunskapsutvecklingen

Även formativa bedömningar måste utgå från en "lägesbestämning", det vill säga en tolkning av vilken nivå eleverna presterar på. Det som skiljer den summativa och formativa funktionen från varandra är hur informationen från denna lägesbestämning används. Används informationen till exempel för att rangordna elever, så är funktionen summativ. Används informationen för att antingen ge de eleverna återkoppling, så att de kan förbättra sina prestationer, eller för att förändra undervisningen - då är funktionen formativ.

Verktyg för lärande

Det inte är bedömningens karaktär eller utformning som avgör huruvida den är att betrakta som formativ eller summativ, utan användningen och effekten som styr om bedömningen är formativ eller summativ. Det forskarna kallar bedömning för lärande är alltså metoder som är nära integrerade i undervisningen och som bara syftar till att hjälpa eleverna att lära sig bättre.

Urval för högre studier

När det gäller betyg, så kan man möjligen ha olika syften med dessa också, men anledningen till att vi har betyg är i grunden för att avgöra vem som ska få tillträde till eftertraktade utbildningsplatser eller anställningar, det vill säga ett urvalssyfte. Betyg, så som vi känner dem idag, inrättades med detta syfte 1949, just för att öka rättvisan vid urval, då från folkskola till realskola.
Betyg fungerar inte särskilt effektivt som en hjälp i lärandet, menar många forskare, medan metoder som syftar till att hjälpa eleverna i lärandet inte enkelt låter sig summeras till ett slutbetyg. Kritikerna anser att man nu för tiden gärna vill legitimera betygen genom att tillskriva dem en pedagogisk funktion, men att det inte finns några belägg för att betyg skulle kunna ha en sådan funktion.

Tillfrågade experter: Anders Jönsson, lektor i utbildningsvetenskap, Malmö högskola, Anna Sjögren,  ekonomie doktor i nationalekonomi vid IFAU, Christian Lundahl, docent i pedagogik, Stockholms universitet

Senast granskad: 2016-02-04