Lärare och elev ser över anteckningar i en bok

Formativ bedömning - bedömning för lärande

Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften.

Kännetecken för formativ bedömning

En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande.

Bedömningens roll i läroprocessen

Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning. Införandet av den individuella utvecklingsplanen i svensk skola kan ses som en del av denna utveckling.
En koppling finns till det sociokulturella perspektivet på lärande där tänkandet betraktas som i grunden socialt. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande förändrar bedömningspraxis mot en mer dynamisk och samarbetsinriktad aktivitet där bedömningens roll i undervisningssituationen betonas liksom vikten av att både lärare och elever är delaktiga i bedömningen.

Material om formativ bedömning

Den svenska forskningen om formativ bedömning är inte särskilt omfattande. Under senare år har ett antal översikter och antologier getts ut där temat aktualiserats vilket kan ses som tecken på ett ökat intresse för ämnesområdet i Sverige. Några exempel på svensk forskning och annat material som finns är:

  • Pedagogisk bedömning - Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap består av ett antal forskares och lärarutbildares bidrag till diskussionen om olika former av bedömning.
  • I Lärande bedömning tydliggör författaren de formativa strategierna mot bakgrund av aktuell forskning.
  • En praxisnära bok är Vägen till skriftliga omdömen där formativa bedömningsverktyg beskrivs och kopplas till den individuella utvecklingsplanen.
  • Helena Moreau & Steve Wretman har i flera skrifter beskrivit och gett exempel på hur formativ bedömning kan genomföras.
  • Ulrica Freccero har med utgångspunkt i utvecklingsarbeten på gymnasieskolor beskrivit hur bedömningsmatriser, själv- och kamratbedömning kan användas i en formativ process.
  • Ett skolverksprojekt som delvis är inriktat mot formativ bedömning är MyrA (Matematik och karaktärsämnen på yrkesförberedande program).
  • Skolverket har även gett ut stödmaterial IUP om den individuella utvecklingsplanen.
Senast granskad: 2016-02-12