Hur mår Sveriges elever?

Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars levnadsvillkor i Sverige visar att hälsan har försämrats under de senaste decennierna.
Andelen barn och ungdomar som anger sig som mycket friska minskar med ökad ålder. Med åldern ökar också skillnaderna mellan könen. WHO-studien av skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år har bland annat undersökt självrapporterade psykiska besvär såsom sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet och somatiska besvär som huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.

De psykiska och somatiska besvären ökar med ålder liksom skillnaderna mellan könen, till flickornas nackdel. Ökningen av besvären har avstannat bland 15-åringarna 2009/2010. Men dessa besvär är mer än dubbelt så vanliga jämfört med mitten av 1980-talet.

Användningen av mediciner mot huvudvärk och magont ökar med åldern, framförallt hos flickor. 60 procent av 15-åriga flickor använder medicin mot huvudvärk minst en gång i månaden jämfört med 40 procent hos jämngamla pojkar.

Funktionsnedsättning kan också vara en orsak till ohälsa. Barn som har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis talfel, adhd och psykiska besvär, upplever inte alltid trivsel i skolan. En bidragande faktor kan vara att de, enligt föräldrarna, presterar sämre i skolan och är mer utsatta för mobbning.

Fler upplever kränkande behandling

Även den psykosociala hälsan har, enligt Skolverkets undersökningar, försämrats de senaste åren. Både elever och lärare upplever i större utsträckning kränkande behandling.

Nära var tionde elev i årskurs 4-6 känner sig oskyldigt anklagad av andra elever varje vecka, eller uppger att andra elever visar avståndstagande genom att retas, viska och skämta om dem. Hela 22 procent av grundskollärarna har under de senaste året varit utsatta för våld, hot eller trakasserier i skolan.

Många trivs och känner sig trygga

Denna negativa bild av skolan är emellertid bara en sida av verkligheten, det finns även en annan helt motsatt bild av samma skola. Rapporter och undersökningar visar att när elever fick beskriva vad de tyckte var bra i skolan kom lärare och skolpersonalen på första plats följt av kompisar och skolämnen på andra plats.

Elever har stort eller ganska stort förtroende för sina lärare, och skolmiljön upplevs som förhållandevis positiv. Elever, lärare och skolledare svarar i hög grad att man trivs och känner sig trygg i skolan. En majoritet av eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan.

Nio av tio anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt, vilket är något som har ökat under 2000-talet. Detta bekräftas också av lärarnas svar.

 

Hälsa och lärande hänger​ ihop

Stressnivån hos elever är dock oförändrad sedan tidigare mätningar. 13 procent av de yngre eleverna känner stress, medan siffran är en aning högre för de äldre eleverna, vilket innebär att en stor andel av alla elever känner att de hinner göra det arbete som krävs av dem, utan att bli stressade.

Andelen elever som känner sig mobbade under sin skolgång har varit konstant sedan början av 1990-talet. Det kan ses som positivt att andelen mobbade inte har ökat under de senaste åren.

Det är viktigt att reflektera över hur dessa olika bilder om elevers hälsa påverkar det konkreta arbetet i skolan. Forskning visar på vikten av att lyssna till elevers olika erfarenheter, både positiva och negativa, för att hitta vägar för att främja deras hälsa och i förlängningen deras lärande. Dessutom pekar studier på att erfarenheter av att uppnå akademiska mål i lärandet också kan främja hälsan hos elever.


Tillfrågad expert: Charli Eriksson — översikter om mental och fysisk hälsa
Eva Alerby, professor, och Ulrika Bergmark, universitetslektor, vid institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet, för avsnitt om psykosocial hälsa.

Senast granskad: 2016-02-05