Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling

Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter tillgång till ett specifikt fackspråk och varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum eftersom en språkinriktad undervisning gynnar alla och inte bara vissa elever menar forskare. Varje skola bör därför hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling, skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas kompetensutveckling inom språk- och begreppsutveckling.

Boken ”Språkinriktad undervisning” riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare. Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Forskarna understryker att utan utvecklade språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen.

Ett ämnes fackspråk utmaning för alla elever

Enligt statistiken har 18 % av svenska skolelever annat modersmål än svenska och i storstäderna är denna andel ännu högre. Flera av dessa elever har språksvårigheter och är i behov av regelrätt språkstöd. För att elever ska kunna tillägna sig ämneskunskaper så måste de få tillgång till ett specifikt fackspråk. Varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk som eleverna måste erövra för att de ska uppnå kursmålen.

Maaike Hajers och Theun Meestringas förespråkar en språkinriktad undervisning, dvs. en undervisning där ämnets mål tydliggörs för eleverna och de språkfärdigheter som krävs för att nå målen är uttryckta och kommunicerade till eleverna. Forskarna förordar en kontextrik och kommunikativ undervisning, d.v.s. att ämnet synliggörs och konkretiseras och att det i undervisningen ställs frågor som stimulerar tänkandet. Forskarna menar att alla lärare ska ge eleverna språklig stöttning och föreslår att man t.ex. kan arbeta med nyckelscheman och Venndiagram för att kategorisera och förklara begrepp.

Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum. Språkinriktad undervisning gynnar alla elever och inte bara flerspråkiga elever betonar Hajers och Meestringas.

Ämnesspecifikt språk invecklat

För det första är ett ämnesspecifikt språk mycket invecklat. Därför är det betydelsefullt att ha kunskaper om ämnets språkliga krav och elevers språkkunskaper och utvecklingsbehov. Dessutom blir det viktigt att ha goda kunskaper i språkutvecklande undervisning.

Hajer och Meestringa exemplifierar problematiken genom att hänvisa till kemiämnets höga abstraktionsnivå och det faktum att ämnet skiljer sig från vardagsspråket som är mer konkret och beroende av sammanhanget.

Lärarna tenderar att inte bara sänka kraven eller förväntningarna på flerspråkiga elever utan även sänka undervisningsnivån för dessa elever, vilket är kontraproduktivt. Istället rekommenderar de att lärarna har höga förväntningar på sina elever eftersom kunskapsmässig stimulans är en viktig faktor för framgångsrikt lärande.

Språkpolicy kan säkerställa språklig stimulans

Lärarna bör vid en mängd tillfällen ge eleverna möjlighet att möta och använda relevanta begrepp och ge språklig stimulans. Vid sådana tillfällen är det viktigt att ge formativ respons på det eleverna skriver och säger samt motivera dem att formulera sina mål samt hjälpa dem att hitta strategier för hur de ska ta sig an ämnet och ämnesspråket, förklarar Hajer och Meestringa.

För det andra förordar forskarna införandet av en språkpolicy på skolan. Språkpolicyn är skolans åtgärdsplan för att bevaka och upprätthålla kvalitén i undervisningen samt kartlägga elevers ämnesmässiga och språkliga utveckling. Syftet är att tydliggöra språkliga och ämnesmässiga mål för undervisningen, hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling, skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas kompetensutveckling.

Didaktiska förslag

För att utveckla elevernas språk krävs en helhetssyn på skolans inre arbete och förståelse för elevernas förutsättningar, menar forskarna. Centralt i detta arbete är att:

* Undervisningen ska utveckla elevers kunskaper i akademiskt språkbruk eftersom många elever inte har möjlighet att möta ett sådant språk utanför skolan.
* Alla lärare ska erkänna elevers identiteter och flerspråkighet, och således använda olika språk och erfarenheter i undervisningen. Därmed erkänns klassens mångfald, något som kan öka elevers motivation och självförtroende.
* Det är viktigt att lärarna motiverar eleverna genom att visa förståelse för vad de kan och utmanar dem i deras lärande. Att låta eleverna fundera på vad de redan kan samt vad de ännu inte känner till är en bra utgångspunkt för lärande. Det handlar även om att utveckla elevers förmåga att verbalisera sina språkliga och andra svårigheter.
* Samtliga lärare ska hjälpa eleverna med språkutveckling, skapa kommunikativa lärandemiljöer och ge eleverna tydliga instruktioner och vägledning (t.ex. om hur man skriver labbrapporter, instruktioner, recensioner, uppsatser o.s.v.). Att tydligt presentera lektionsstrukturen och målen ger eleverna stötning. Exempelvis ska man presentera viktiga begrepp och ingående arbeta med deras innebörd och användningsområden.
* Lärarna ska ställa öppna frågor och ge mycket visuellt och taktilt stöd t.ex. genom bilder, grafer, musik, tidningar, språkspel, laborationer, tredimensionella objekt. Eleverna ska ges möjlighet att själv definiera och skriva om relevanta begrepp.
* I lärandesituationer ska man använda en mängd olika läromedel samt kontextualisera och begripliggöra abstrakta fenomen och begrepp som är relaterade till undervisningsämnet. Detta innebär inte att lärarna ska förkorta texter, byta ut lässtoffet mot föreläsningar eller sänka kunskapskraven. Ett sådant scenario kan leda till att eleverna tappar intresset för ämnet och inte får tillräcklig stimulans och utmaning.

Text: Vanja Lozic

Referens:
Maaike Hajer, Theun Meestringa. Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren, 2010
 

Senast granskad: 2016-02-12
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen