Modellskolor – kollektivt lärande i en skola på vetenskaplig grund

”Vad kan lärare påverka i sin undervisning? Som lärare kan jag inte påverka elevernas socioekonomiska bakgrund eller skolans styrdokument, men jag kan genom kompetensutveckling påverka och förbättra min undervisning!” – förklarar Ann-Christine Wennergren en av nyckelpersonerna bakom Modellskolan i Ängelholm.

Ann-Christin Wennergren, forskare i pedagogik vid Högskolan i Halmstad, har tidigare jobbat som lärare, socialpedagog och skolledare. Hon disputerade 2007 med avhandlingen ”Dialogkompeten i skolans vardag”.

Huvudtemat i avhandlingen handlar om hur lärare med stöd av ”kritiska vänner” och aktionsforskning undersöker och förbättrar den egna undervisningen. Hennes erfarenheter av aktionsforskning har varit värdefulla i arbetet med Modellskolor.

Vi träffas i de ljusa och moderna lokalerna på lärarutbildningen i Halmstad. Vi ska diskutera Ann-Christines erfarenheter från arbetet med Modellskolor i allmänhet och med Strövelstorps skola i Ängelholms kommun i synnerhet. Strövelstorpsskolan är en F-9 skola som ingår i en femårig kompetensutvecklingsinsats enligt Modellskolans koncept.

En Modellskola är en eller flera skolor i en kommun där man systematiskt och medvetet arbetar med att grunda verksamheten i vetenskapligt tänkande genom lärares egna undersökningar.

Kombinerar skol- och kompetensutveckling

Strövelstorps skola hade under en längre tid haft låga skolresultat och tog 2011 stöd av Modellskolans koncept för att utveckla kvalitén i undervisningen och därmed förbättra skolans måluppfyllelse. Skolledarna och all pedagogisk personal deltar i kompetensutvecklingen. Genom finansiellt stöd från Vetenskapsrådet samarbetar också forskare från olika lärosäten i forskning kring projektet.

Även om lärarna inte har fått ökade tidsmässiga resurser har de inom organisationens ramar frigjort kompetensutvecklingstid. Utöver det har de flesta lärare valt att gå över till 40-timmars arbetsvecka och har då fått ett lönepåslag på ca 2000 kronor/månad.

Modellskolor vilar på eget utforskande

Modellskolkonceptet vilar på idéer om kollektiv och kollegial kompetensutveckling, där lärare använder forskningsresultat i sin egen undervisning samt undersöker sin egen praktik med relevanta forskningsmetoder och analyserar den med utbildningsvetenskapliga perspektiv. Det övergripande syftet är att konkretisera skollagens krav på en utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att förbättra undervisningen och skolans resultat.

Det är av yttersta vikt att samtliga lärare på skolan ingår i kompetensutvecklingen och att rektor fungerar som en sammanhållande drivkraft i det pedagogiska utvecklingsarbetet, understryker Ann-Christine Wennergren.

Konceptet har utvecklats av Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, och vilar på tre hörnstenar.
1. Input och inspiration av kunskap.
2. Bearbetning av forskningsresultat och dess betydelse för undervisning.
3. Integrering som innebär att teori, praktik och egna undersökningar kopplas samman.

Undersökningsbaserad skolutveckling

Samtliga lärare på skolan bearbetar och reflekterar över aktuell forskning från föreläsningar, litteratur och seminarier. Men det räcker inte att enbart läsa forskningslitteratur, lärarna använder sig också av forskningsresultat i sin undervisning för att pröva nya arbetssätt, säger Wennergren.

I en ständig pågående process prövar lärarna olika undervisningssätt där de även dokumenterar och reflekterar över effekter kring elevers lärande (se figur). Det krävs mod att förändra invanda undervisningssätt och att pröva nya något nytt, samtidigt som det är en observatör eller filmkamera i klassrummet, betonar Wennergren.

Utvecklingsprocessers olika faser

 

Tillitsfullt klimat möjliggjorde kritiska vänner

För att tillsammans dokumentera och få respons på sin undervisning har ”skuggning” varit en viktig del i processen. Skuggning är en form av interaktiv observation. En kollega tar rollen som en ”en kritisk vän” och ställer kritiska frågor om undervisningen och elevernas lärande.

Att utveckla rollen som kritisk vän fordrar tillit inom arbetslaget. Kollegor som studerar varandras undervisning genom att ifrågasätta och problematisera, har visat sig vara en framgångsfaktor, säger Ann-Christine Wennergren.

Lärarna ingår i forskningsteam som tillsammans analyserar den dokumentation som skuggningen av undervisningen har resulterat i. Även elever bjuds in i samtal om undervisningen som kritiska reflektörer. Wennergren anser att just detta demokratiska förhållningssätt som inkluderar såväl lärares som elevers lärande har  stärkt effektiviteten i det undersökande arbetet.

Fokus läggs på görande istället för på lärande

Första analysen av verksamheten på Strövelstorps skola visade att lärarna hade låga förväntningar på sina elever och att fokus legat på elevers görande snarare än på elevers lärande, förklarar Wennergren. 

Lärarna har fokuserat på själva aktiviteten, snarare än på vad eleverna ska lära sig. Tanken är att eleverna ska förstå vad de ska kunna, och kunna göra med sina kunskaper, istället för att enbart prata om vad som ska göras under dagen. Dokumentationen visar även att lärarna börjat synliggöra och konkretisera målen för undervisning på ett språk som eleven förstår. En avgörande faktor, som Wennergren lyfter fram, är att elever större delen av dagen, bjuds in i sin utvecklingszon, om man använder Vygotskijs terminologi.

Den preliminära analysen av lärarnas undersökningar visar att lärarna numera jobbar mer medvetet med dialogen i klassrummet. Istället för att eleverna passivt sitter och lyssnar har lärarna skapat fler möjligheter för eleverna att delta, något som enligt Wennergren främjar lärprocesserna. I dialogen kan läraren förstå hur eleverna uppfattat undervisningens innehåll.

Wennergren understryker vikten av att skapa kollektiva lärmiljöer i kontrast till individuella. Dialog är inte bara en grundläggande förutsättning, utan också ett centralt redskap, för lärande säger Ann-Christine. I individuell avskildhet kan ingen dialog uppstå..

Misstag ett tillfälle till lärande

I en undersökning baserad på videodokumentation upptäckte läraren hur elevernas svar mer systematiskt kunde användas i undervisningen. Det kunde till och med vara en fördel om eleverna svarade fel. Det gav en insikt om hur eleven förstått innehållet. ”Fel” svar användes därefter som en utgångspunkt för lärarens undervisning, förklarar Wennergren.

Lärares röster behöver höras

Att enbart värdera skolors utveckling i förbättrade meritvärden ger ingen heltäckande bild. Efter bara två år är det för tidigt att uttala sig om hållbara resultat men meritvärdet för åk 9 har ökat påtagligt.

I några framåtblickande reflektioner förklarar Wennergren att lärare och skolledare genom Modellskolan kommer att utveckla förmågor att använda ett vetenskapligt förhållningssätt i sitt vardagsarbete. Sedan projektets start ser Ann-Christine Wennergren redan hur lärarna förbättrat sin förmåga att argumentera för sina didaktiska vägval utifrån relevant forskning.

Hon understryker också vikten av att lärares röster behöver höras genom extern publicering. Vi måste verka för fler forum där lärare kan publicera resultat av egna undersökningar, menar Wennergren.

Text: Vanja Lozic

Senast granskad: 2016-02-12