Öppet och undersökande arbetssätt stärker lärandet

Trots att lärare använder sig av undersökande arbetssätt lär sig eleverna sällan naturvetenskapliga begrepp, förklaringar på fenomen eller att formulera hypoteser och frågeställningar. Rätt utformade undersökningsuppgifter kan stärka djupinlärning och utveckla den analytiska förmågan. Undervisningen bör stimulera eleverna att ställa frågor, söka svar, undersöka, resonera med andra samt dokumentera, visar en avhandling.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Annie-Maj Johansson, NO-didaktiker vid Högskolan Dalarna, har i avhandlingen ”Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser” studerat förändringar i kursplanernas innehåll från de fem senaste decennierna. Hon har tittat på mål och syfte för NO i grundskolans tidigare årskurser. Dessutom har hon intervjuat 20 lärare om elevaktiva undersökande arbetssätt och gjort klassrumsobservationer. Ett syfte med avhandlingen är att bidra till att utveckla verktyg som lärare kan använda i undersökande arbetssätt.

Jobba med öppna och elevaktiva undersökningar

I NO ska elever i årskurs 1 till 6 lära sig genomföra enklare naturvetenskapliga undersökningar, förklarar Johansson. Avhandlingen visar att lärandeprocessen inte blir effektiv om läraren styr hela undersökningsprocessen. Att läraren styr undersökningsprocessen innebär att läraren ställer undersökningsfrågorna och att eleverna enbart följer redan givna instruktioner.

Undersökningen visar att eleverna sällan ges möjlighet att muntligt eller skriftligt beskriva undersökningsprocessen. Endast i undantagsfall får elever formulera frågeställningar, presentera hypoteser och dokumentera en undersöknings olika delar. Då blir det svårt att synliggöra lärandet. Elever får också svårare att utveckla ett analytiskt och naturvetenskapligt språkbruk.

Johansson konstaterar att eleverna bör inkluderas i beslut om vad som ska göras. Men också hur och i vilket syfte. På så sätt kan lärarna medvetandegöra eleverna om arbetets syfte och förväntade resultat av undersökningen Och eleverna utvecklar förmåga att formulera frågeställningar och lösa problem. Genom att tala och skriva om naturvetenskapliga metoder och fenomen får eleverna dessutom möjlighet att utveckla sitt språk.

Undersökande arbetssätt kräver noggrann planering

Ett elevaktivt undersökande arbetssätt kan skapa lärandesituationer som främjar djupinlärning. Eleverna kan i mindre grupper och tillsammans med läraren formulera förutsägelser, söka lösningar och dra slutsatser. I sådana sammanhang ges eleverna möjlighet att tala om bakomliggande orsaker och samband. De får dessutom möjlighet att använda begrepp relaterade till NO-ämnen och undersökningsprocesser (t.ex. begrepp som hypotes och frågeställning).

Johansson påpekar att lärarna noggrant måste planera arbetet med hur undersökningar ska genomföras så att elevinteraktionerna i klassrummet främjas och lärandemål synliggörs och uppnås. Därför är det viktigt att formulera vad det är eleverna ska lära sig i genomförandet av undersökningar.

Det är också viktigt att avgränsa det problemområde som eleverna ska analysera. Planeringsprocessen bör inbegripa reflektioner kring undersökningens genomförandeprocess och datainsamling och hur eleverna ska dra slutsatser (t.ex. tolka insamlade data). Därtill måste man precisera hur undersökningen kan redovisas och veta hur eleverna kan utveckla ett kritiskt förhållningssätt.

Eleverna kommer att behöva hjälp med att förstå vad som är viktigt i en undersökning och hur de olika erfarenheterna från undersökningen är relaterade till lärandemålen. Dessutom är det viktigt att läraren förklarar teorin bakom ett naturfenomen eller en process.

Främjar elevers kreativitet, dialog och fantasi

Ett av de elevaktiva undersökande arbetssätten som beskrivs i Johanssons avhandling är ”concept cartoon”. Eleverna får titta på en bild av ett naturfenomen eller ett påstående. Eleverna formulerar hypoteser om fenomenet eller påståendet för att sedan undersöka det.

Ett annat arbetssätt är när läraren ger eleverna ett empiriskt material (t.ex. fossiler). Det empiriska materialet fungerar som underlag för diskussioner, hypotesformuleringar, påståenden och frågor.

Att analysera ett händelseförlopp (t.ex. vad som händer om man rullar leksaksbil med eller utan däck) är ytterligare ett sätt att använda sig av ett undersökande arbetssätt.

Det som kännetecknar dessa och liknande undersökande arbetssätt är att eleverna ges möjlighet att använda sig av sin kreativitet, fantasi och sina erfarenheter samt fakta och tidigare kunskaper i sin undersökning. D.v.s. göra förutsägelser, skriftligt och muntligt formulera frågeställningar, presentera hypoteser och använda väsentliga begrepp. Om elever får göra det ökar deras intresse för naturvetenskap och deras språkbruk utvecklas, menar Johansson.

Tid för gemensam reflektion stärker lärandet

Styrkan med elevaktiva undersökande arbetssätt är att elever och lärare får gemensamma erfarenheter utifrån observationer, händelsebeskrivningar och experiment, förklarar Johansson. Dessa gemensamma erfarenheter är bra underlag för gemensamma diskussioner och analyser.

Enligt Johansson är eleverna vanligen engagerade i de praktiska aktiviteterna, men de får små möjligheter att diskutera sina hypoteser, resultat frågor och gjorda erfarenheter. Det är därför viktigt att ge eleverna tid och möjlighet att diskutera och reflektera tillsammans med sina lärare och klasskamrater.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Johansson, Annie-Maj (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser. Stockholm Förlag: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Avhandling om Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser Pdf, 467 kB, öppnas i nytt fönster.

Publicerad 28 november 2013.  Senast uppdaterad 15 oktober 2020.