Dokumentationskrav höjer förskollärarnas status

Under senare år har personal i barnomsorgen mött ökade formaliserade krav på att dokumentera och utvärdera sitt arbete. I Sverige är det framförallt i läroplanen som de ökade kraven formaliserats men även för arbetet med barns språkutveckling.

Vad får statliga, kommunala och lokala krav på utvärdering och dokumentation för betydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan och för pedagogernas möjlighet att definiera sig som en yrkeskår och en profession? Utifrån denna forskningsfråga genomförde Köpenhamns universitet ett projekt med syftet att teckna ett "bedömningslandskap" på förskoleområdet. I projektet deltog bland annat nio förskoleorganisationer från tre kommuner. Resultaten presenteras i rapporten Dokumentation och utvärdering mellan förvaltning och pedagogik.

Dokumentation och utvärdering på förskolorna rör sig mellan två ytterligheter. På den ena sidan finns den omedvetna dokumentation och utvärdering som är helt integrerad i vardagen (till exempel yrkesmässiga utbyten). På den andra sidan finns den medvetna, avgränsade typen av dokumentation och utvärdering som vanligtvis förknippas med läroplanen.

Dokumentation och utvärdering inte neutrala aktiviteter

Till skillnad från uttalanden från deltagande pedagoger så menar forskarna att dokumentation och utvärdering som aktivitet inte kan betraktas som neutral.

”Vi hävdar att utvärdering och dokumentation inte bara beskriver utan också förändrar de villkor som beskrivs. Det kommer alltid, när det ska utvärderas och dokumenteras, vara så att något prioriteras framför något annat, det kommer, utifrån konkreta förutsättningar, beskrivas på ett sätt snarare än ett annat. Därför är det helt centralt för projektet att undersöka vilken betydelse utvärdering och dokumentation har för de olika aktörerna och hur det försiggår.”

Visar utfört arbete, inte som underlag för utveckling

Det är nästan alltid barnen som dokumenteras. Det är sällan barnen som dokumenterar eller som medverkar till dokumentationen. Dokumentationen – t.ex. i form av fotografier eller videoinspelningar – visar i hög grad ”glada och kompetenta barn” inför vardagens många småkonfrontationer, frustrationer, nederlag och försöken att hantera dessa. Dokumentation och utvärdering används av de allra flesta för att synliggöra det arbete som utförs. Några få förskolor använder dokumentation och utvärdering för att skapa ny förståelse och nya arbetssätt.

Medarbetarna upplever att dokumentationsarbetet ”tar tid från arbetet med barnen”. Men dokumentation och utvärdering ses också som något bra och positivt. Det kan bidra till att synliggöra det pedagogiska arbetet och därmed leda till ett större erkännande på samhällsnivå av de pedagogiska yrkena. Det kan också bidra till ökad yrkesmässig medvetenhet och mer reflektion hos enskilda pedagoger.

Text: Jonas Andersson

Dokumentation och utvärdering mellan förvaltning och pedagogik