Stöd från rektor gör lärare mer positiva till it

Vilka faktorer påverkar lärares uppfattningar om digitala medier i skolan? Två aktuella forskningsstudier närmar sig området ur lite olika perspektiv. Men en sak har de gemensamt: skolledningens inställning till it i undervisningen spelar roll för hur lärare både uppfattar och arbetar med digitala medier i skolan.

Den första studien ”ICT, Teaching and Leadership: How do Teachers Experience the Importance of ICT-Supportive School Leaders?” genomfördes i Norge. 386 lärare från 220 grundskolor besvarade en enkät med syfte att försöka länka lärarnas uppfattningar om it-ledarskapet och kollegers inställning till it med lärarnas uppfattning om hur de använde it i undervisningen.

Kollegernas stöd också viktigt

Fanns det ett samband? Och i så fall, vad berodde det på? Resultatet visar att lärare som uppfattar att skolledarna stödjer it-utvecklingen är mer benägna att själva vara positivt inställda till digitala medier i undervisningen. De arbetar i högre grad med it klassrummet än de lärare som anser att de inte har it-stödjande skolledare.

Även faktorn stödjande kolleger går att koppla till lärarnas uppfattningar om it. Den går dock inte att koppla till hur mycket lärarna verkligen använder digitala medier i skolan. Ett skäl till detta, menar forskarna, kan vara att it-undervisning ofta fortfarande är ett eget projekt. Det går inte att lita på andra lärare för att förändra den egna undervisningen.

Förbereder tillsammans, undervisar ensamma

På många skolor i studien arbetar lärarna i arbetslag för att förbereda sin undervisning, men står ensamma i själva undervisningssituationen.

Det är alltså skolledarnas inställning, och inte kollegernas, som påverkar hur lärarna uppfattar att de använder de digitala medierna i klassrummet enligt studien.

Men faktorer som it-stödjande skolledare, stöttande kolleger och uppfattningar om värdet i att använda it kan inte automatiskt förutsäga hur lärare använder digitala medier, skriver författarna och menar att det behövs större studier som löper över längre tid och som inkluderar fler faktorer för att undersöka vad som stimulerar innovativt användande av it.

Kontextuella faktorer

Den andra studien har just ett bredare fokus. Den belyser hur lärares uppfattningar om it påverkas mer av institutionella än individuella faktorer. Studien, som är en del av det internationella forskningsprojektet ”Innovative Teaching and Learning”, är genomförd i England.  683 lärare som undervisar elever i åldrarna 11-14 år i 24 skolor deltog och resultatet från enkäterna presenteras i artikeln ”Do school-level factors influence the educational benefits of digital technology? A critical analysis of teachers' perceptions”.

Författaren Carlo Perotta visar att lärarnas uppfattningar om it:s möjligheter i högre grad beror på kontextuella faktorer som exempelvis socioekonomiska villkor än på individuella faktorer som till exempel utbildning, ålder eller undervisningsämne.

Brett utbud största fördelen

Majoriteten av lärarna i studien (89,6%, det vill säga 575 stycken) svarar att digitala medier erbjuder någon sorts avgörande fördel i deras undervisning. Den största fördelen med it är, enligt lärarna, tillgång till ett brett utbud av resurser och innehåll. 39,3 procent av lärarna uppger att studenterna vanligtvis är mer motiverade när de använder digitala medier.

38,2 procent av lärarna menar att digitala medier hjälper eleverna att bli mer aktiva och självständiga i sin lärandeprocess och 36,1 procent menar att eleverna är mer uppmärksamma när de använder digitala medier. Men när det handlar om en fördjupad förståelse för ämnet tror endast 17 procent av lärarna att digitala medier spelar någon roll.

Ålder och kön spelar ingen roll

Det finns inget tydligt samband mellan lärarnas uppfattningar och individuella faktorer som till exempel ålder, kön, professionell bakgrund eller ämnesinriktning.  Däremot är lärare (45,8 procent) som uppfattar att skolledningen stödjer it-utvecklingen i skolan mer benägna att se fördelar med it än de lärare (29,1 procent) som anser att it inte är ett område som prioriteras av skolans ledning.

Det finns också ett samband mellan lägre betygsnivåer, skolans sociala kontext och hur lärare uppfattar fördelar med it. Perotta skriver att lärare som arbetar med elever i en mer pedagogiskt ”utmanande” miljö tenderar att vara mer positivt inställda till digitala medier i undervisningen, i synnerhet i relation till elevers uppmärksamhet, aktivitet och självständighet i lärandet.

Författaren menar att det i tidigare forskning skrivs fram en bild av hur vissa lärare verkar anamma de digitala medierna utan större ansträngning, medan andra ofta beskylls för att inte kunna se de självklara fördelarna med it i undervisningen.

Skulden läggs på lärarna

Enligt Perotta ger många studier alltså lärarna skulden för avsaknad av it-utveckling i skolan. På så sätt blir lärarna positionerade i olika typer och grupper samtidigt som it representeras om det mest rationella och självklara valet för alla lärare, oavsett sociala och kulturella skillnader.

Den här studiens resultat snarare kompletterar än ersätter tidigare forskning, menar författaren, och skriver att lärare fortfarande behöver fortbildning, teknisk och pedagogisk support utifrån sina individuella behov. Men lika mycket uppmärksamhet borde ges åt den bredare sociala kontexten. Det handlar att komma bort från tanken om it-utveckling i skolan som individuellt projekt och att skylla brist på utveckling på grupper av lärare.

Marie Leijon
marie.leijon@mah.se

Studien ”ICT, Teaching and Leadership: How do Teachers Experience the Importance of ICT-Supportive School Leaders?” är författad av Ove Edvard Hatlevik och Hans Christian Arnseth. Den är publicerad i Nordic Journal of Digital Literacy och nås via länken: Ladda ner studien

Carlo Perottas artikel ”Do school-level factors influence the educational benefits of digital technology? A critical analysis of teachers' perceptions” är publicerad i British Journal of Educational Technology. Ett utökat abstrakt finns via följande länk:  Läs abstract

Länk till forskningsprojektet Inoovative Teaching and Learning (itL): Läs mer om projektet