Klyftan mellan ”verkligheten” och lärarutbildningen består

Manderstedts syfte är att undersöka hur verksamhetsförlagd utbildning, VFU, konstrueras i policy- och styrdokument, samt i ett antal lärarutbildares och svensklärarstudenters utsagor.

Praktiska färdigheter dominerar

Samtliga lärosätens dokument formulerar visioner om hur teori och praktik ska integreras för att hjälpa studenterna i deras personliga tillväxt och ge dem en arbetsmarknadsmässig status. Men det akademiska får i t.ex. betygssättning och bedömning av studenterna betydligt mindre utrymme än praktiska färdigheter.

Dokumenten lyfter fram sociala egenskaper och personlighetsutvecklande färdigheter som särskilt betydelsefulla i lärarprofessionen, medan ämnet är svårt att få grepp om. Enligt propositionen En förnyad lärarutbildning, som låg till grund för 2001 års lärarutbildning, skulle just ämnets och ämnesdidaktikens relation till lärandeprocesser uppmärksammas, men Manderstedt konstaterar att detta krav inte syns tillräckligt tydligt i styrdokumenten.

Verklighetsklyftan

Det empiriska materialet omfattar 402 styr- och policydokument från 22 lärosäten som 2009 bedrev svensklärarutbildning. Intervjuer har också gjorts på tre stora lärarutbildningar: Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola.
Det empiriska materialet omfattar 402 styr- och policydokument från 22 lärosäten som 2009 bedrev svensklärarutbildning. 
Intervjuerna har gjorts på tre stora lärarutbildningar: Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola. Resultatet visar att trots lärosätenas olika traditioner och organisationer anser majoriteten av studenterna att högskoleförlagd utbildning, HFU, och VFU inte integreras.

Mannerstedt tolkar det som att studenterna inte uppfattar lärarutbildarnas ansträngningar för att dessa kunskapsformer ska integreras i svenskämnet. Tvärtom betonar samtliga studenter skillnaden mellan ”verkligheten”, dvs. skolans värld, och den teoretiska och ”politiskt korrekta” världen i högskolan eller universitetet. Lärarstudenterna lyfter bl.a. fram att VFU-lärare ifrågasätter dels deras yrkesval, dels den teoretiska kunskapen som de inte betraktar som användbar i skolan.

Bristerna i samverkan mellan VFU och HFU finns dock på flera nivåer, inte minst behöver samarbetet mellan företrädare för svensklärarutbildning och skolledare förbättras.

Ämnesdidaktiskt fokus och samarbete

Manderstedt resonerar avslutningsvis kring hur de olika integrationsproblemen skulle kunna hanteras. Ett avgörande problem tycks vara att det svenskämne som studenterna möter i HFU:n är svårt att omsätta i VFU:n. Manderstedt betonar att lösningen inte är att sänka de teoretiska kraven, utan att i högre grad fokusera på det ämnesdidaktiska eftersom samtliga informanter efterlyser mer ämnesdidaktik i huvudämnet.

En ytterligare åtgärd är att skapa möteplatser, samarbetsprojekt och utbildningar där olika aktörer i VFU-sammanhang kan träffas och utbyta idéer.

Avslutningsvis bör det nämnas att Manderstedts nydisputerade kollega, Annbritt Palo, också fokuserar på de 22 lärosäten som gav svensklärarutbildning 2009, men Palo inriktar sig mot den högskoleförlagda delen. På så sätt bidrar Manderstedt och Palo tillsammans till en bred och perspektivrik bild av lärarutbildningen, vilket är ett viktigt tillskott till ett relativt eftersatt forskningsfält.

Text: Christoffer Dahl

Manderstedt, Lena, Växelspel med förhinder. Skärningspunkter i verksamhetsförgd svensklärarutbildning, Luleå tekniska universitet: institutionen för konst, kommunikation och lärande 2013.  Väselspel med förhinder

Litteraturtips:

Bergöö, Kerstin, Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv (diss.), Malmö 2005.

Hegender, Henrik, Mellan akademi och profession: hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning (diss.), Linköpings 2010. Mellan akademi och profession
Fritzell, Olle, Sex handledare om handledarskap, kontakterna med högskolan och om den centrala VFU-rapporten (diss.), Stockholm 2007.

Palo, Annbritt, Svenskläraren som vision och konstruktion (diss.). Luleå 2013. Svenskläraren som vision och konstruktion