IUP ett verktyg som eleverna måste förstå

- Det är viktigt att lärare börjar tänka i termer av att IUP i första hand ska vara ett aktivt och konkret verktyg för lärande som eleven ska kunna förstå. Då måste man formulera den enkelt, tydligt och konkret, även för äldre elever. Det säger Åsa Hirsh, doktorand vid högskolan i Jönköping. Men hon tycker att det verkar som om eleverna inte förstår tanken med IUP.

- Det är också viktigt att det som står i IUP blir synligt i praktiken, så att IUP-arbetet ständigt är närvarande och inte något som finns "vid sidan av" och endast plockas fram vid utvecklingssamtal. Jag tror också att det är centralt att man lägger tonvikt vid utformandet av själva redskapet. Med hjälp av "rätt" rubriker kan man styra tankarna åt "rätt" håll. För eleven tror jag att det är viktigt att IUP-mål och vägar till målen i första hand handlar om kunskap kopplad till skolans ämnen, säger Åsa Hirsh.

Tror du eleven förmår att förstå vad tanken är med IUP?

- Tyvärr verkar det inte vara så. En forskarkollega studerar just detta och hon ser att eleverna vanligtvis har vaga uppfattningar om IUP. Det tycks inte vara ett "aktivt" verktyg för eleven.

- Men det finns positiva undantag, exempelvis förekommer så kallade IUP-lektioner där eleverna jobbar med sina mål. En särskild tid/lektion varje vecka avsätts för att eleven ska kunna arbeta mer specifikt med de mål hon/han fått i IUP. Självklart måste målet vara att det som står i IUP ska påverka praktiken över lag, men det här kan vara ett sätt att tydliggöra IUP-mål och IUP-arbete för eleven.

Du har gjort en omfattande studie, vad kan du säga om de centrala bristerna i IUP med skriftliga omdömen?

- Det mest centrala är att såväl mål som vägar till målen i så hög utsträckning handlar om personlighet och attityder. Det gör att kunskapsmål kopplade till skolans ämnen hamnar i skymundan eller döljs (och ibland kommer bort helt). Många arbetar på att komma bort från den typen av mål i IUP, men man ser väldigt ofta att dessa aspekter i stället kommer in i hur-strategierna, det vill säga i vägarna till målen. Man gör det lätt för sig när man säger att eleven når målet bara han/hon skärper till sig, pratar mindre, vågar mer etc. Sådana formuleringar hindrar läraren från att gå till botten med vad det är som verkligen behövs.

Tror du inte samtidigt att det finns förväntningar på läraren att man i själva samtalet med föräldrarna ska informera om elevens uppförande?

- Ja, så kan det vara. Jag tror att ett grundproblem är gränsen mellan att diskutera skolans värdegrund och att tillskriva eleven specifika personliga egenskaper. Skolan har ett viktigt värdegrundsuppdrag, men det får inte innebära att man ensidigt beskriver negativa personliga egenskaper. Jag har sett flera övertramp där eleven tillskrivs väldigt negativ egenskaper.

Vilka brister ser du mer?

- En annan central brist är att man i så hög utsträckning lägger ansvaret på eleven. Formativ bedömning faller minst lika mycket tillbaka på vad i undervisningen/situationen som är mindre bra eller rent av misslyckat, som på att leta felen hos eleven. En tredje brist är svårigheten att formulera mål. De mål jag kallar för doing/görande är egentligen strategier.

I min egen forskning om bedömning i historia har jag också noterat brister i hur målen formuleras, om jag förstår dig rätt gäller detta generellt i alla ämnen.

- Ja, detta gäller i alla ämnen. Samtidigt måste man notera att i låg- och mellanstadiet är målen i den framåtsyftande delen av IUP i mycket hög grad knutna till svenska, matematik och i viss mån engelska.

Trots brister i IUP, är du ändå hoppfull angående potentialen i IUP. Varför?

- Jo, det är jag. Redskapet som sådant betonar vikten av att en formativ bedömningspraktik finns för att komplettera den summativa. Det är ett viktigt ställningstagande! En pilotstudie jag nyligen genomfört pekar på att lärare i mycket hög utsträckning faktiskt uppfattar IUP som ett verktyg för lärande som de inte skulle vilja vara utan. Verktyget opererar på olika nivåer; inte minst verkar lärare tycka att det är ett viktigt redskap för dem själva. "Jag som lärare måste formulera elevens IUP i konkreta ordalag, tydliggöra dagsläge och utvecklingstankar. Det gör att såväl lärandeprocess som uppföljningsarbete blir kraftfullare för mig som lärare. Jag sätter varje elev i ett tydligt fokus och deras kunskapande blir mer transparent" säger en lärare i min pilotstudie.

- Om IUP bidrar på det sättet är den helt klart viktig! Jag har i mitt empiriska material också sett en hel del exempel på IUP som innehåller tydliga mål och konkreta, lättförståeliga strategier, som borde vara lätta att ta till sig för såväl elever som föräldrar.

Du är ute och träffar en hel del lärare, vad säger de om dina resultat?

- Det finns en stor vilja och ambition bland dem att göra ett bra jobb och utveckla detta arbete. Kombinerat med att lärare får stöd i att öka sin kunskap kring bedömning i allmänhet och IUP som ett verktyg för lärande, måste det också finnas en tillit till att lärare är professionella, känner sina elever och själva kan/ska vara med och påverka hur ett IUP-redskap som främjar lärande ska se ut.

Text: Johan Samuelsson

Senast granskad: 2011-03-08
Innehållsansvar: Professionsutvecklingsenheten