Eleverna blir medbestämmare i entreprenöriellt lärande

"Elever behöver bli entreprenöriella", så inleds Annica Otterborgs avhandling som behandlar gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Titeln anger att studien är fenomenografisk eftersom det är vad eleverna uppfattar och hur de uppfattar entreprenöriellt lärande som är i fokus.

Otterborg har intervjuat sexton sistaårselever på en gymnasieskola med entreprenöriell inriktning. Studien utgår från en definition av entreprenöriellt lärande som en lärandeform i vilken "eleven i samspel mellan skola och näringsliv får arbeta med verklighetsförankrade uppgifter". Eleverna förväntas utveckla självkännedom, självständighet och ansvarstagande, kreativitet och initiativförmåga, problemlösning och flexibilitet samt upptäcka möjligheter och kunna samverka med andra. Studien vill således bidra med kunskaper om hur entreprenöriellt lärande som lärandeform kan tolkas och bedrivas en gymnasieskola med entreprenöriell inriktning.

Arbetar med autentiska uppgifter

Det gymnasieprogram som studerats uppkom på initiativ från en grupp företagare i syfte att tillvarata elevers intresse för näringslivsinriktade frågor. En av grundtankarna med programmet är att stimulera elevernas intresse för företagande och eleverna har därför tillhörighet hos ett bestämt fadderföretag under hela sin utbildning.

Genom att följa företagets verksamhet med kompletterande arbetsuppgifter från skolan förväntas eleverna få inblick i det entreprenörskap som företaget uppvisar. Eleverna genomför under sitt sista år ett projektarbete som utförs på fadderföretaget och arbetet är i allmänhet ämnesövergripande. Eleverna arbetar med autentiska uppgifter som levereras till fadderföretagen. Varje elev har också en mentor, en person med flera års erfarenhet från närings- och arbetslivet som eleverna kan vända sig till för att få råd eller svara på frågor.

I analysen gör Otterborg en uppdelning mellan uppfattningens vad-aspekt som fördelar sig i: förstå, identifiera och avgränsar uppgiften, extern kontakt och kommunikation, teambildning, lära i olika social praktiker samt att se bortom det uppenbara och hur-aspekten, hur självständigt, alternativt med vilken hjälp eleverna tar sig an uppgiften.

Stort inflytande över sitt arbete

Resultaten visar att en förutsättning för att eleverna ska kunna genomföra ett projektarbete är att de förstår identifierar och planerar uppgiftens innehåll och mål. Premisserna för att använda den entreprenöriella lärandeformen är att uppgifterna har ett innehåll och en form som tillåter eleverna att ha stort inflytande och ansvar över sitt arbete.

Det förutsätter också att eleverna vill lära sig på egen hand, tillsammans med lärare eller genom att gå utanför skolans gränser och själva söka information och kunskap, till exempel via internet. Resultaten visar också att entreprenöriellt lärande innehåller olika lärandeformer som bland annat projektorienterat, erfarenhetsbaserat och problembaserat lärande. Skillnaden enligt Otterborg är att i den entreprenöriella lärandeformen lär eleven i olika sociala praktiker, i det här fallet både i skolan och i näringslivet, samt att uppgifterna har en mottagare som bedömer arbetet utifrån användningen eller nyttan av resultatet i en företagande verksamhet. Elevernas ansvar är större än i den problembaserade lärandeformen och uppgifterna är hämtade ur näringslivet. Ytterligare an skillnad är att i den problembaserade lärandeformen arbetar eleverna efter ett visst antal bestämda steg vilket inte är fallet i den entreprenöriella lärandeformen.

Blir bestämmare i sin egen utbildning

Sammanfattningsvis menar Otterborg att förutsättningarna och möjligheterna med entreprenöriellt lärande är att eleverna har tillgång till autentiska arbetsuppgifter som skapar motivation, att eleverna tar ett stort ansvar för arbetsuppgifterna och har modet att gå utanför ramarna utan att chansa för mycket.

Att arbeta entreprenöriellt i sitt lärande kan betraktas som en process där uppgifter från verksamheter utanför skolan är det som utmanar eleverna att antingen lösa uppgiften på egen hand eller tillsammans med andra. Eleverna tränas i att ta ansvar för sina uppgifter och indirekt för sitt lärande. Eleverna blir på så sätt medbestämmare i sin utbildning. Otterborgs slutsats är att mycket talar för att "den nya lärandeformen i den postmoderna tidsåldern sannolikt är entreprenöriellt lärande".

Text: Eva Leffler, Umeå universitet
eva.leffler@pedag.umu.se