Utveckling kräver reflektion över egna kunskapsbehov

Professionella lärare utvecklar förståelse för undervisningen genom att reflektera över sitt handlande i klassrummet. Med denna grundtanke har Pernilla Nilsson, lektor vid högskolan i Halmstad, låtit lärarstudenter reflektera över videoinspelningar av lektioner där de själva undervisar i naturvetenskap. Det var två huvudsakliga situationer som upplevdes som kritiska av studenterna, nämligen situationer kopplade till undervisningen respektive barns attityder och lärande.

Kritiska situationer grund för reflektion

Som exempel på en kritisk situation kopplad till undervisningen nämner Pernilla Nilsson en lärarstudents upplevelse av frustration. Anledningen var att studenten inte kunde förklara för sina elever varför spagetti flöt medan makaroner sjönk under ett experiment om densitet. Ett exempel på en kritisk situation relaterad till attityder och lärande var en lärarstudents upplevelse av att eleverna kunde mycket mer än vad hon förväntat sig.

Studenterna identifierade fyra huvudsakliga kunskapsbehov för att undervisa i naturvetenskap så att elevernas lärande och attityder stimuleras. Goda ämneskunskaper, en stor repertoar av experiment och aktiviteter, kunskap om elevers tidigare erfarenheter och kunskap om allmänna undervisningsstrategier. Möjligheten att kunna reflektera över sin kommunikation och sina handlingar ansåg studenterna också vara viktig.

Internationella studier visar att många lärare i grundskolans tidiga år saknar tillräckliga ämneskunskaper och självförtroende för att undervisa i naturvetenskap. Till detta kommer studier som visar att lärare behöver kunna relatera ämnesinnehållet till barnens vardag för att eleverna ska uppfatta undervisningen som meningsfylld. Men även om goda ämneskunskaper är viktiga så räcker det inte. Det gäller att kunna omvandla kunskapen i undervisningssituationen på ett sätt som stödjer elevernas lärande.

Ämneskunskaper bör integreras med ämnesdidaktik

Studenter på lärarprogrammet måste integrera ämneskunskaper med kunskap om ämnesdidaktik, undervisningsstrategier och undervisningskontexten. Detta är en komplex och krävande process. Varje student behöver identifiera de aspekter som är kritiska utifrån sina egna erfarenheter för att uppnå den kompetens som krävs. Pernilla Nilsson har utgått från de lärarkompetenser som Lee S. Shulman presenterat och benämnt Pedagogical Content Knowledge. Pernilla Nilsson betonar att denna typ av kunskap visar sig i själva undervisningssituationen.

Pernilla Nilsson avslutar med att reflektera över vad hennes resultat betyder för lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Målsättningen är att lärare och lärarstudenter ska utveckla kompetens i att omvandla ämneskunskaper i undervisningen. Då krävs det även att lärarutbildning och lärarfortbildning organiseras utifrån ett perspektiv som inte gör en strikt uppdelning mellan ämne och ämnesdidaktik. Pernilla Nilsson menar därför att de som ger ämneskurser för lärarstudenter eller fortbildningskurser för lärare bör ha ett förhållningssätt som utgår från ”undervisning och lärande i naturvetenskap”.

Text: Gunnar Höst

Källa: Pernilla Nilsson (2012). Ämnesdidaktik i lärarutbildningen. I antologin ”Skola och Naturvetenskap - politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning”, Studentlitteratur.