Vad är skillnaden mellan att läsa på skärm och i böcker?
Dagens barn och ungdomar växer upp i en skärmkultur. Deras värld är delvis visuell, vilket innebär utmaningar mot skriftspråket, men också kompletteringar av det. Elevernas kommunikativa repertoar kan vidgas.
Den ökade dator- och mobilanvändningen innebär att både pojkar och flickor skriver mer än tidigare. Mobiler med pekskärm samt läsplattor kompletterar och alternerar den traditionella datoranvändningen. Men den digitala livsstilen är inte oproblematisk. Språket som används i chattar och liknande är fragmentariskt och ofullständigt. Samtidigt kan man konstatera att användning av digitala medier ökar den kommunikativa förmågan.
Filmvetaren och medieforskaren Lev Manovich anser att i gränssnittet mellan dator och människa framträder ett nytt sätt att strukturera erfarenheter i en närmast ändlös, ostrukturerad samling bilder, texter och annan kommunikation. Han menar att när vi tidigare talat om innehåll och form, ska vi idag tala i termer av innehåll och gränssnitt.
Text i elektronisk form är snarare en process än en produkt, och läsaren kan etablera en slags interaktiv relation till texten på skärmen, medan en tryckt text inte kan påverkas, utan bara kan accepteras eller förkastas. Texterna i tryck respektive på dator läses också på olika sätt rent fysiskt. Det har man visat genom ögonrörelsemätningar av läsning på papper och skärm.
I skolan dominerar penna och papper, hemma är det digitala verktyg som gäller. En stor diskrepans, som skolan har att handskas med, och säkert gör med olika framgång.
Vad händer då när eleverna går från tryckt läsning till skärmläsning? Förlorar de något på vägen? Vinner de något? På dessa frågor har forskningen ännu inget säkert svar.
Några gemensamma nämnare finns mellan det tryckta och det digitala. Layout och grafisk information underlättar läsningen både på papper och på skärm. Allt för mycket information kan få motsatt effekt, eftersom särskilt personer med lässvårigheter kan ha svårt med den visuella orienteringen.
I skolan bör lärare fokusera på att tillsammans med eleverna prova sig fram. Det kan ske genom "lärande i medieekologin", där olika medier finns tillhands på en och samma gång — i ett och samma undervisningsmoment. Gamla och nya medier måste samsas i dagens undervisning.
Texten sakgranskad av Johan Elmfeldt, docent i svenska med didaktisk inriktning, dekan vid Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

