Undervisning i ämnesblock gav tid att gå på djupet

Två eller tre lektioner har slagits ihop till ett långt pass, vilket innebär en sammanhållen undervisning ämnesvis.
- Det nya arbetssättet ger flexibilitet att möta eleverna efter deras egna förutsättningar och behov, säger rektor Eva Dahl.

Kronan har samtidigt brutit upp klasserna och har förlagt undervisningen årskursvis. Det innebär exempelvis att alla sjuorna läser matematik samtidigt under ett pass på tre timmar och 40 minuter en dag i veckan. Klasserna finns kvar men eleverna är för varje ämne indelade i grupper. Det innebär att elever från alla tre klasserna i en årskurs möts i olika konstellationer, olika för varje ämne.

Ett sätt att höja resultaten

Eva Dahl, rektor Det finns 185 elever i årskurserna 7-9 på Kronan. Anledningen till det förändrade arbetssättet är att skolan vill få upp resultaten. Nära 100 procent av eleverna har utländsk bakgrund och många är nyanlända i Sverige. Det var svårt att möta eleverna på rätt nivå när alla hade samma lektion utan hänsyn tagen till kamrateffekter, individanpassning och språk- och kunskapsutveckling.
- Vi kan utnyttja resurserna bättre. Studiehandledare och speciallärare finns där de bäst behövs. Ämneslärarna kan gemensamt planera undervisningen bättre, säger Eva Dahl.

Hon anser att modellen också stärker lärarnas lärande. Med den nya lektionsindelningen har två timmar i veckan kunnat frigöras för planering. Vinsten är en mer varierad undervisning, eleverna har mer tid med läraren och studiehandledare. Att organisera om så genomgripande har varit en förhållandevis kort process. Förberedelserna började på försommaren och i augusti samlades personalgruppen för ett idémöte hur man skulle möta den organisationen.

Syftet är att utveckla kvaliteten och skolan arbetar parallellt med praktiska frågor som hamnat i ljuset med förändringen. Läxorna, vilken funktion fyller de? Det är en av de frågor som rektor och personal gemensamt genomlyser just nu.
- Det var inga problem att förankra det nya hos föräldrarna och ganska snart upptäckte eleverna fördelarna, även om en del tycker att det är jobbigt med långa pass, säger Eva Dahl.

Hinner gå på djupet

En av eleverna är Fatema Abdallah, som går i åk 9. Hon ser både för- och nackdelar med ämnesblocken.
- Den stora skillnaden är att lektionerna är längre och att vi läser varje ämne bara en gång i veckan. Om man av någon anledning är borta missar man väldigt mycket, säger Fatema Abdallah.
Hon tycker att själva lektionerna har blivit bättre och mer varierade, särskilt i ämnen som svenska och de samhällsorienterade ämnena. Fatema säger också att hon uppskattar gruppindelningen där eleverna lär känna varandra över klassgränserna.

Också läraren Sofie Forsman är positiv. Hon är ämneslärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska.  Hennes lektionspass varierar beroende på ämne och årskurs. I åk 7 har hon sitt längsta pass i svenska, tre timmar och 20 minuter.
- Den stora skillnaden är planeringen. Vi kan gå på djupet på ett annat sätt än tidigare. I början var jag rädd att det nya skulle ta mycket mer tid, men det har blivit tvärtom. Stressen har minskat och det känns att vi kan ägna mer tid åt varje elev, säger Sofie Forsman.

Stöd av studiehandledare

Studiehandledarna har en viktig roll på Kronan. De är dels pedagoger, dels tolkar de svenskan till elevens modersmål när det behövs. Abdul Ahad Abdullah har arabiska som modersmål och är utbildad matematik- och no-lärare  i sitt hemland Syrien. Nu är han studiehandledare på Kronan och är en av två anställda. Ytterligare tre anlitas från kommunens modersmålsenhet på timbasis.
- Jag har små grupper med  3-5 elever i varje. Med de nya ämnesblocken får man mer tid att förklara och fördjupa, säger Abdul Ahad Abdullah.

Det är ännu för tidigt att bedöma om indelningen i ämnesblock ger utslag i resultaten. Kronan följer upp varje elev och följer utvecklingen noga.
- Vi har tänkt permanenta ämnesblocken men självklart kommer vi säkert att justera organisationen i takt med att arbetsformen har satt sig, säger rektor Eva Dahl.