Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Rektorns ansvar

Rektor har ett särskilt ansvar för att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande i utbildningen. Arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver ske systematiskt och vara en del av skolans jämställdhetsarbete. För att skolpersonal både ska kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och behandla frågorna i undervisningen behöver personalen ha kunskaper inom området.

Skolans ansvar och möjligheter

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial om skolans ansvar att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I det kan du läsa mer om det främjande och förebyggande arbetet, om att upptäcka utsatthet hos elever och att upprätta kontakt och samverkan med andra för att hjälpa elever som behöver stöd. Nedan följer en översikt av delar av innehållet i stödmaterialet.

Hedersrelaterat våld och förtryck − skolans ansvar och möjligheter

Att nå alla elever genom utbildningen

Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar kan utvecklas, lära och känna omsorg och omtanke. Skolan ska också ge eleverna stöd i att utveckla goda kamratrelationer och vara en mötesplats för viktiga existentiella samtal om relationer, kärlek och sexualitet. Arbetet med kvinnors och mäns villkor finns tydligt uttryckt i skollag och läroplaner. Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom exempelvis alla människors lika värde och jämställdhet.

Utöver läroplanernas skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck är kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön, sexualitet och relationer viktiga delar i flera kurs- och ämnesplaner. När teman som makt, tolkningar och källkritik behandlas inom till exempel ämnena historia, samhällskunskap och religion finns det goda förutsättningar att i undervisningen arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck och frågor som berör eleverna.

Den ämnesintegrerade undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer

Flera uppdrag i läroplanen har koppling till hedersrelaterat våld och förtryck, till exempel jämställdhet och undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Genom att arbeta ämnesintegrerat med dessa frågor får alla elever möjlighet att diskutera sexualitet, relationer och jämställdhet i flera ämnen och därmed utifrån olika perspektiv. Att eleverna får kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är viktigt för att de ska kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Genom att göra eleverna delaktiga och lyssna till deras tankar och funderingar om sexualitet och relationer kan undervisningen göras relevant.

I undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer finns det många tillfällen att beröra hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan handla om allt från framtidsdrömmar, rätten att själv få välja sin partner, ryktesspridning, föreställningar om oskuld och mödomshinna/slidkrans; till jämställdhet, könsstympning, och samhällets maktstrukturer.

Sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen

Rätten att delta i all undervisning

Det förekommer ibland önskemål från elever och vårdnadshavare om att undervisning i till exempel sexualitet, samtycke och relationer eller idrott ska vara könsuppdelad. Enligt läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska skolan organisera utbildningen så att elever möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. I läroplanen för gymnasieskolan framgår det att eleverna ska uppmuntras att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av förställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet.

Både Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tagit ställning till frågan om könsuppdelad undervisning i ett antal beslut. Av besluten framgår att det är otillåtet med könsuppdelad undervisning i ett helt ämne. Vidare är utrymmet att dela upp elever efter kön i delar av ett ämne mycket begränsat. Det finns en stor risk för att könsuppdelad undervisning i delar av ett ämne strider mot läroplanen för grundskolan och mot diskrimineringslagen. Det kan leda till diskriminering som har samband med kön och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Ställningstagande om könsuppdelad undervisning på Diskrimineringsombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bestämmelserna om befrielse från undervisning är idag restriktiva – alla elever har rätt till utbildning. Det krävs, enligt skollagen, synnerliga skäl för befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisning med skolplikt. Detta innebär att det ska finnas mycket starka skäl och beslutet får endast gälla enstaka tillfällen under ett läsår. En elev kan bara befrias från obligatorisk undervisning i vissa undantagsfall och endast från enstaka obligatoriska inslag i undervisningen. Detta får inte innebära att eleven riskerar att inte uppfylla betygskriterierna i ämnet. Det är rektorn som ska fatta sådana beslut och rätten kan inte delegeras till någon annan.

Att nå alla föräldrar

Grundläggande i allt samarbete med vårdnadshavare är tillitsfulla relationer. Genom tillit och dialog kan förståelsen för skolans värdegrund öka.

Skolpersonal och vårdnadshavare bör tillsammans gå igenom och samtala om skolans pedagogiska arbetssätt, läroplanens intentioner, innehåll i under­visningen och hur hemmet kan stödja barnens skolgång. Lärare behöver också förklara hur undervisning i olika ämnen kan läggas upp. Detta kan vara särskilt värdefullt för den som inte själv har erfarenhet av skolgång i Sverige.

Att utgå från barnets rätt till utbildning och att samtidigt ta hänsyn till föräld­rars rätt att styra uppfostran av sina barn kan vara komplicerat. Uppstår det en konflikt mellan barnens rätt till utbildning och föräldrars rätt till uppfostran, är det barns rätt till utbildning i skolan som är skolans utgångspunkt.

Om vårdnadshavare inte delar skolans värdegrund eller inte litar på skolan, kan det från skolans sida vara svårt att skapa tillitsfulla relationer. Det är ändå nödvändigt att försöka, dels av hänsyn till eleven, dels för att vårdnadshavare genom skolans agerade kan få positiva erfarenheter av skolan.

Att upptäcka utsatthet

Som vuxen i skolan behöver du våga se, kunna lyssna, ta elevens berättelse på allvar och kunna möta de svårigheter som eleven tar upp. Ibland kan du behöva fråga hur eleven har det, inte bara en gång utan vid flera olika tillfällen. Det är viktigt att du och dina kollegor visar eleverna att de kan anförtro sig till er.

Hedersförtryck och hbtqi

Eftersom ett hederstänkande bygger på en heteronormativ struktur med tydliga könsmönster är det i hederskontexten förknippat med skam att bryta mot normer om sexualitet eller kön. Det är betydligt vanligare att hbtqi-personer blir utsatta för våld eller hot om våld än andra. Hbtqi-personer kan också utsättas för olika slags omvändelseförsök som tvångsäktenskap eller så kallade ”uppfostringsresor”.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt sårbara

För barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning kan det hedersrelaterade förtrycket ta sig annorlunda uttryck än för andra. Det innebär att det kan vara svårt att upptäcka att en elev är utsatt. Dessa unga befinner sig ofta i en stark beroendeställning i förhållande till familjen och kan till exempel vilseledas till äktenskap.

Uppmärksamma utsatthet

Skolpersonal ska inte göra bedömningar, det är socialtjänstens uppgift. Ni ska uppmärksamma varningssignaler, ha väl förankrade rutiner och göra orosanmälan till socialtjänst.

Tänk på att i samband med lov eller vid skolavbrott kan risken öka för att eleven utsätts. I vissa fall har barn och unga förts ut ur landet i samband med ledighet.