Mattestöd på nätet – på gott och ont

Per Jönsson är professor i tillämpad matematik vid Malmö högskola. Han har länge intresserat sig för den digitala tekniken och dess möjligheter att utveckla och förändra undervisning och lärande i skolan. Nyligen ledde han forskningsprojektet ”Matematik för den digitala generationen” där man bland annat har låtit gymnasieklasser göra matematiska beräkningar med hjälp av inspelningsbara digitala skrivplattor. Under ett antal år var Per Jönsson knuten till lärarutbildningen vid Malmö högskola, men sedan 2008 är han anställd vid fakulteten för Teknik och Samhälle.

Är det upp-och-ner-vända klassrummet svaret på skolans problem?

Fenomenet ”Flipped classroom” har fått stor uppmärksamhet i Sverige under det senaste året. Med inspiration från bland annat Harvard-läraren Eric Mazur har flera svenska lärare börjat filma sina matematiska genomgångar. Eleverna får se filmerna före lektionen och är på så sätt förberedda på ett helt annat sätt än tidigare. Per Jönsson ser flera fördelar med detta arbetssätt. Om läraren använder en stor del av lektionstiden till muntliga genomgångar kan det leda till att eleverna lämnas med sina problem därhemma när de gör sina läxor.

– Flipped classroom är ett sätt för lärarna att omorganisera sin undervisning, säger Per Jönsson. Om man kan frigöra tid för de här förutsättningslösa samtalen då läraren kan diskutera på djupet och möta eleverna på deras individuella nivå så har vi vunnit mycket.

Per Jönsson menar dock att man inte ska ha någon övertro på metoden.

– På det stora hela är det endast ett fåtal lärare som använder Flipped classroom-metoden i praktiken, säger Per Jönsson.

Flera lärare har lagt ut egna matematikfilmer öppet på internet, vilket gör att elever i hela Sverige har tillgång till dem. Per Jönsson är positiv men ser vissa begränsningar med detta. 

– Många elever använder dessa filmer och uppskattar dem, vilket säkert är jättebra. Men det förändrar inte situationen för varje enskild matematiklärare. Varje lärare har sina egna tankar kring det matematiska innehållet, och det är viktigt att eleverna får möta sin egen lärares undervisning.

Per Jönsson menar att vi måste inse att det personliga mötet mellan eleven och läraren aldrig kan ersättas. För honom blir dagens diskussion lite som ett eko från 1960- och 70-talen då tv-apparaterna introducerades i skolan.

– På 60-talet spelade SVT in föredrag där man gick igenom linjär algebra. Man trodde att eleverna skulle kunna sitta och titta på det och på så sätt lära sig matematik. Men det blev katastrof, det går inte att lära sig matematik på det sättet, enbart med envägskommunikation, säger Per Jönsson.

Mattestöd på nätet kan hjälpa vissa elever

Idag finns många aktörer utanför skolans väggar som vill hjälpa elever att nå målen i olika ämnen, inte minst i matematik. Det är inte ovanligt att lärare hänvisar sina elever till webbplatser där eleverna kan träna och repetera matematik, exempelvis inför en särskild prövning eller ett nationellt prov.

Per Jönsson har inte gjort någon undersökning av webbtjänster om matematik och vill därför inte uttala sig generellt om dem. Däremot ser han dem som ett uttryck för brister i skolsystemet.

– Att de här webbtjänsterna finns är en indikation på att det finns ett behov som skolan inte har svarat upp på, säger Per Jönsson.

Per Jönsson menar att även om webbtjänsterna i sig kan vara mycket bra och användbara för elever, så finns det en stor risk att hjälpen inte når de elever som bäst behöver dem.

– Framförallt är det en viss kategori elever som tar till sig det extrastöd som finns. Det är dels elever som är medvetna om betydelsen av goda studieresultat, dels elever vars föräldrar ser till att de använder extrastöd.

Mötet mellan läraren och eleven är oersättligt

När man tidigare talade om ”den digitala klyftan” så syftade man på skillnaden mellan de elever som hade tillgång till datorer hemma och de som inte hade det. Nu är den klyftan i det närmaste utjämnad, men numera pratar man istället om ”den andra digitala klyftan”. Idag har i princip alla tillgång till datorer, men skillnaden ligger istället i den digitala kompetensen. En stor grupp elever får ingen hjälp eller vägledning i hemmet när det gäller digital teknik, och riskerar därför att halka efter.

– Vi riskerar att få en uppdelning mellan de elever som använder den digitala tekniken till sin fördel, och de elever som inte kan ta till sig de digitala resurserna. Det handlar om elever som redan är i ett utsatt läge, och om den här klyftan ökar får samhället stora problem.

Per Jönsson understryker att det är skolans uppgift och skyldighet att fånga upp detta och göra allt som går för att överbrygga den digitala klyftan. Så även om mattestöd på nätet, digitala verktyg och inspelade genomgångar kan vara ett bra komplement och hjälpa elever att nå målen i matematik, får de aldrig bli en ersättning för den ordinarie undervisningen.

– Det finns en fara att aktörer utanför skolan försöker lösa skolans problem. Men när något brister i skolsystemet så är det skolsystemet som ska rätta till dessa brister, slår Per Jönsson fast.

Dessutom saknar de digitala stöden den viktigaste resursen, det som eleverna framförallt behöver mer av, nämligen det personliga mötet med läraren. De digitala stöden kan vara ett komplement men får inte ersätta den personliga kontakten.

– Det många elever främst behöver är ett aktivt stöd från läraren och en möjlighet att arbeta tillsammans med sina kamrater. Om nättjänsterna används på ett genomtänkt sätt kan tid frigöras. Om denna tid används för att gemensamt arbeta med begreppsförståelse och problemlösning i klassrummet så har vi vunnit något, menar Per Jönsson.
 

Text: Ulf Jämterud