Tidsenliga lärverktyg hjälper dem med läs- och skrivsvårigheter
22 januari 2013
Elever med läs- och skrivsvårigheter får större möjligheter att klara skolans mål om de använder tidsenliga verktyg. Det menar Monica Andersson, projektledare vid skoldatateket i Jämtland som berättar hur hon stöttar lärare till elever med funktionsnedsättningar.
Monica Andersson undervisar lärare.
– När jag började arbeta här 2009 kallade man det "alternativa verktyg" medan vi idag säger "tidsenliga lärverktyg". Vilket uttryck man använder präglar givetvis hur man jobbar med dem, säger Monica Andersson.
I grunden är Monica Andersson utbildad mellanstadielärare och har även arbetat i åtta år som mediepedagog innan hon 2009 fick arbetet som projektledare vid Skoldatateket i Jämtland. Skoldatateken finns i 155 av Sveriges kommuner och har till syfte att stimulera och stödja pedagoger som arbetar med elever i behov av särskilt stöd, främst de elever som har läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller neuropsykiska funktionshinder.
Digitaliserade lärare
Att använda it i undervisningen gynnar elevernas måluppfyllelse och ger läraren stora möjligheter att variera och individualisera undervisningen, menar Monica Andersson.
– Att till exempel låta eleverna lyssna in lärobokens texter kan vara en stor hjälp för alla de som har svårt med läsningen, inte bara de med utredd diagnos, säger hon. Jag brukar prata om vikten som lärare av att digitalisera sig, så att så många elever som möjligt når målen.
Att digitalisera sig som lärare handlar enligt Monica Andersson om att lärarens egen undervisning förändras i grunden. Det gäller alltså inte att byta ut pennan mot en dator utan om att skapa en situation där elevens lärande utvecklas med hjälp av it.
Talsyntes som hjälpmedel
Som ett bra och enkelt exempel på tidsenliga lärverktyg ger hon talsyntesen, alltså ett program som omvandlar text till tal. Om läraren använder skriftligt material från många olika böcker, tidsskrifter och tidningar kan det vara en god idé att skanna in sidorna och ge eleverna möjligheten att ha talsyntes som hjälpmedel. Även terminsplaneringarna bör finnas tillgängliga digitalt så att elever kan få dem upplästa för sig.
– Idag är det oerhört mycket text som våra elever förväntas bearbeta och omvandla till egen kunskap, säger hon. Självklart ska vi jobba med lästräning men samtidigt måste vi komma ihåg att många elever med lässvårigheter går miste om det innehållsliga i texterna, när de förväntas läsa själva utan hjälp. Därför är det viktigt att låta dem lyssna in faktatexter vid sidan av lästräningen.
Hon nämner att det finns forskning som visar att de elever som får lyssna på texter och genom det förstår och hänger med, också får ett större intresse för läsning. Dessutom utvecklas de språklig och deras ordförråd utökas.
– Det finns ingen elev som kan missbruka talsyntes, säger hon. Om du är en duktig läsare har du inget behov av den, så det behöver man som lärare aldrig vara orolig för.
Anpassade rättstavningsprogram hjälper
Monica Andersson talar insatt om alla applikationer till Ipad som kan underlätta för elever med kognitiva svårigheter som problem med tidsuppfattning, kommunikation med andra eller språkstörningar. På Skolappar.nu kan man exempelvis söka applikationer via årskurser och ämnen. Ett annat sätt att få bra och uppdaterad information som lärare är att gå med i Facebookgrupper som "Skoldatatek" och "Ipad i förskolan".
Ett lärredskap som Monica Andersson själv förespråkar är de rättstavningsprogram för Ipad som är skapade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Till skillnad från rättstavningsfunktionerna i exempelvis Word, hjälper programmet till med de stavfel som man ofta gör när man har läs- och skrivsvårigheter. Eleven får även exempelmeningar för de felstavade orden, till exempel homofoner, alltså ord som låter likadant men stavas på olika sätt, som orden "gått" och "gott".
– Eleven får två meningar med orden i, exempelvis "Jag har gått hemifrån" och "Maten smakade gott". På så sätt kan de själva förstå vilket ord som är det rätta i den mening de själva vill skriva. Det är en jättebra funktion.
Hon skrattar litet och berättar att alla givetvis inte är övertygade om de tidsenliga lärverktygens förträfflighet. En rektor reagerade till och med, med ett irriterat: "Herre Gud! Ska inte eleverna lära sig stava i dagens skola?"
– Då berättade jag om när jag själv gick i skolan, säger Monica Andersson. När jag skrev en uppsats tog läraren in den och rättade den genom att markera felstavade ord med rödpenna. Men det var inte något vi talade om eller tittade på efteråt. Med ett rättstavningsprogram får eleven se det rätta ordet varje gång hon skriver en text. Det tycker jag är mycket mer givande ur ett lärandeperspektiv.
En till en verkar inkluderande
Enligt Monica Andersson gynnar satsningar med en dator per elev de elever som är i behov av särskilt stöd, och då inte bara på grund av de tekniska möjligheterna:
– Tidigare kunde en utredd elev vara den enda med en dator i klassrummet. Det blev väldigt utpekande och många tackade nej till digitala hjälpmedel eftersom de inte ville vara annorlunda än sina klasskamrater. En dator per elev ökar möjligheter till inkludering – alla arbetar med datorn som hjälpmedel men verktygen är individanpassade.
Så berättar hon en solskenshistoria om eleven som hade IG-varningar i alla ämnen, glömde läxan hemma, böckerna i skolan och aldrig lämnade in några arbeten. Men när hon fick låna en dator från Skoldatateket vände det.
– Hon hade en lärare på skolan som såg till att hon fick allt material från lärarna digitalt och samlat i datorn. Då plötsligt började hon att lämna in sina uppgifter. Hon gick ut med godkänt i alla ämnen, det tycker jag är fantastiskt.
Många lärare positiva
De allra flesta Monica Andersson träffar när hon är ute på skolorna är mycket positiva till it och införlivar gärna både nya arbetssätt och verktyg i sin undervisning. Samtidigt möter hon många elever som sliter hårt för att klara av ämnena och lika många som inte vågar berätta att de är exempelvis dyslektiker.
– Jag hoppas och tror att det i framtiden kommer att finnas en helt annan acceptans för människor med funktionsnedsättning, säger Monica Andersson. Drömscenariot är att en gymnasielev är så trygg att hon kan säga till en framtida arbetsgivare: "Jag jobbar gärna som receptionist hos er men då behöver jag talsyntes för att göra bokningarna, det går väl bra?!"
Text: Filippa Mannerheim
Bild: Nils-Johan Persson
