Så använder lärare och skolbibliotekarier Länkskafferiet i gymnasieskolan

Kvalitetsgranskade länkar är en styrka

För Elin Hirschfeldt, bibliotekarie på Bromma gymnasium, råder det ingen tvekan om vad som är den viktigaste förtjänsten med Länkskafferiet.

- Länkskafferiets främsta styrka ligger självklart i kvalitetsgranskningen av länkarna, säger Elin Hirschfeldt. Jag visar ofta upp den för elever som en alternativ sökväg när träfflistan i en sökmotor känns alltför "vildvuxen" eller svårbedömd ur ett källkritiskt perspektiv.

Enligt Jonas Aghed, bibliotekarie på Brännkyrka gymnasium söder om Stockholm, finns det stora fördelar med att använda en länksamling som ett viktigt komplement till sökmotorer.

- När eleverna googlar får de ofta en svåröverskådlig mängd träffar, där de träffar som ligger överst i listan inte alltid är de som ger bäst information. Då blir de osäkra och förlorar tid.

Jonas Aghed menar att man regelbundet måste påminna eleverna om att använda länksamlingar, eftersom de oftast enbart använder sökmotorer när de letar information på nätet.

- Det är mycket bättre att börja med en databas eller portal som är pedagogiskt upplagd och ger omedelbara ingångar till användbar information, påpekar Jonas Aghed. Länkskafferiet är ett exempel på en sådan. Här hittar eleverna något matnyttigt direkt. Google kan de sedan använda som ett komplement.

Lars Håkan Larsson är bibliotekarie på Höglandsskolan, som är en kombinerad grund- och gymnasieskola i Bromma. Lars Håkan Larsson menar att Länkskafferiet fungerar bra i många sammanhang.

- Länkskafferiet erbjuder en bra möjlighet att komma vidare i skolarbetet när man har så pass mycket på fötterna att man vet vad som står i uppslagsverken och hur mycket man kan själv i ämnet. Då är det lätt att visa eleverna hur de kan komma vidare för att ta fram mer fakta.

Ämnesindelning underlättar informationssökning

Lars Håkan Larsson upplever att den nya utformningen av Länkskafferiet har gjort tjänsten mer lättnavigerad för eleverna. Framför allt är det lättare att visa hur man söker bland skolämnen.

- Min ingång till Länkskafferiet går via skolämnen och teman. Jag har hittills inte använt mig av taggarna men jag kan tänka mig att eleverna förstår hur man använder dem eftersom de är vanligt förekommande i bloggar och på hemsidor, säger Lars Håkan Larsson.

Eftersom Höglandsskolan har både grundskole- och gymnasieelever varierar frågorna stort, och Lars Håkan Larsson menar att det ofta är lättare att jobba med Länkskafferiet med äldre elever, år 7-9 och gymnasiet, än med de lägre åldrarna.

- Det kan ha sin förklaring i att de yngre eleverna har svårare att leta efter information i ett antal föreslagna hemsidor för att besvara en viss fråga. De vill hellre ha svaret direkt på skärmen. Det handlar ju självklart om mognad.

Även Elin Hirschfeldt ser fördelar med den ämnesindelning som finns på Länkskafferiet, men förmodar att denna är till större användning för yngre elever.

- Ämnesindelningen tror jag är mindre viktig för våra elever. De är så vana vid att googla i första hand att de automatiskt använder sig av sökrutan snarare än ämnesträden och söker då också gärna med hjälp av ganska specifika sökord.

Samtidigt ser Elin Hirschfeldt en nackdel med att eleverna inte bläddrar i Länkskafferiets ämnesindelning i särskilt hög utsträckning.

- Jag tror att de på detta sätt missar en hel del av de resurser som finns i Länkskafferiet. Men detta i sig skapar ju en intressant utgångspunkt för ett samtal med eleven kring vad som är en lämplig sökstrategi i olika sorters databaser och att man kan behöva fundera över hur generellt respektive specifikt man söker beroende på vilken tjänst man använder, menar Elin Hirschfeldt.

Bra sökträffar på lätt svenska

Eva Nordin, bibliotekarie på Ross Tensta Gymnasium nordväst om Stockholm, använder Länkskafferiet när hon har biblioteksintroduktion för eleverna i årskurs 1. Inte minst för IVIK- och Privik-elever, där många elever inte har bott så länge i Sverige, är det viktigt att hitta bra länkar på lätt svenska.

Eva Nordin menar att en av Länkskafferiets viktigare fördelar är att man hittar länkar till webbplatser som har ett lättillgängligt språk. Hon berättar också att hon demonstrerat Länkskafferiet för eleverna och visat material om människan, samtidigt som hon också låtit dem se material från Nationalencyklopedin samt från böcker och tidskrifter.

Genomtänkta sökstrategier och källkritiskt tänkande är nödvändigt

Ett problem som Jonas Aghed lyfter fram är att eleverna många gånger har bristande förmåga att formulera sina sökfrågor på ett effektivt sätt, vilket gör att de inte får så användbara träffar. Detta gäller även när de använder Länkskafferiet och andra länksamlingar och portaler.

- De har en tendens att formulera sig i mångordig klartext utan citationstecken, istället för att kombinera relevanta begrepp. De skriver "Hur utvecklas små barn psykologiskt?" istället för "barn" "utveckling" "psykologi".

Väl utvecklade och genomtänkta sökstrategier är alltså en förutsättning för att elever snabbt ska kunna hitta användbart material på nätet, vare sig de använder Länkskafferiet eller sökmotorer, säger Jonas Aghed.

Eva Nordin brukar hålla en lektion i källkritik för alla elever i årskurs 2 och 3, där eleverna får en genomgång av webbplatsen Kolla Källan och får göra praktiska övningar. Eva går då noggrant igenom hur man skriver en korrekt källförteckning. Under den här ingående lektionen är också elevernas lärare i svenska, historia eller samhällskunskap med för att kunna följa upp kunskaperna i källkritik i undervisningen efteråt.

Lätt att hitta inspirerande material

Kristina Alexanderson är lärare i svenska och samhällskunskap på Enskilda gymnasiet, en fristående gymnasieskola mitt i centrala Stockholm. För Kristina Alexanderson är Länkskafferiet ett naturligt verktyg i arbetet som lärare.

- Jag använder ofta Länkskafferiet i mitt förberedelsearbete. Det är ett enkelt sätt att hitta bra material som inspirerar mig i mitt arbete. Jag kan hitta allt mellan himmel och jord, och många av mina goda idéer kommer just genom att jag vet att i Länkskafferiet hittar jag bra material som är användbart, säger Kristina Alexandersson.

Text: Ulf Jämterud