Digitala lärresurser under lupp

Skolverkets överdirektör Helen Ängmo välkomnade deltagarna till nätverkets tredje strategiska möte som ägde rum på Långholmen i Stockholm. Medlemmarna i nätverket kommer från 16 olika EU-länder och EdReNes roll är att fungera som en brygga mellan producenter och användare. Ägare av digitala arkiv och söktjänster, producenter av digitalt material och beslutsfattare möts för att byta erfarenheter, utveckla praktiska riktlinjer och diskutera strategier och policyn. Syftet är att verka för att det ska bli lättare att hitta digitala lärresurser av bra kvalitet i de olika nationella arkiv som skolor kan söka i, både från statliga och kommersiella leverantörer.

- Idag erbjuds det skattefinansierade digitala lärresurser i de flesta länder, berättade Leo Højskolt-Poulsen från UNI-C i Danmark. I till exempel Norge, Frankrike, Italien, Spanien, Österrike, Ungern och Korea tillhandahåller regeringen digitala lärresurser för skolan. Men både distributionssättet och användningen av standarder skiljer sig stort mellan olika länder. Därför är det viktigt med europeiskt samarbete för att ta lärdom och dra nytta av varandras lösningar.

Utmaningar kring digitala lärresurser

Digitalt material från tv och radio stod i fokus för seminariet i Stockholm. Representanter för bland annat Utbildningsradion i Sverige, YLE från Finland, Danmarks radio presenterade sina satsningar för skolan.

Utbildningningsradion (UR) producerar en hel del digitala lärresurser för den svenska skolan med fokus på utbildningsprogram. Distributionen sker via olika kanaler och via den egna webbplatsen.

- Vi vill uppmuntra lärare att dela kunnande, menar Cecilia Boreson från UR. I framtiden vill vi ge användare en möjlighet att kommentera och betygsätta materialet. Vi vill också länka till recensioner och utvärderingar.

Upphovsrätten är dock en knäckfråga. Idag har UR rättigheterna att visa program på webben under sex månader efter publiceringen. UR använder referensgrupper i planeringen av sina produktioner och programmen håller hög standard. Men det finns ett dilemma.

- Producenterna anstränger sig att göra material med god kvalitet men lärare tycker möjligtvis att materialet kanske är för färdigt och för bra, menar Cecilia Boreson.

Finska Yleisradio (YLE) erbjuder bland annat tjänsten Vetamix som innehåller ett arkiv med digital film och en lektionsmixer där man kan skapa egna lärresurser. Tanken med Vetamix är att användare ska kunna redigera materialet för att anpassa det för egna behov. YLE erbjuder också OpettajaTV som innehåller tv-program för undervisning via webben. I framtiden planerar YLE att producera digitalt material för mobiler.

- Vi arbetar med upphovsrättsliga överenskommelser med producenter, berättar Gunilla Palmén från YLE. Idag har vi olika rättigheter för inhemskt producerat material. Vi vill erbjuda material av hög kvalitet som har paketerats på ett tekniskt bra sätt. Det behövs även stöd för att använda materialet och verktygen i praktiken.

Danmarks radio (DR) driver utvecklingsprojekt tillsammans med danska utbildningsministeriet för att producera digitalt utbildningsmaterial. Resurserna ska baseras på kursplaner. Tjänsten blir kostnadsbelagt och skolor kan nå materialet via en inloggning (sk. single-sign-on) via UNI-C, vars tjänster majoriteten av danska skolor har tillgång till.

- Utrustningen i skolor och låg användning av digitalt material hos lärare är utmaningar för oss i Danmark, menar Ole Hjortdal från DR. Det är viktigt att veta var lärarna befinner sig kompetensmässigt. Vi behöver involvera användare ännu mer i utvecklingen och produktionen behöver utvecklas mot web 2.0.

Även Nederländerna och Frankrike presenterade sina stora arkiv med digitalt material:

Det kan du läsa om i en utförlig mötesrapport som finns på EdReNes webbplats.

Utmaningar med digitala lärresursarkiv

Europeana är en satsning från Europeiska kommissionen för att göra det europeiska kulturarvet tillgängligt via nätet. Tjänsten är ett digitalt mångspråkigt bibliotek som innehåller 4,2 miljoner objekt. Satsningen involverar över hundra partners och ska främja tillgängligheten till digitala lärresurser genom att sätta standarder på europeisk nivå.

- Prototypen lanserades den 20 november 2008, berättar Leif Andersen från Styrelsen för bibliotek och medier i Danmark. Det blev väldig tryck på söktjänsten som skulle hantera över tio miljoner sökfrågor per timme. Tjänsten fick temporärt läggas ner efter att den hade kraschat på grund av det stora intresset. Ett annat problem som vi måste lösa är mångspråkig sökning Det ska gå att hitta material från till exempel specifika städer på olika språk (jmf. Munich eller Munchen).

I Italien har Verket för innovation i skolor (INDIRE) initierat satsningen Digiscoula vars målsättning är att skapa ett nationellt lärresursarkiv för skolor. Producenter av utbildningsmaterial och nytt digitalt innehåll ska förse arkivet med innehåll. 550 skolor kommer att involveras under pilotfasen. Alla 1650 klassrum kommer att få en interaktiv skrivtavla, en projektor och två bärbara datorer.

Associazione Italiana Editori (AIE) samordnar utbildningsproducenter för att driva på utvecklingen och uppmärksamma beslutsfattare om frågor kring upphovsrätt för digitala lärrsesurser.

- Det finns så många faktorer man behöver tänka på, som infrastruktur, finansiering, upphovsrätt och geografiska skillnader, säger Maria Loi från AIE.

Under EdReNE-möten har det utkristalliserats ett antal kriterier för bra digitala lärresursarkiv. Matija Lokar från universitet i Ljubljana sammanfattade dem. Bra arkiv:

• har lärresurser med bra kvalitet
• har många återkommande besökare
• har forum för användare så att de kan diskutera och dela idéer
• är användbara över en längre tid
• använder överenskomna gemensamma standarder

Forskning används inte i utvecklingsarbetet

Många satsningar kring att utveckla IT-baserade innovationer relaterade till digitala lärresurser startar på gräsrotsnivå med stöd av offentlig finansiering. Det är lätt att sätta igång men utvecklingen blir sällan hållbar när finansieringen upphör. Beslutsfattare är sällan inblandade i utvecklingen och forskning används i begränsad omfattning. Uppföljningen av satsningarna sker genom statistik och återkopplingen från användare är inte systematisk. Det visar studien "Beyond textbooks - review of the process of systematic innovation" som Jan Hylén har gjort på uppdrag av OECD. Rapporten publiceras senare under hösten 2009.

- Resultaten visar att det finns ett klart samband mellan politiskt intresse och motivationen bland lärare, menar Jan Hylén. I Danmark och Norge är motivationen hög och där är också intresset för digital kompetens hög. I Sverige och Island är motivationen låg.

Studien visar att brist på resurser och låg kompetens bland lärare att värdera digitala lärresurser är hinder för utvecklingen. Medan efterfrågan på digitalt material från skolor, offentlig finansiering av utvecklingsprojekt eller erbjudanden till producenter kan driva utveckling i positiv riktning. Framgångsrika it-baserade innovationer sprids snabbt och även mindre satsningar kan ha effekt på utvecklingen.

Text: Seija Eriksson
Bild: Jens Viggo Moesmand