God överförbarhet - viktig egenskap hos digitala lärresurser

Användningen av digitala lärresurser i skolan befinner sig fortfarande i ett tidigt skede trots den snabba it-utvecklingen i samhället. Därför är det viktigt att sprida information och kunskap som kan underlätta framväxten av nya digitala lärresurser av hög kvalitet. I början av sommaren presenterade företaget Metamatrix på uppdrag av Skolverket rapporten "Möjligheter och svårigheter att vidareutveckla och översätta digitala lärresurser". Tanken är att få producenter och beställare att börja reflektera kring vilka faktorer som påverkar användning och spridning av digitalt material.

- De digitala lärresurserna erbjuder många intressanta möjligheter som kan ge nya former och nytt innehåll åt undervisningen, säger Krister Widell. Men det krävs en genomtänkt infrastruktur för att de ska komma till sin rätt. Vi måste alltså se till att materialet är enkelt att hantera, lagra, förändra och dela.

Krister Widell lyfter fram att det i grund och botten handlar om interoperabilitet, det vill säga hur resurserna kan användas och fungera i olika tekniska, pedagogiska och kulturella sammanhang. Han föredrar dock att använda begreppet god överförbarhet eftersom det är ett enklare och mer direkt sätt att uttrycka det på.

I rapporten ligger tonvikten på filformat och relaterade tekniska frågor, och de betraktas hela tiden utifrån sin betydelse för att lärresurserna ska kunna överföras och återanvändas. <br />

På senare tid har det börjat växa fram söktjänster och samlingar som utnyttjar satsningar på uppmärkning och beskrivning av lärresurser. Syftet är att de ska göra det enklare för lärare och elever att få tillgång till bra digitalt material. Ett exempel på en sådan söktjänst är EU-satsningen Learning Resource Exchange (LRE) som Skolverket deltar i. Skolverkets söktjänst Spindeln använder sig också av standarder som gynnar god överförbarhet och gör det möjligt att söka i flera olika svenska arkiv.

Viktigt att tänka på

Redan på planeringsstadiet är det viktigt att börja fundera på vilka användarna egentligen är, säger Krister Widell. Ska andra än de som man i första hand vänder sig till kunna dra nytta av materialet? Vilka krav ställer det på filformat och struktur? Det gäller att ta hänsyn till de behov som personer med olika funktionshinder har. Man måste också följa tekniska standarder för att man ska vara säker på att alla kan använda resurserna.

Innan arbetet sätter igång är det viktigt att fundera på om det är meningen att lärresurserna ska kunna laddas ner, om de ska kunna förändras och vidareutvecklas och om de kanske ska kunna översättas. Här spelar upphovsrätten förstås en avgörande roll. Man måste också bestämma om varje resurs ska vara en odelbar helhet eller om materialet ska sättas samman modulärt av mindre, självständiga objekt. Svaren på de här frågorna avgör vilka filformat man använder och hur lärresursernas struktur ser ut.

Vilken roll spelar filformatet?

Flera av de mest populära filformaten, bland annat Flash och pdf, är svåra att redigera och förändra i efterhand, men det har ändå inte begränsat deras användning inom det här området. Ett viktigt skäl är att de har en mycket hög funktionalitet och att det är förhållandevis enkelt att skapa en god och ändamålsenlig design. Ibland anser man att det har större betydelse än att se till att överförbarheten blir så hög som möjligt. Det händer också att program och filformat används av gammal vana, utan att man tänker igenom konsekvenserna för återanvändning och överförbarhet.<br />

Frågor som rör användarnas hantering av digitala lärresurser är förstås också viktiga. Här gäller det att resonera kring hur material ska kunna sparas, kommenteras och delas. Men det är också dags att börja tänka på hur man kan underlätta för användaren att välja rätt. Metadata som tydligt visar hur en lärresurs uppfyller mål i kurs- och läroplanen är en tänkbar väg.<br />

- Det här är ganska komplexa frågeställningar som det inte är alldeles enkelt för beställare och producenter att ta ställning till, menar Krister Widell. Därför tror jag att det vore bra om ansvariga myndigheter kunde ta fram och sprida information om vilken avgörande roll standardisering och tekniska format spelar. Och att ta initiativ till satsningar som uppfattas som nödvändiga för att få fart på utvecklingen. Om inte alla parter har den förståelse och de kunskaper som krävs, kan det bli svårt att få till stånd en fungerande marknad.

Principerna kring god överförbarhet behöver diskuteras

Krister Widell konstaterar att diskussionerna kring normer och riktlinjer för god överförbarhet inte har fått någon större spridning i Sverige, utanför de små grupper av forskare och tjänstemän som är direkt berörda. Så kan det naturligtvis inte förbli i längden.

- Det krävs helt enkelt ett större intresse bland myndigheter, aktörer och allmänhet för att vi ska kunna komma vidare, anser Krister Widell. Framför allt behövs ett systemövergripande perspektiv på digitala lärresurser som tar fasta på hur de kan bidra till att utveckla undervisningen i skolan. Idag kommer entusiasmen underifrån, från lärare som ser möjligheterna och börjar arbeta på nya sätt. Men frågan är om det räcker.

Nationellt stöd efterlyses

I Danmark, Norge och Storbritannien har regeringarna tagit fram nationella strategier för digitala läromedel för att se till att utveckling och förändringsarbete kommer igång. Krister Widell anser att även vi skulle behöva nationellt stöd, eftersom aktörerna inte kan lösa alla frågor på egen hand.

Det är inte i första hand en ekonomisk fråga, utan det handlar om att förstå hur samhället förändras och hur detta påverkar metoder och arbetssätt i skolan.

- Det krävs en rad förutsättningar för att skolan ska kunna hantera och dra nytta av de möjligheter som det digitala informationsflödet skapar, menar Krister Widell. Den mest avgörande är nog insikten om att undervisningen måste förändras för att hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga. Att skapa en infrastruktur för digitala lärresurser spelar i sin tur en stor och viktig roll för att detta ska kunna förverkligas. Och då är det nödvändigt att reflektera kring principerna om god överförbarhet!

Fakta om: Vad är digitala lärresurser?

I rapporten används en öppen definition av digitala lärresurser som tar sin utgångspunkt i den konkreta lärsituationen. Med digitala lärresurser menar vi alltså alla typer av material i digital form som främjar lärande. Det kan vara allt från den minsta beståndsdel, som till exempel en bild, ett ljud eller en animation, till en mer komplext sammansatt resurs, exempelvis en webbplats, en kurs eller en applikation.

Text: Stefan Pålsson