Digitala medier, trovärdighet och kritiskt tänkande

De nya läroplanerna lyfter fram att undervisningen ska hjälpa eleverna att närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka, resonera och arbeta. Bland annat ska de lära sig att granska och värdera information kritiskt, och att på grundval av relevanta och trovärdiga fakta bilda sig en egen uppfattning i komplexa frågor. Redan från och med lågstadiet är informationssökning och kritisk förståelse centrala delar av de flesta ämnenas syfte, mål och kunskapskrav. 

Webbstjärnan tränar källkritik

Kristina Alexanderson är projektledare för Webbstjärnan, en årlig tävling, arrangerad av .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), som går ut på att lära elever i grundskolan och på gymnasiet att använda internet som informationskälla och kanal för sitt eget skapande. Hon är ofta ute på skolor runt om i landet och föreläser om digitala medier, informationssökning, webbpublicering och källkritik.

- Deltagarkulturer och sociala medier får en allt större roll i samhället, säger Kristina Alexanderson. Därför behöver barn och ungdomar lära sig att hantera det ständiga informationsflödet, men också att själva delta i det offentliga samtalet. Lärarna måste ta tag i detta i sin undervisning, och Webbstjärnan kan vara ett motiverande och konstruktivt sätt att göra det på.

För att kunna värdera om en källa är trovärdig och användbar, är det nödvändigt att veta vem som står bakom och att förstå avsändarens syfte. Dessa principer gäller förstås också när eleverna publicerar sig på nätet. När de bygger en webbplats, behöver de således göra det möjligt för mottagarna att bedöma hur de ska förhålla sig till innehållet. Det vedertagna sättet att göra detta på är att presentera avsändare, mål och syfte på webbplatsens om-sida.

- En del lärare som deltar i Webbstjärnan är tveksamma till att låta eleverna berätta vilka de är och varför webbplatsen har skapats, påpekar Kristina Alexanderson. De är rädda för öppenheten och har inte tänkt på hur trovärdigheten kan påverkas. Ofta är de inte heller särskilt vana nätanvändare och har svårt att hjälpa sina elever att hantera nätet på ett bra sätt. Men övning ger färdighet, och Webbstjärnan hjälper dem att komma igång. 

Flera faktorer påverkar Googles sökresultat

Det är nödvändigt att eleverna lär sig de grundläggande principerna kring hur Google och andra sökmotorer fungerar, eftersom de spelar en så grundläggande roll i informationshanteringen. Den ursprungliga tanken med en sökmotor är att presentera det innehåll på webben som bäst motsvarar de söktermer som har skrivits in. Numera drivs dock de allra flesta sökmotorerna i ett kommersiellt syfte, vilket komplicerar det hela.

När du söker i en sökmotor presenteras resultatet med hjälp av ett slutet system av algoritmer som väljer ut, sorterar och rangordnar innehållet. Med andra ord skräddarsys det efter de styrande parametrarna, till exempel var användaren befinner sig och vilka sökningar som har gjorts tidigare. Annonsörernas budskap, som placeras mitt i blickfånget, anpassas också efter detta.

- Det krävs en övergripande förståelse av hur sökmotorerna fungerar och hur deras villkor och förutsättningar ser ut, menar Kristina Alexanderson. Det handlar inte längre enbart om att göra det enklare att hitta den information som användarna söker efter. Numera är det minst lika viktigt att målgruppsanpassa innehållet och att underlätta för annonsörerna att nå ut med sina budskap. Det här måste eleverna bli medvetna om och reflektera kring för att kunna bedöma och värdera sökresultatet på ett bra sätt.

Läraren och skolbibliotekarien kan hjälpa eleverna förstå hur internet fungerar 

Kristina Alexanderson betonar att både läraren och skolbibliotekarien behöver finnas till hands för att hjälpa eleverna att utforma genomtänkta sökstrategier. För att kunna göra mer djupgående sökningar, krävs det inte bara goda kunskaper i hur man formulerar en bra sökning, utan även ordentliga kunskaper i ämnet.

Det är även viktigt att eleverna kan få hjälp och stöd för att lära sig hitta användbara källor som belyser frågeställningar och problem ur olika perspektiv. Här är det uppgiften och frågeformuleringarna som avgör vilka slags källor man använder. Ibland behövs aktuella forskningsresultat eller myndighetsinformation, och vid andra tillfällen är det åsikter och resonemang i en blogg som ska lyftas fram och analyseras. Wikipedia kan vara en bra startpunkt som gör det möjligt att formulera mer precisa frågor som för sökprocessen vidare. Allt beror på omständigheterna.

- Det allra viktigaste är nog att eleverna verkligen lär sig att informationen på internet ständigt kan förändras, säger Kristina Alexanderson. Det är tyvärr fortfarande vanligt att webbaserade källor betraktas på samma sätt som tryckta, statiska källor. Men det är en farlig missuppfattning som undervisningen måste hjälpa eleverna att ta sig ur. Internet bör snarare ses som ett ekosystem, ett levande nätverk av medier, vars innehåll ständigt kan utvecklas och förändras.

Elever bidrar till Wikipedia

Per Falk är it-pedagog och lärare i svenska på Nacka gymnasium. Han lägger stor vikt vid digitala medier och elevaktiva arbetssätt i sin undervisning. Eleverna ska lära tillsammans och samverka med resten av samhället. Under ett par år har han tillsammans med skolbiblioteket genomfört flera projekt där eleverna har bidragit med innehåll till Wikipedia.

- Eleverna använder Wikipedia hela tiden, säger Per Falk. Därför är det väsentligt att de lär sig hur innehållet skapas och förändras, och att de förstår värdet av att alla kan bidra. Att arbeta med Wikipedia fungerar fostrande och stärker elevernas självuppfattning, samtidigt som de utvecklar en rad viktiga kunskaper och färdigheter, menar Per Falk vidare.

Johan Törngren, Per Falk och Linda Matson by Andreas Eklund CC (by, nc, nd)

Innan eleverna kan börja skriva sina artiklar, måste de söka efter bakgrundsinformation, leta fram bilder och hitta länkar till fördjupande material. De måste också reflektera kring trovärdighet, om den information som de använder är tillräckligt mångsidig och om de har rätt att använda de bilder som de vill ha i anslutning till artikeln. Detta kräver mycket tid och energi, både av läraren, skolbibliotekarien och eleverna, och det gäller att ha gott tålamod.

- Det allra viktigaste är att se till att projektet verkligen går i mål, säger Per Falk. Därför måste du som lärare se till att inte ägna för mycket tid åt generella frågor som rör internet och digitala medier. Krutet ska istället läggas på att lösa konkreta uppgifter som rör faktagranskning, upphovsrätt, och så vidare. Dessutom ska eleverna inte bara lära sig att skriva artiklar i Wikipedia, utan de ska även tillägna sig och förstå det innehåll som de arbetar med.

Elevers lärande utvecklas

Många upplever Wikipedia som en hård skola. De allra flesta eleverna är inte alls vana vid att arbeta på det här sättet och en del reagerar negativt. När de publicerar sina artiklar, kommer det snabbt stränga frågor från andra användare om innehållets relevans och trovärdighet som måste besvaras på ett tillfredställande sätt. Wikipedia har tydliga regler och riktlinjer för innehållet som måste följas. Annars tas materialet bort.

- Det är alltid besvärligt att bemöta kritik och att fatta självständiga beslut, säger Per Falk. Men det leder samtidigt till att eleverna får ett helt annat och betydligt mer konkret förhållande till kunskap och lärande. Och det är väldigt positivt!

Per Falk menar att skolan behöver bjuda in andra delar av samhället för att få nya perspektiv på kunskapsinnehåll, undervisningsformer och lärande. De projekt som genomförs på det här sättet blir samtidigt en intern resurs som andra lärare på skolan kan arbeta vidare med och få konstruktiva idéer av. Genom att föra in externa perspektiv från olika samhällsområden, kan det bli möjligt att stressa, utmana och vitalisera undervisningen i skolan.

Per Falk föredrar att låta eleverna arbeta med digitala medier som är en naturlig del av deras vardag och samtidigt lära sig hur dessa digitala medier. Han ser inte längre samma mening med traditionella redovisningar som läraren läser och betygsätter och som sedan glöms bort.

-  Det blir ett möte med verkligheten som innebär autentiska uppgifter och en reell samverkan med världen utanför skolan. Eleverna utvecklar sina ämneskunskaper i ett konkret sammanhang och de får ett mer kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till det ständiga mediaflöde som omger dem.

2011-12-16 | Text: Stefan Pålsson
Foto: Kristina Alexanderson by Wrote CC  (by, nc)

Foto: Johan Törngren, Per Falk och Linda Matson by Andreas Eklund's Photostream CC  (by, nc, nd)