Källkritiska tips och tankar kring naturvetenskap

Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska undervisningen ge eleverna möjlighet att "träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ" för att på så vis kunna närma sig "ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta". Det är skolans gemensamma ansvar att utveckla elevernas vetenskapliga och kritiska förhållningssätt, men vissa ämnen har förmodligen lite mer att bidra med än andra i detta avseende. Historia är självklart ett sådant ämne, men även inom naturvetenskapliga ämnen blir detta uppdrag tydligt.

I ämnesplanen för naturkunskap framgår att ämnet ska behandla naturvetenskapliga arbetsmetoder och naturvetenskapligt förhållningssätt, men också hur "naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden". I grundskolans kursplaner för de naturorienterade ämnena (biologi, fysik och kemi) står det att undervisningen ska "bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder."

Skolan verkar i stor utsträckning lyckas med att förmedla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, men det händer att elever i vissa fall är något mindre källkritiska gentemot naturvetenskapen jämfört med andra forskningsområden och utan att ha en djupare förståelse för vad vetenskap är. Det kan bero på att naturvetenskap betraktas som en mycket pålitlig metod för att nå kunskap, och därför kan elever ibland slappna av i sin kritiska granskning. I ett vetenskapligt förhållningssätt ingår dock att även kritiskt granska vetenskapens metoder och resultat, vilket ämnesplanen också betonar.

Det finns flera faktorer att ta hänsyn till i kritisk granskning av vetenskapliga rön, inte minst det faktum att det som presenteras är den hittills bästa teorin som vetenskapen kommit fram till. Det är också så att forskare emellanåt är mycket oense om en ny teori och det kan finnas konkurrerande teorier som stöds av andra forskare. Andra saker som kan styra forskningsresultat är finansiering och det är viktigt att ställa frågan om den institution eller det företag som finansierar forskningen har någon särskild agenda. Ytterligare en faktor som kan komplicera tillförlitligheten är konkurrens inom forskarvärlden.

Förslag på diskussionsfrågor i klassrummet

Du som lärare har en viktig roll när det gäller att göra eleverna medvetna om naturvetenskapens möjligheter, men också dess begränsningar. När de är väl förtrogna med vetenskapliga metoder samtidigt som de stärker sitt kritiska förhållningssätt så har de tagit ett stort kliv närmare läroplanens mål att utveckla "ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta”. Här följer några exempel på teman och frågeställningar du kan diskutera med dina elever med detta mål i sikte och samtidigt träna lite mediekritik.

• Låt eleverna leta fram nya forskningsrön som publiceras i dagspress, kvällspress eller populärvetenskapliga tidskrifter och sedan jämföra med mer utförliga presentationer. Går det att ana några förenklingar i presentationerna? Kan dessa förenklingar ibland vara missvisande? Förekommer det till exempel att nya teorier presenteras som "fakta" eller "bevis"?
• Diskutera aktuella forskningsresultat från några företag, till exempel inom medicin. Finns det risk att företaget i första hand lyfter fram sådana resultat som gynnar företagets syften och förtiger eller tonar ner sådana resultat som är till nackdel för företaget?
• Diskutera konkurrenssituationen som råder i forskarvärlden. Eftersom alla vill vara först med en ny upptäckt händer det att forskare ibland publicerar preliminära forskningsresultat som inte är slutgiltigt säkerställda. Hur påverkar detta forskningens trovärdighet och tillförlitlighet?
• Låt eleverna studera några konkurrerande teorier inom ett aktuellt forskningsområde, exempelvis växthuseffekten och klimathotet. Hur skiljer sig teorierna från varandra? Vilka fakta grundar de sig på? Hur kan forskarna komma till så olika slutsatser? Har någon av teorierna fått ett större utrymme i media?
• Forskningsrön i ett ämne förändrar sig naturligtvis över tid. Vad som är bra att äta och inte äta är ett välkänt ämne för tidningsrubriker. Prova till exempel att söka på orden "skadligt" "äta" alternativt "farligt" "äta" i Google och se vilka träffar du får. Verkar det hela trovärdigt? Framgår det om någon undersökning eller något vetenskapligt rön ligger bakom "nyheten"? Finns det isåfall referenser till originalkällor och när är dessa daterade?
• Ett skäl till att förhålla sig prövande och granskande gentemot naturvetenskap är att det förekommer fusk inom olika forskningsområden. Under avdelningen Etik i forskningen har webbplatsen Forskning.se samlat några kända exempel på forskningsfusk. Studera exemplen och låt eleverna söka mer information om dessa "forskningsnyheter". Går det att hitta tidningsartiklar? Går det att hitta originalkällorna? Diskutera vilka faktorer som kan bidra till att en forskare drivs till att fuska.

Forskningsfusk

• Fler övningar, delvis med relevans för denna artikel, finns hos Mediekompass i skolan

Källkritiska övningar

2012-01-10 | Ulf Jämterud