It i vardagsmatematiken

Lyckad en-till-en-satsning på Karlbergsskolan

Linda Larsson arbetar sedan ett tiotal år tillbaka på Karlbergsskolan i Köping. Hon är en av de drivande lärarna på skolan när det gäller att använda datorn för att skapa en kreativ och inspirerande undervisning.

— Jag har alltid varit teknikintresserad, berättar Linda Larsson. Men intresset ökade när både jag och mina elever fick egen dator. Då öppnades genast större möjligheter att använda it i undervisningen.

På Karlbergsskolan har alla elever i år 7-9 egen dator, medan år 6 har tillgång till lånedatorer. Linda Larsson påpekar att det inte enbart är tillgången till digital teknik som gör att skolan har lyckats så väl med satsningen. Genom att lärarna jobbar i arbetslag och genomför regelbundet ämnesövergripande projekt sätter de elevernas lärande i ett sammanhang och stärker den.

— Datorn används ständigt och dessa användningsområde sträcker sig förbi att bara vara miniräknare, säger Linda Larsson. Datorn har blivit en självklar del i skolarbetet.

It och matematik i de nya styrdokumenten

I det övergripande syftet för matematik på grundskolan betonas att eleverna ska ”använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data”. Som centralt innehåll för åk 7-9 nämns att eleverna ska kunna utföra beräkningar med både skriftliga metoder och digital teknik, samt att eleverna ska kunna "beskriva resultatet av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digital teknik".

För Linda Larssons del har de nya styrdokumenten medfört att hon har kompletterat den befintliga undervisningen ytterligare med it i sin planering. Under alla lärargenomgångar använder Linda Larsson en interaktiv skrivtavla. Alla elever får sedan tavelanteckningarna på en fil, så att de kan se dem på sin egen dator. På så sätt kan de repetera lektionsinnehållet efteråt, och detta ger också en större möjlighet för de elever, som var frånvarande under lektionen, att komma ikapp.

I anslutning till varje kapitel har Linda Larsson dessutom gjort en film där hon går igenom och förklarar det viktigaste innehållet i kapitlet. En kollega filmar henne när hon står vid den interaktiva skrivtavlan och går igenom olika räkneuppgifter, och därefter klipper hon ihop filmen med de sparade tavelanteckningarna. Filmerna läggs ut på skolans lärplattform så att både elever och deras föräldrar kan ta del av dem.

— Det finns ju redan många sådana här filmer på nätet, men det är viktigt att eleverna får möta sin egen lärare i filmerna, menar Linda Larsson. Även föräldrarna uppskattar filmerna, och de tittar ofta på dem tillsammans med sina barn.

Viktigt att prata matematik

Vid sidan om de egenproducerade matematikfilmerna använder Linda Larsson en rad olika digitala verktyg i sin undervisning i både matematik och NO. Ett exempel är att hon låter eleverna använda de digitala diskussionsforumen TodaysMeet eller TypeWith.me. Där kan 10-15 elever föra en gruppdiskussion kring en fråga eller ett räkneproblem. Linda Larsson lägger ibland ut en helt olösbar uppgift som eleverna får resonera med varandra kring.

— Många elever är så lösningsfixerade och vill bara hitta rätt svar, menar Linda Larsson. Men det är lika viktigt att kunna prata matte, att kunna resonera kring uträkningarna man gjort: ”Hur tänkte jag? Varför tänkte jag så här?”.

Eleverna ska kunna omsätta matematiken

En viktig utgångspunkt för Linda Larsson är synen på själva matematikämnet.

— Jag anser att matematik inte är ett ämne, utan ett verktyg som man kan använda i alla ämnen. Eleverna måste förstå att matematik inte bara är att räkna i matteboken, de måste kunna omsätta matematiken i andra ämnen också. Det har de inte varit så duktiga på tidigare, menar Linda Larsson.

Mot den bakgrunden har Linda Larsson arbetat hårt för att matematikämnet ska vara en del i den övriga undervisningen och att matematiken ska vara ett vardagsnära redskap för eleverna. Som ett led i detta genomförde hon ett ämnesövergripande projekt i matematik och NO-fysik som syftade mot flera punkter i det centrala innehållet i båda ämnena, däribland:

• strategier för matematiska problemlösningar i enkla situationer,
• matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer,
• hastigheter och tidsskillnader,
• krafter och rörelser i vardagssituationer samt
• planering, utförande och utvärdering av systematiska undersökningar.  

Eleverna fick i uppdrag att planera en resa till Legoland med en skolklass och några vuxna. Eleverna måste lösa alla frågor och problem som hade med resan att göra och ta reda på hur man tar sig dit, vad det kostar, hur lång tid det tar, vilka tidsintervall och hastigheter som är aktuella och så vidare. Som slutprodukt fick de skicka ett färdigt förslag på en potentiell resa till klassföräldrarna.

— Alla eleverna nådde målen, berättar Linda Larsson. Jag tror det har att göra med att det var vardagsmatte och att de kunde relatera uppgifterna till verkligheten. Dessutom tyckte eleverna att det var både roligt och kreativt att få planera en eventuell framtida skolresa. De fick också en förståelse för pengars värde.

Det finns en styrka i att göra matematiken autentisk och verklighetsanknuten, menar Linda Larsson. Matematiken blev till och med så vardagsnära att en del elever inte ens tänkte på att de höll på med matematik.

— Under projektets gång frågade några elever "När ska vi fortsätta med matten?", berättar Linda Larsson.

Tillgången till it ger fler möjligheter

Det hade förmodligen varit möjligt att utföra en reseplanering även utan digitala verktyg. Men Linda Larsson pekar på flera saker som underlättades genom tillgången till it.

— Alla elever visste ju inte var Legoland ligger, men med hjälp av Google Earth kunde vi besöka platsen på ett autentiskt sätt, menar Linda Larsson. Via YouTube kunde eleverna se filmer som visade karuseller och översiktsbilder över nöjesparken. Genom internet kunde de söka information om resmålet, få uppdaterade priser och annan aktuell information. De kunde också ha mejlkontakt med både nöjespark och hotell, avslutar Linda Larsson.

Text: Ulf Jämterud