Utbildning i skolutveckling ger framgångsrika rektorer

Forskaren Ulf Blossing från Göteborgs universitet ledde andra delen i tvådagarskursen för rektorerna i slutet av april på Skolverket i Stockholm. Kursdeltagarna kom från de tio skolor som ingår i skolverksprojektet ”Handledning för lärande”. Det syftar till att utveckla metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och att höja kunskapsresultaten. Lärarna på de utvalda skolorna får stöd av utbildade handledare för att utveckla sin undervisning.

Att identifiera skolkulturen steg ett

Om handledningen på skolorna ska fungera måste rektorerna vara med, anser Ulf Blossing som skrivit boken ”Att kartlägga och förbättra skolor”.

Ulf Blossing, forskare Göteborgs universitet - Det är rektorernas uppgift att organisera sina skolor. De måste skapa en organisation som kan stötta kolleger och de behöver en egen motor för att driva sitt utvecklingsarbete, säger Ulf Blossing.

Rektorerna hade förberett kursdagen genom att kartlägga sin egen skola och identifiera den kultur som präglar den. De hade sex skoltyper att utgå ifrån, och enligt forskarna kännetecknas skolor av något eller några drag i dessa när det gäller att driva förbättringsarbete.

- Ingen modell är idealisk och det är viktigt att lärare och rektorer ser vilka strukturer som finns på den egna skolan, för att kunna driva ett effektivt förändringsarbete.

Ulf Blossing säger att skolor generellt saknar en utvecklingsorganisation, trots att reformer ända sedan åttiotalet har försökt styra skolor mot mer drivande rektorer och arbetslag.

Kännetecken för olika skoltyper

- Framgångsrika skolor har ganska komplex organisationer, visar forskning i Norge och internationellt. Skolor gör ofta förenklade bilder av vad det innebär att utveckla och förbättra. Ulf Blossing förklarar vad som kännetecknar de olika skoltyperna:

• Idéskolan tar fasta på lusten, där tanken är att lärarna ska släppas fria och utveckla undervisningen efter egna idéer. Det finns ingen tydlig organisation eller arbetsrutiner för att ta hand om idéer och omsätta dem.

• Planstyrda skolor är nästan motsatsen, där tror man att om man bara planerar tillräckligt blir skolan framgångsrik. Problemet kan då bli  att lärarnas lust inte får utrymme, och då sinar idéerna.

• Modellstyrda skolor tror att om bara man hittar den rätta modellen att implementera så löser man problem. Lärare och skolledning tittar inte på sitt eget lärande och hur de har organiserat arbetet.

• Problemstyrda  skolor utgår från att det är konflikthärdarna som behöver lösas för att en förbättring ska ske. Men konflikten lärarna och rektor tar tag i kanske inte är kärnan utan  en reaktion på ett underliggande problem som exempelvis sättet att undervisa.

• Professionsstyrda skolor utgår från att lärarens egen expertis är central, men det fungerar sällan att låta den enskilde läraren på egen hand genomföra förbättringar. Problemen är komplexa och lärare behöver samarbeta för att ta del av varandras expertis.

• I den arbetslagsstyrda skolan utgör arbetslaget basen i organisationen, men här tas sällan hänsyn till att det också behövs andra grupperingar, och att det behövs ett ledarskap ilaget för att göra arbetet effektivt.

Struktur ger kraft åt innovation

- Under den här kursdagen diskuterar rektorerna var den egna skolan står. Vi går igenom hur man praktiskt kan göra för att utveckla sin organisation, säger Ulf Blossing.

Han poängterar att allt hela tiden måste kopplas till elevernas lärmiljö. Hur ser det ut i klassrummet? Det är lätt att bli hemmablind och ha en förskönad bild av hur undervisningen verkligen fungerar.

Vid genomgången visar det sig att många brottas med samma typ av problem, att det inte finns någon genomtänkt organisation eller kommunikation.

Många rektorer anser att de har för hög arbetsbelastning Som rektor har man alltid en kö av föräldrar och lärare utanför dörren.

- Visst kan det handla om brist på tid, men också om brist på systematik och kompetens, anser Ulf Blossing.

Malin Gavin är rektor på Lövgärdesskolan i Göteborg. Tillsammans med sin biträdande rektor Elisabet Söderström Jones funderar hon på hur skolan ska kunna bli bättre. Anledningen till dagens situation är bland annat täta rektorsbyten, fem rektorer har passerat revy de senaste åren. Därtill har skolan stor arbetsbörda till följd av många nyanlända flyktingbarn varje vecka.

- Nu ska vi öka fokus på utveckling i vår skola och det är till stor hjälp att ta del av modern organisationsforskning. Det som händer i våra skolor är en natonell angelägenhet och det är bra att Skolverket ger stöd att arbeta mer strukturerat, säger Elisabet Söderström Jones. Hon konstaterar att man måste ha struktur för att ha kraften att vara innovativ och tycker att utbildningen gett tydliga verktyg att arbeta vidare med det detta.

Parallellt utvecklingsarbete för lärare och rektorer

Anna Österlund är projektledare på Skolverket och har initierat denna utbildning för rektorerna.

- När vi inledde arbetet med de tio skolorna kom signaler både från rektorer och lärare att de behövde hjälp att skapa bättre strukturer. Därför arrangerade vi dessa utbildningsdagar så att rektorerna kan jobba vidare. De behöver hitta en strategi så att de inte springer på hundra bollar samtidigt, säger Anna Österlund.

Det viktiga är att fläta in de nya rutinerna i helheten och att skapa kontinuitet. Nu ska rektorerna arbeta med sina handlingsplaner parallellt med att lärarna utvecklar undervisningen med hjälp av sina handledare. I höst går lärarna vidare med en konferens i ämnesdikaktik.

Text: Marianne Hühne von Seth

Fotnot: De tio kommuner som har utvalda skolor i projektet är Borås, Göteborg, Kristianstad, Malmö, Stockholm, Södertälje och Trollhättan.