Hållbar utveckling på tekniskt inriktade yrkesprogram
Eleverna på tekniskt inriktade yrkesprogram får lära sig om hållbar utveckling ur perspektiv som är specifika för respektive yrken. Här får du förslag på hur eleverna kan utveckla och omsätta dessa kunskaper i praktisk handling.
Genom att arbeta ämnesövergripande så kan gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen tillsammans bidra till elevernas bild av vad hållbar utveckling innebär för dem i vardagen och inom sina blivande yrken. Det här materialets olika delar kan användas tillsammans eller var för sig.
Hållbar verkstad
Film: Hållbar verkstad (tid 07:06 min.)
I filmen Hållbar verkstad presenteras tre exempel på hållbarhetsarbete på industritekniskt program. Eleverna i filmen konstruerar och tillverkar tillsammans ett konstverk, en låda för återvinning av returburkar och en ”cykelbil”.
Beslutsprocesser
Förmågan att välja mellan olika handlingsalternativ finns med i många av yrkesprogrammens examensmål och ämnesplaner. Hållbar utveckling förutsätter kloka val och beslut. För att eleverna ska bli medvetna om att det ofta ligger både faktakunskaper och värderingar bakom valen innehåller det här materialet en uppgift som handlar om beslutsprocesser.
Beslutsprocesser och hållbarhet
Flera av de tekniskt inriktade yrkesprogrammen syftar till att eleverna ska utveckla förmågan att göra medvetna val. Det blir därför viktigt att låta eleverna fundera på vilka val de ställs inför, dels i sitt vardagsliv och dels i sin kommande yrkesroll.
Vi gör dagligen värderingar av olika alternativ. Vi tittar på fördelar och nackdelar, möjligheter och risker. Rent intuitivt tar vi flera olika faktorer med i beräkningar när vi fattar beslut.
Multikriterieanalys
När representanter för politiken, offentlig förvaltning och företag träffas för att diskutera och fatta beslut om till exempel hållbar utveckling måste många perspektiv vägas in. Kring klimatproblemet fattas beslut på många nivåer – i världen, EU, Sverige och kommuner. Företagen har ekonomiska intressen, politiker har sina intressen och andra aktörer kan ha helt andra intressen. De olika aktörerna ska komma överens och alla ska känna delaktighet i besluten som fattas. Beslutsövningen som föreslås här liknar den beslutsprocessen.
Beslutsprocessen ser förenklat ut så att beslutsfattarna först definierar frågan och tar fram ett antal alternativ. Sedan preciseras de aspekter som ska vägas in och tyngden av varje aspekt. Se övningen i vänstermenyn på denna sida.
En detaljerad beskrivning av vad multikriterieanalys är finns i Naturvårdsverkets rapport ”Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling" (2009). Den innehåller också en fallstudie.
Beslut som rör hållbar utveckling och teknik
Som lärare kan du använda beslutsprocesser för att arbeta med hållbarhetsfrågor inom många olika områden. Elever på el- och energiprogrammet kan till exempel inom ämnena energiteknik och naturkunskap arbeta med beslutsprocesser som rör prioriteringar av energislag.
När eleverna på fordons- och transportprogrammet ska välja körsätt och körvägar behöver de väga olika alternativ mot varandra innan de fattar beslut. Information och tips om hur man kan spara miljön vid bilkörning fungerar som beslutsunderlag för eleverna.
Eleverna på VVS- och fastighetsprogrammets skulle kunna diskutera och fatta beslut i frågor som rör de arbetsmoment som de själva ingår i, till exempel material- och energianvändning. Vad kan jag som yrkesarbetande påverka?
Beslut som rör hållbar konsumtion
Även när eleverna ska fatta beslut i vardagen är kunskaper i hållbar utveckling och teknik värdefulla. I valet av transporter, boende, mat och andra varor kan klimatpåverkan vara en viktig aspekt.
Längre ned på denna sida beskrivs principer för arbetet med livscykelanalyser i undervisningen och exempel på livscykelanalyser på specifika produkter.
I del 6 i modulen Hållbar utveckling, som finns på Lärportalen, beskrivs didaktiska utgångspunkter för arbete med livscykelanalyser i undervisningen
Länk till annan webbplats.
Eleverna kan också testa sin egen klimatpåverkan på Klimatkontot, som har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet. Där finns även info om politiska styrmedel, till exempel elcertifikat och utsläppsrätter.
Testa din klimatpåverkan på Klimatkontot.se Länk till annan webbplats.
Livscykeltänkande
En typ av beslutsunderlag som företag och politiker kan använda när det gäller miljöperspektiv är livscykelanalyser (LCA). Med livscykelanalyser undersöker man miljöpåverkan av en produkt eller tjänst från vaggan till graven – från råvaruutvinning till tillverkning, användning och resthantering. Metoden används också för att göra jämförelser mellan olika produkters eller tjänsters miljöpåverkan.
Den livscykeluppgift som finns i det här materialet kan användas för att inspirera eleverna till livscykeltänkande, både i vardagslivet och yrkesmässigt.
I planeringen av undervisningen har du följande delar till hjälp:
- Hur gör man en livscykelanalys? – en beskrivning av livscykelanalysen
- Elevernas eget flödesschema – en arbetsuppgift som ingår i livscykelanalyser
- Förklaring av begreppet "funktionell enhet"
- Förklaringar av begreppet "koldioxidekvivalenter"
Hur gör man en livscykelanalys? – en beskrivning av livscykelanalysen
Genom att titta på en produkts hela livscykel kan man sätta in insatser där de bäst behövs. Livscykelanalysen är därför ett viktigt redskap för beslutsfattare av olika slag. Det kan handla om företag som vill förbättra sin produktion, konsumenter som vill handla mer miljövänligt eller politiker som ska stifta nya lagar.
Livscykelanalyser för olika syften
Ett företag kan vilja veta hur deras produkt eller tjänst påverkar miljön i ett helhetsperspektiv. Då kan livscykelanalys vara en lämplig metod internt i företaget. Exempelvis kan det handla om att undersöka olika produktionssteg för att se vilken del i kedjan som är mest kritisk ur miljösynpunkt. Livscykelanalysen blir ett redskap i företagets strävan efter förbättring.
Ett annat användningsområde för livscykelanalys är att ge information till företagets kunder. Som kund behöver man ofta hjälp att veta vilken produkt eller tjänst man ska välja ur miljösynpunkt. Välkända miljömärkningar grundar sig i livscykelanalyser och vill hjälpa konsumenterna att fatta kloka beslut.
Både då livscykelanalyser används internt och externt, måste man påminna sig om att verktyget är och förblir ett översiktligt redskap. Varje livscykelanalys bygger på antaganden, överslagsberäkningar och ofullständiga bilder av verkligheten.
Livscykelanalysens struktur
De huvudsakliga faserna i livscykelanalys är:
- målbeskrivning och omfattning
- inventering
- miljöpåverkansbedömning
- tolkning.
När en arbetsgrupp har gått igenom dessa steg kan det finnas ett behov av att gå tillbaka till tidigare steg och förbättra analysen.
Med skor som exempel
En av de produkter som vi alla behöver är skor. Företag som tillverkar skor vill kanske veta var i livscykeln de kan bli mer miljövänliga. Konsumenter som ska köpa nya skor kan vilja veta vilka skor de ska välja ur miljösynpunkt.
Målbeskrivning och omfattning
Det första steget i livscykelanalysen är att definiera vad det är man vill ha ut av studien. Varför görs den? Finns det kanske andra metoder som bättre passar för frågeställningen? För vem görs den? Hur ska resultatet användas?
Dessutom måste man bestämma hur omfattande studien ska vara. Systemgränser bestäms där man avgör vilka aktiviteter i skornas livscykel som ska ingå, från råvaruutvinning till tillverkning, användning och resthantering.
Vilka delar av skons livscykel ger störst miljöpåverkan och bör därför prioriteras? Är det geografiska läget avgörande för hur stor miljöstressen blir? Försurning är oftast ett regionalt problem medan växthuseffekt är globalt. Vilka utsläpp sker som anses farliga när det gäller just skor?
Inventering
Utifrån kraven i definitionen av mål och omfattning gör man ett flödesschema.
Det schemat kan också användas som utgångspunkt för en livscykelanalys av skor. Så här kan det bli:
Bild: Flödesschema för skor
I flödesschemat visas aktiviteterna från vaggan till graven: allt ifrån råvaruutvinning, diverse processer och transporter till användning och avfallshantering. Beroende på syftet med analysen blir flödesschemat mer eller mindre avgränsat.
Alla relevanta material- och energiflöden läggs sedan in i flödesschemat. Ett viktigt steg är att undersöka om det finns någon feedback i systemet, till exempel återvinning av material.
Att samla in data är sedan ett mycket omfattande arbete. Många frågor ska besvaras. Hur mycket energi går åt i processerna? Hur långa är transporterna? Vilka utsläpp sker i de olika stegen? Här är det viktigt att påminna sig om att man kan komma långt i sina resonemang även utan siffror på utsläpp och annat.
Miljöpåverkansbedömning
Alla de uppgifter man fått fram i inventeringen ska man sedan omvandla till en bedömning av vilken miljöpåverkan skorna har under sin livscykel.
I det första steget, klassificeringen, sorterar man stegen i skornas livscykel efter den typ av miljöpåverkan som man är intresserad av. De tre huvudgrupperna är:
- resursförbrukning (användning av energi och material, vatten, mark)
- hälsoeffekter (toxiska effekter, fysiska effekter, psykologiska effekter)
- ekologiska påverkan (växthuseffekt, ozonlagerminskning, försurning, eutrofiering, ekotoxiska effekter, påverkan på biologis mångfald).
I nästa steg, karaktäriseringen, beräknas eller uppskattas hur stora utsläppen eller problemen är inom de tre huvudgrupperna.
Tolkning
Till slut behöver resultatet analyseras och utvärderas. Tolkningen kan leda till att ett företag ändrar någon del av sin process eller att konsumenten kommer fram vilken produkt man föredrar. Det är alltid viktigt att vara medveten om vilka begränsningar analysen har.
Läs mer om livscykelanalys
I ”LCA i ett nötskal” beskrivs livscykelanalysen och dess tillämpningar utförligt. Rapporten är skriven på Chalmers tekniska högskola av Henrikke Baumann och Anne-Marie Tillman.
Hur kan produkters miljöpåverkan mätas? Institutet för verkstadsteknisk forskning sammanfattar principen för livscykelanalys och här hittar du olika mallar och exempel. Bland annat finns det flödesscheman för livscykeln hos en dammsugare, ett par jeans och ett fönster.
Rapporten LCA i ett nötskal, på Chalmers webbplats Länk till annan webbplats.
Elevernas eget flödesschema
Att göra en komplett livscykelanalys kräver mer arbete än vad som hinns med inom ett arbetsområde på gymnasiet. Det eleverna däremot kan göra är att tänka i perspektivet från vaggan till graven. Ett sätt är att fokusera på en del av livscykelanalysen. I den här uppgiften gör eleverna ett flödesschema och tittar på ett par utvalda material- och energiflöden.
När eleverna ska göra sig en bild av livscykelperspektivet är det bra att utgå från en produkt eller tjänst som de själva använder eller något som produceras inom den bransch eleverna utbildar sig för.
Möjlighet till studiebesök?
Finns det ett företag i skolans närhet är det bra om eleverna får börja med ett studiebesök där för att ta reda på hur man arbetar med miljöfrågor kring produkten. Eleverna bör få arrangera studiebesöket själva och gruppvis besöka företaget. Det ger dem ansvar för uppgiften och den får större tyngd och betydelse för eleverna.
Många företag är miljöcertifierade och väl insatta i tankarna kring en livscykelanalys. Större företag har säkert en anställd miljöansvarig. Frågor som eleverna ställer till företagen kan handla om hur val beträffande energi, transporter och material har gjorts. Vilka faktorer har varit viktiga när besluten fattades? Vad vill man förbättra? Vad tycker företagets kunder om miljöarbetet? Är miljöarbetet viktigt för att få avsättning för produkten?
Genom ett studiebesök kan eleverna få en helhetssyn på en produkt eller verksamhet och kanske i samverkan med företaget välja en del av processen att titta närmare på.
Möjlighet att jämföra två produkter?
Om det inte går att göra studiebesök kan det vara givande att jämföra två alternativa produkter, för att kunna göra kloka val. Vilken av två metaller är det mest hållbara valet när man bygger en bilkaross? Vilken av två typer av färger är det mest hållbara valet när man ska måla ett hus? Vilken av två batterityper, två vägbeläggningar, två energikällor och så vidare... Elevernas resonemang kan komma väldigt långt även utan beräkningar.
Förkunskaper
För att kunna göra ett eget flödesschema behöver eleverna en hel del förkunskaper. Gå igenom huvuddragen i en livscykelanalys. Till din hjälp har du beskrivningen ”Hur gör man en livscykelanalys?” ovan samt tillhörande exempel från Chalmers och Institutet för verkstadsteknisk forskning.
Gör så här:
Steg 1: Val av produkt
Låt eleverna arbeta i grupper om tre till fem personer. Eleverna i varje grupp väljer ut en produkt som de är intresserade av. Produkten kan med fördel ha med deras kommande yrkesliv att göra. Det är viktigt att produkterna inte består av allt för många delar eller material. I exemplet skor utgår man från att skorna består av gummisula och läderöverdel. Att man bortser från till exempel skosnören och nitar är ett exempel på en avgränsning som behövs för att göra undersökningen på en rimlig nivå. Låt eleverna fundera på vilka nödvändiga avgränsningar de måste göra.
Steg 2: Konstruktion av flödesschema
Låt varje grupp rita ett enkelt flödesschema för sin produkt på ett A3-ark.
Frågor att fundera på:
- Varifrån kommer råmaterialet?
- Hur utvinns råmaterialet?
- Bearbetas råmaterialet ytterligare innan produkten tillverkas?
- Hur tillverkas produkten från råmaterialet?
- Vilka transporter sker?
- Hur hamnar produkten hos kunden?
- Kräver produkten underhåll under tiden den används?
- Sker det några utsläpp under tiden produkten används?
- I vilka delar av livscykeln krävs det energi?
- Vad händer när produkten inte längre används (återvinning, avfall, deponi...)?
- Finns det något återflöde i flödesschemat?
Eleverna ska låta varje steg i produktens livscykel symboliseras av en box. Pilar mellan boxarna symboliserar materialflöden. I flödesschemat ska det också finnas någon sorts markering eller symbol där det finns behov av energi, till exempel vid transporterna.
Låt varje grupp välja ut något utsläpp som är speciellt intressant för produkten och markera var i livscykeln utsläpp sannolikt förekommer.
Som extrauppgift kan eleverna få fundera på vilken funktionell enhet som vore lämpligt att använda för just denna produkt, se fördjupningsmaterialet.
Steg 3: Redovisning
Låt eleverna redovisa sina flödesscheman för varandra i tvärgrupper. Redovisningsformen kan naturligtvis varieras på många olika sätt.
Hämta inspiration från Uttrycksformer för upptäckare, gymnasieskolan
Begreppet funktionell enhet
För att kunna jämföra olika alternativ med varandra behöver man välja en funktionell enhet. Då olika skor jämförs är det enklast att låta ett sko-par vara den funktionella enheten, utsläppen anges alltså per sko-par.
Ett annat exempel på funktionell enhet är när funktionen ”passagerartransporter” ska undersökas. Då vill man kanske jämföra miljöpåverkan mellan bilar, bussar och flyg. Utsläppen bör då fördelas per person som transporteras, men också per kilometer. Funktionell enhet blir då personkilometer.
Att jämföra äpplen och päron
I uttrycket ”det är som att jämföra äpplen och päron” finns det något intressant. Vid en livscykelanalys måste man tänka utanför det normala bedömningsmönstret. I exemplet äpplen och päron finns det många sätt att jämföra dem på. Det kan till exempel handla om C-vitamin-, socker- och kalciuminnehåll.
Vill man se äpplen och päron från en annan vinkel kan man jämföra dem utifrån fruktens process från frö till färdig frukt. Då kan man till exempel titta på hur mycket vatten, gödsel och insektsgift som går åt för att producera ett kilo fruktkött. Det som kommer att förena äpplet och päronet och göra det möjligt att få en jämförelsegrund ser olika ut beroende på vad man vill komma fram till.
- vattenåtgång/kg fruktkött
- gödselåtgång/kg fruktkött
- insektsgift/kg fruktkött
Om man som odlare vill gå över till att ha enbart en typ av frukt, men vill vara säker på att man väljer rätt typ ur vitaminsynpunkt är den funktionella enheten gram c-vitamin ett bra val.
- vattenåtgång/g c-vitamin
- gödselåtgång/g c-vitamin
- insektsgift/g c-vitamin
Begreppet koldioxidekvivalenter
För att väga samman olika utsläpp kan man behöva använda så kallade ekvivalensfaktorer. Här beskrivs ett exempel där man räknar ihop utsläpp av växthusgaser, som koldioxid, metan och lustgas, med hjälp av koldioxidekvivalenter.
Väldigt många livscykelanalyser handlar om utsläpp av växthusgaser på ett eller annat sätt. De utsläpp som kan härledas till global uppvärmning buntas ofta ihop så att man i slutändan endast får en utsläppsgrupp som summeras med hjälp av koldioxidekvivalenter.
Uppdaterade värden
Sammanslagningen av de olika utsläppen, främst metangas, lustgas och koldioxid görs genom de olika ämnenas fastställda GWP, Global Warming Potential, det vill säga gasernas förmåga att hindra värmestrålning att passera atmosfären ut i rymden. IPCC, Intergovernmental Panel On Climate Change, tillhandahåller koldioxidekvivalentvärden och uppdaterar allt eftersom nya forskarrapporter presenteras. Värdena har att göra både med hur länge gasen kan uppehålla sig i atmosfären och deras förmåga att öka växthuseffekten. GWP räknas ut på en tidshorisont av 100 år.
När man räknar om gasutsläpp till koldioxidekvivalenter tar man hänsyn till att 1 g metan har betydligt större växthuseffekt än vad 1 g koldioxid har. Summan av koldioxidekvivalenter blir sedan ett mått på en produkts eller tjänsts bidrag till växthuseffekten. Faktorn för omräkning av metan till koldioxidekvivalenter justeras hela tiden i takt med att ny forskning klarlägger sambanden.
De tre vanligaste växthusgaserna och deras ekvivalenter är enligt IPCC AR5:
- Koldioxid: 1
- Metangas: 34 (de äldre siffrorna 21 eller 25 finns fortfarande i omlopp)
- Lustgas: 298
Räkneexempel
Anta att du har fått fram utsläppsdata för metan, lustgas och koldioxid för den produkt du arbetar med, till exempel morotsjuice. Eftersom ditt företag vill miljöcertifiera sin tillverkningsprocess har du ”1 liter morotsjuice” som funktionell enhet.
Dina utsläpp är:
- 10 g koldioxid /liter morotsjuice
- 7 g lustgas/liter morotsjuice
- 5 g metan/liter morotsjuice
Din uppgift är nu att uttrycka alla växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter.
IPCC anger att 1 g metan har lika stor GWP som 34 g koldioxid , det vill säga 1 g metan = 34 g koldioxidekvivalent Eftersom utsläppet var 5 g metan /liter morotsjuice får vi därför ett tillskott på 5 * 34 g koldioxidekvivalent = 170 g koldioxid -ekvivalent för metangasen.
Om vi gör motsvarande uträkning för lustgas får vi 7 * 298 g koldioxid - ekvivalent = 2086 g koldioxidekvivalent .
Man kan också uttrycka formeln så här: (X * 1 + Y * 34 + Z * 298) g koldioxidekvivalent /liter morotsjuice, där X=10, Y=5 och Z=7. Just i det här fallet kanske ni på företaget inser att om konstgödsel kan undvikas och gödsel från kringliggande bondgårdar används i stället skulle utsläppen minskas drastiskt, eftersom lustgasutsläppen i samband med tillverkning och användning av konstgödsel är i stort sett den enda källan till lustgasutsläpp.
Fördjupningar och gymnasiearbeten
Genom att låta eleverna själva välja vilka hållbarhetsfrågor de vill fördjupa sig i kan de hitta ett område som verkligen intresserar dem. Fördjupningsuppgifterna kan gärna ha en undersökande karaktär och handla om hållbarhetsfrågor som rör praktik- och arbetsplatser eller den egna vardagen.
Här får du exempel på friare fördjupningsuppgifter. Det finns förslag dels på hur hållbarhetsperspektiv kan komma in när eleverna planerar, genomför och utvärderar en arbetsprocess inom gymnasiearbetet, dels på hur mindre uppgifter kan förbereda eleverna för gymnasiearbetet.
Genom att dokumentera arbetsgången kan eleverna visa på kunskaper även om svaret på frågan de ställde inte blev så uttömmande. Att inte få svar på en fråga kan också vara ett svar. Om eleverna arbetar med olika frågor och sedan tar del av varandras redovisningar kan det bli tydligt att hållbar utveckling är ett väldigt omfattande begrepp.
Hållbar verkstad – ämnesintegrerade projekt i helklass
Under sina praktikperioder och inom yrkesämnena kan eleverna ställa många olika slags frågor som har med hållbar utveckling att göra. Det kan handla om alltifrån återvinning av material i verkstaden till arbetsmiljöfrågor. Ibland kan elevernas idéer kräva så mycket arbete att hela klassen måste hjälpas åt. I filmen Hållbar verkstad ovan presenteras tre exempel på hållbarhetsarbete på industritekniskt program. I examensmålen för programmet betonas att utbildningen ska ge ”kunskaper om hur en idé utvecklas till färdig produkt”. Eleverna i filmen konstruerar och tillverkar tillsammans ett konstverk, en låda för återvinning av returburkar och en ”cykelbil”.
De tre exemplen från filmen Hållbar verkstad visar hur samarbete mellan teoretiska och praktiska ämnen kan stärka elevernas lärande. Genom att de gör val av material, metod och teknik får eleverna, precis som examensmålen nämner, möjlighet att utveckla medvetenhet om förbrukningen av råvaror och energi. De får också möjlighet att utvecklas mot den del av examensmålen som handlar om kommunikation - ”att visa respekt och tolerans för olika åsikter och människors olikheter, förståelse av den gemensamma arbetskulturen och förmåga att arbeta tillsammans för att föra arbetet framåt”. Hur kan lärare i olika ämnen samverka kring hållbarhetsfrågor på det program du arbetar på?
Eleverna har nytta av att få ett miljöperspektiv på det egna programmet och verksamheten där genom att göra en kartläggning av miljöproblem och arbeta för att lösa dessa. Det innebär att eleverna strävar efter att verksamheten ska miljöcertifieras, även om det inte går att åstadkomma en officiell miljöcertifiering. Alternativt kan de arbeta med miljöcertifiering av hela skolan, vilket är ett omfattande arbete som kräver att skolledning, fler lärare, teknisk personal och andra klasser involveras.
Det finns flera system för miljöcertifiering av skolor:
Hållbarhetsfrågor i vardagen och samhället
Även utifrån sitt vardagsliv och närsamhälle kan eleverna ställa många frågor, till exempel om sin egen konsumtion, el- och energianvändning i hemmet och hur sophanteringen i kommunen går till. Frågorna kan vara små och rymmas inom några enstaka lektioner i till exempel naturkunskap och ett yrkesämne.
En arbetsgång för fördjupningar
Steg 1: Välj ett ämnesområde
Låt eleverna välja områden att fördjupa sig i - enskilt eller tillsammans. Presentera gärna några tänkbara rubriker men öppna också för egna förslag. Det kan till exempel handla om
- Den egna skolan: sopor, papper, mat, el- och värmeförbrukning, energieffektivitet eller liknande
- Att inspirera till hållbar utveckling i eller utanför skolan
- Uppvärmningssystem i den egna staden eller kommunen
- Den egna stadens eller kommunens avfallshantering: återvinning, sopförbränning
- Den egna stadens/kommunens miljöarbete (vatten, luft eller mark, beredskap inför klimatförändringar, kommunikationsnät etc.)
- Användningen av ”ny energi” i närområdet (till exempel vind, biogas, solel, solvärme)
- Passivhus, plusenergihus i närområdet
- Enskild villa eller flerbostadshus (värme, el, byggnadsteknik, arkitektur etc.)
- Företag som främjar hållbar utveckling (alltifrån kläder och mat till teknikutveckling och samhällsplanering)
Steg 2: Formulera en frågeställning och välja en metod
Eleverna formulerar en fråga med anknytning till det valda ämnesområdet. De behöver också fundera på hur deras frågor kan besvaras. Behöver de till exempel göra experiment, utveckla en produkt, intervjua någon, söka information på webbplatser eller i litteratur? Exempel på frågor som elever i Göteborg har ställt och sökt svar på hittar du längst ner på sidan.
Steg 3: Besvara frågan
Elevernas arbete med att besvara sina frågor kommer att se mycket olika ut. För alla gäller att dokumentationen av arbetsprocessen är en viktig del i arbetet. Eleverna kan få i uppgift att kontinuerligt fota och ge korta skriftliga beskrivningar av hur arbetet går framåt.
Man brukar tala om tre perspektiv vad gäller hållbar utveckling: miljömässiga, ekonomiska och sociala perspektiv. I vissa undersökningar är det naturligt att alla tre perspektiven finns med, i andra är det inte alls naturligt. Låt eleverna reflektera över hur de olika perspektiven kommer in eller inte kommer in i de egna undersökningarna.
Steg 4: Planera och hålla en muntlig presentation
I samband med att eleverna förbereder muntliga presentationer av sina fördjupningsuppgifter kan det vara bra att ha några frågor till eleverna att utgå ifrån. Frågorna kan dels handla om den egna fördjupningsuppgiften, dels om hållbar utveckling i stort. Det kan också vara ett stöd för eleverna att de får sammanfatta sin fråga, sina metoder och svar i ett skriftligt protokoll.
Exempel på elevers egna frågor
I hemmet
- Hur mycket el drar ”onödiga” transformatorer och apparater på standby-läge (bara för att man inte kopplar ur dem) och hur mycket kostar detta varje år?
- Hur mycket sparar vår familj årligen på att vi har satt upp solfångare? Hur lång tid tar det innan vi får tillbaka de satsade pengarna?
- Hur mycket påverkar en kortare och kallare dusch din el- och vattenräkning och miljön?
- Vilka har transporterna varit för att framställa mina jeans fram till dess att jag har köpt dem i butiken?
- Vad har Stena Fastigheter för miljöpolicy? Hur bedriver de miljöarbete och hur långt har de kommit?
- Hur mycket energi förbrukar Hannas respektive Helenas familjer för uppvärmning under februari månad?
- Kan jag få min familj att minska sin klimatpåverkan och ekologiska fotavtryck, och i så fall hur? Vilka gemensamma åtgärder kan vi enas om?
- Vems hus (Simons eller Björns) förbrukar mest energi per inneboende per uppvärmd area?
- Vem i min familj är klimatsmartast och vad kan förbättras?
- Hur stor är prisskillnaden på att inreda ett badrum med produkter från Kretsloppsparken gentemot att komponera ihop ett eget av nytt material från dagens marknad av likvärdig standard?
- Hur mycket tjänar man på att köra eco-driving?
I närsamhället
- Hur kommer västlänken att påverka leran i Göteborg? Varför kan vi ha tågtunnel men inte tunnelbana?
- Förbereder sig Göteborgs stad för en kommande vattenhöjning i havet?
- Hur ser beredskapen ut för dricksvatten vid väderförändringar i Göteborg; idag jämfört med framtiden?
- Hur ska Västtrafik uppnå sitt mål med att öka kollektivtrafiksandelen från dagens 25 % till 40 % av totalresandet till år 2025?
- Vad krävs för att Brännö ska få en komplett återvinningsstation och vem ska man vända sig till för att driva frågan?
- Hur tar man hänsyn till en hållbar utveckling vid utformningen av den nya stadsdelen Kvillebäcken?
Hållbart gymnasiearbete
Vi har tagit fram exempel på gymnasiearbeten från olika yrkesprogram. Exemplen är tänkta att fungera som inspiration och diskussionsunderlag i arbetet med att utforma uppgifter för gymnasiearbetet.
Med utgångspunkt i dessa exempel kan du som lärare även diskutera hur eleverna kan inkludera perspektivet hållbar utveckling när de planerar, genomför och utvärderar sitt arbete. Nedan får du förslag på tillägg till fyra av exemplen.
Betongarbetare
Matilda i exemplet från bygg- och anläggningsprogrammet ska i sitt gymnasiearbete vara med i arbetet med att grundlägga med betongplatta. I Matildas ursprungliga arbetsbeskrivning har hon inte tänkt arbeta varken med hållbar utveckling eller med att söka och tolka information. Här finns möjlighet att utveckla arbetsbeskrivningen genom att knyta an till hållbarhetsfrågor. Matilda skulle till exempel kunna lägga till att hon ska söka information om och beskriva betongens livscykel och dess miljöpåverkan i olika steg.
Detta skulle stämma väl överens med kommentarerna till programmets examensmål i boken Gymnasieskola 2011: ”I examensmålen anges att utbildningen ska ge eleverna kunskaper om ett miljömässigt hållbart byggande, eftersom till exempel val av metoder och material får konsekvenser för samhällets infrastruktur och miljön. Det betyder att utbildningen ska utveckla elevens förmåga att göra medvetna val för en hållbar utveckling. Det betyder också att utbildningen ska utveckla elevens färdigheter i att, med hjälp av internet och på andra sätt, söka information om olika metoder, material, anvisningar och bestämmelser för bygg- och anläggningsarbete.”
Gymnasiearbete - Betongarbetare
Pdf, 101 kB, öppnas i nytt fönster.
Elektriker
Simon i exemplet från el- och energiprogrammet ska som gymnasiearbete utföra en komplett elinstallation i ett standardkök. I Simons ursprungliga arbetsbeskrivning har han inte tänkt lägga vikt vid kretsloppstänkande och resurs- och energihushållning vid planering och genomförande av uppgiften. Men Simon skulle mycket väl kunna knyta an till hållbarhetsfrågor genom att titta närmare på:
- vilka elprodukter och vilken belysning han ska använda i ett kök för att miljöaspekterna ska tillgodoses på ett bra sätt,
- hur han tar hand om avfallet från installationen och varför (speciellt viktigt för honom skulle det vara att tänka på återvinningen av koppar).
Detta skulle stämma väl överens med kommentarerna till programmets examensmål i boken Gymnasieskola 2011: ”El- och energiproduktion påverkar miljön, både direkt och indirekt. Med direkt miljöpåverkan avses hur man hanterar olika material och komponenter, till exempel elektronik, lysrör och köldmedium, för att minimera miljöpåverkan. Med indirekt miljöpåverkan avses el- och energiproduktionens påverkan på till exempel kretslopp, återvinning och hållbar utveckling”
Gymnasiearbete - Elektriker Pdf, 104 kB, öppnas i nytt fönster.
Kylmontör
Erik i exemplet från VVS- och fastighetsprogrammet ska driftsätta en ny kylanläggning till ett storkök i sitt gymnasiearbete. Eriks arbete skulle kunna bli mer konkret när det gäller hållbar utveckling. Till exempel skulle Erik kunna lägga in i sin arbetsbeskrivning att han ska svara kunden på frågor om vilket kylmedium som används och energiklassningen av kylanläggningen. Han behöver också känna till hur avfallshanteringen av den gamla kylanläggningen ska gå till så att tillräcklig miljöhänsyn tas.
Gymnasiearbete - Kylmontör Pdf, 88 kB, öppnas i nytt fönster.
Personbilsmekaniker
Filip på fordons- och transportprogrammet har i uppgift att göra service på en personbil som sitt gymnasiearbete. I exemplet står det att ”Filip reflekterar också över det utförda arbetet utifrån säkerhets- och miljöaspekter.” Filip kan också fundera på i vilka situationer han skulle kunna göra val som minskar miljöpåverkan.
Gymnasiearbete - Personbilsmekaniker Pdf, 102 kB, öppnas i nytt fönster.
Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Vi delar ut en utmärkelse till förskolor, skolor och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.