Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i grundskolan

Organisering av nyanländas utbildning ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet, så att huvudman och skolenhet följer upp och analyserar resultat och verksamhet. En tydlig roll- och ansvarsfördelning i hela styrkedjan är viktig för det fortsatta arbetet.

Du kan ladda ner en mer utförlig bild som stöd för att planera för utbildning och undervisning för nyanlända elever. Tänk på att den mer utförliga bilden behöver ses som en helhet och rutorna inte uppfattas som en kronologisk ordning som ska följas.

Ladda ner bilden om systematisk uppföljning och planering. Pdf, 748 kB. (Pdf, 748 kB)

Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information behövs för att verksamheten ska planeras utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov både vad gäller hälsa och lärande. Skolan behöver se hela eleven och de förmågor och resurser eleven har med sig från sin bakgrund och erfarenheter, i och utanför skolan.

För att eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt är det viktigt att verksamheten organiseras med hänsyn både till undervisning och elevens sociala inkludering. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att ge varje enskild elev de bästa förutsättningarna behöver utbildningen i dialog med eleven fortlöpande följas upp och planeras efter det som uppföljningen visar.

Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att hänsyn ska tas till elevernas olika behov och förutsättningar. Skolan ska stärka elevernas möjlighet att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det är skolans uppgift att ge varje elev den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Alla elever, även nyanlända elever, ska ha tillgång till extra anpassningar och vid behov särskilt stöd. Utöver detta finns det bestämmelser som riktar sig specifikt för att stödja nyanlända elevers skolgång.

Bestämmelser och styrning

De allmänna råden för nyanlända elever upphävdes 31 december 2020 med anledning av att bestämmelser har ändrats och förtydligats. På denna sida finns samlat stöd utifrån bestämmelser och framgångsfaktorer.

Bestämmelser

På följande sida finns samlad information om vad som gäller kring nyanlända elevers rätt till utbildning.

Nyanländas rätt till utbildning Länk till annan webbplats.

Det finns flera olika åtgärder för att stödja nyanlända elever i deras skolgång på följande sida finns mer information och vägledning.

Stöd för nyanlända elever Länk till annan webbplats.

Styrning och planering

I denna Power Pointpresentation ligger fokus på styrning, ansvar, planering och beslut för nyanlända och flerspråkiga elever. Presentationen är till för nämnder eller styrelser, förvaltning och skolledning med flera.

Presentation: Introduktion till skolans arbete med nyanlända elever Powerpoint, 1 MB. (Powerpoint, 1 MB)

Systematiskt kvalitetsarbete

Det är viktigt att huvudmannens och rektorns planering och beslut bygger på en behovsanalys som har gjorts i verksamheten och att arbetet med nyanlända och flerspråkiga elever blir en del av det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverket har tagit fram underlag för "nulägesbeskrivning, analys och nulägesbedömning" samt "utvecklingsplan" som kan användas som ett komplement till andra underlag.

Nulägesbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för att beskriva nuläget i arbetet på alla nivåer i styrkedjan. Med hjälp av nulägesbeskrivningen kan sedan en analys och nulägesbedömning göras och därefter sammanställs en utvecklingsplan.

Det här underlaget och filmerna nedan stöttar dig i ditt systematiska kvalitetsarbete.

Underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete

Fyra filmer - samtal om systematiskt kvalitetsarbete

I följande fyra filmer intervjuas Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson. De samtalar om erfarenheter och framgångsfaktorer kring det systematiska kvalitetsarbetet för nyanlända och flerspråkiga elevers utbildning.

Film: Mottagande och utbildning - på ledningsnivå (tid: 4:34)

Film: Studiehandledning och samverkan i undervisning (tid: 4:54)

Film: Kompetens att undervisa språkutvecklande (tid: 4:59)

Film: Kartläggningens roll för planering och genomförande av utbildning (tid: 5:33)

Framgångsfaktorer

För varje enskild elev är det av betydelse hur utbildningen är organiserad och att eleverna upplever trygghet och känner tillit till de vuxna. Målet för skolan är att ge alla elever möjlighet att komma ut i samhället och i arbetslivet. Bilden på "Lila vägen" överst på sidan beskriver olika delar för att bedriva en framgångsrik skola mot dessa mål.

För att utveckla utbildningen och öka dess kvalitet behövs

• en samsyn i förhållningssätt på skolan
• att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande
• förutsättningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever
• att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande
• att den individuella utvecklingsplanen revideras och utvärderas löpande
• att skolan har verktyg som både lärare och elev kan använda för att kunna se de framsteg som görs.

Mottagande och organisering

Film: Nyanlända elever – tre skolor berättar om organisation av mottagande och kartläggning (tid 10:37 min)

I filmen från 2015 berättar tre rektorer och en verksamhetsansvarig om hur de organiserar mottagande och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Skolorna har en stor erfarenhet vid mottagande av nyanlända elever och de har varit med och prövat ut Skolverkets nationella kartläggningsmaterial.

Kartlägg, placera och planera för utbildning

Resultatet av den obligatoriska kartläggningen, tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektorns beslut om placering i årskurs och i undervisningsgrupp. Kartläggningen ligger också till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Kompletterande stöd för kartläggning av flerspråkiga elever i förskoleklass Länk till annan webbplats.

Åtgärder för nyanlända elever

Det är viktigt att tänka på att nyanlända elever omfattas av samma bestämmelser som alla elever när det till exempel gäller:

• skolans värdegrund och kunskapsuppdrag
• studie-­ och yrkesvägledning
• elevhälsa
• ledning och stimulans, samt
• skolans kompensatoriska uppdrag

Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att ta hänsyn till elevernas olika behov. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig sin utbildning.
Sedan finns det några bestämmelser som riktar sig specifikt till nyanlända elever. De ska stärka de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det handlar om åtgärder för nyanlända elever, bland annat i form av förberedelseklass och möjligheter till prioriterad timplan i de obligatoriska skolformerna, samt språkintroduktion i gymnasieskolan.

Ibland kan lärare och övrig skolpersonal uppmärksamma signaler om att en åtgärd för en nyanländ elev inte tillgodoser elevens behov. Då kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Det finns flera olika åtgärder som skolor kan använda för att stödja nyanlända elever i deras skolgång.

Stöd för nyanlända elever Länk till annan webbplats.

Svenska som andraspråk

Ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever med annat förstaspråk än svenska möjlighet att utveckla sina språkförmågor på samma villkor som elever med svenska som förstaspråk.

Medan barn som har svenska som förstaspråk kan fortsätta att utveckla den språkliga bas de har med sig när de kommer till skolan, behöver barn med svenska som andraspråk både utveckla den språkliga basen i svenska och det språk som skolans ämnen kräver.

Språket i skolans olika ämnen ställer andra krav på språkförmågan än vardagslivet gör. Ju högre upp i skolåren, desto högre blir kraven på abstraktionsförmåga, såväl i tänkande som i språkhandling. Språkforskningen använder ofta begreppen ”vardagsspråk” och ”skolspråk”, när man menar språk i vardagliga sammanhang och det språk som krävs för att utveckla olika förmågor i skolans ämnen.
(Källa: Skolverket, Kommentarmaterial svenska som andraspråk)

För att aktivt arbeta med elevens andraspråksutveckling mot avancerad nivå och samtidigt arbeta mot innehållet i ämnets kurs- och ämnesplan, finns ämnet svenska som andraspråk.

För att följa elevens andraspråksutveckling (oberoende av ämnet svenska som andraspråks kurs- och ämnesplan) finns vår bedömningsstöd Bygga svenska.

Komma igång med Bygga svenska

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne

Ta del av hur man kan få reda på om en elev behöver undervisning utifrån ämnet svenska som andraspråk. Du får också veta hur en behovsprövning kan gå till. Materialet ger stöd i hur man kan organisera så att elever utvecklar det svenska språket mot en avancerad nivå.

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne Länk till annan webbplats.

Hälsa och lärande

Hälsa och lärande påverkas i hög grad av samma faktorer. Barns och ungas hälsa, välbefinnande och lärande är varandras förutsättningar. För att möta elevers psykiska ohälsa behöver till exempel traumatiska upplevelser som påverkar elevers lärande uppmärksammas och bemötas inom skolan. Undervisningen behöver också anpassas efter elevens skilda förutsättningar och behov.

Elevhälsoarbetet

Huvudmannens ledning av elevhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för organisation och resursfördelning samt följa upp konsekvenserna. För en bättre organisation av mottagandet av nyanlända elever kan huvudman behöva omfördela resurser. Huvudmannen behöver föra en dialog med rektorer för att få in underlag som sedan kan ligga till grund för fördelningen av resurser och stöd till skolorna.

Rektors ledning av skolans elevhälsoarbete innebär att skapa förutsättningar för att arbetssätt, rutiner och strukturer utgår från en nulägesanalys där elevernas perspektiv har beaktats.

Dialogen mellan skolledning, samlade elevhälsan, lärare och övrig personal är viktig även för nyanlända elever. Den säkerställer att de gemensamt skapar trygghet och trivsel samt stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Det är viktigt att lyssna och uppmärksamma de elever som visar tecken på oro. Skolan behöver möta upp oron, exempelvis via elevhälsans professioner. Vid behov behöver skolan hänvisa vidare till exempelvis hälso- och sjukvården.

Om flera elever beskriver samma slags oro bör skolan följa upp det. I de fall oron rör skolsituationen bör skolan arbeta med det systematiskt i sitt förbättringsarbete.

Skolans ansvar för barn som far illa Länk till annan webbplats.

Nyanlända elever i behov av särskilt stöd

Här hittar du Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial ”Särskilt stöd för nyanlända elever” om vad skolan kan behöva göra – och tänka på – när en elev är nyanländ och kan vara i behov av särskilt stöd.

Särskilt stöd till nyanlända elever, spsm Länk till annan webbplats.

Mer stödmaterial

TMO – en sammanfattning, Rädda barnen 2018 Länk till annan webbplats.

Nyanlända barns hälsa, Barnombudsmannen Länk till annan webbplats.

Möta barn på flykt, Unicef Länk till annan webbplats.

TMO, traumamedveten omsorg

TMO är ett forskningsbaserat förhållningssätt som utgår från skolans uppdrag att skapa en trygg miljö för lärande och utveckling genom ett gott bemötande och goda relationer till barn och elever.

TMO ger personal i förskolor och skolor ökade kunskaper och insikter om trauma och vilket bemötande och förhållningssätt som stödjer barn och elever som har varit med om svåra händelser och utgår från grundläggande mänskliga behov:

• Upplevd trygghet
• Behov av positiva relationer med omsorgsfulla och engagerade, viktiga vuxna
• Stöd att skapa copingstrategier som gör det lättare att hantera tankar, känslor och beteenden

Motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. Trygghet är en förutsättning för att elever ska kunna lära sig och därför behöver personalen i skolan kunskap om hur man kan motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

För dig som vill få fördjupad kunskap finns ett reviderat stödmaterial att ta del av.

Motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI)

Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Här hittar du stöd för sådant arbete.

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI)

Elever med intellektuell funktionsnedsättning

En del nyanlända elever har intellektuell funktionsnedsättning som påverkar deras förut­sättningar i skolan. När eleven både har en funktionsnedsättning och är nyanländ kan frågan om vilka tillgänglighetslösningar och vilket särskilt stöd hen behöver, vara mer komplex än annars. Krigsskador eller trauman kan i sig leda till funktionsnedsättningar och tillgången på läkarvård, rehabilitering och habilitering kan ha varit begränsad under barnets uppväxt. Elevens och vårdnadshavarens kunskap och medvetenheten om funktionsnedsättningen kan variera stort. Synen på, och bedömningen av, vad som utgör en funktionsnedsättning kan också skilja sig åt mellan länder och även mellan individer.

Ledning, stimulans och förebyggande arbete , Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM Länk till annan webbplats.

Om en nyanländ elev eventuellt tillhör målgruppen för anpassad grundskola

Samma sak gäller för nyanlända elever som för andra elever. Det vill säga att om man misstänker att en elev tillhör målgruppen för anpassad grundskola ska elevens rektor informeras. Detta kan komma fram i kartläggningen av den nyanlända elevens kunskaper. Nästa steg i processen är att rektorn kontaktar den person i elevens hemkommun som beslutar om mottagande och informerar om att det finns ett behov av att göra en utredning. Sedan ska hemkommunen utreda frågan skyndsamt.

Källa: 7 kapitlet 5 § skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Mottagande i anpassad grundskola

Undervisa nyanlända elever

Ämneslärarnas kompetens i att undervisa nyanlända elever är en avgörande faktor för skolframgång. Samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare ökar förutsättningarna för elevens möjlighet att prestera väl.

Genom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt svenska som andraspråk får eleverna möjlighet att utveckla både det svenska språket och ämneskunskaper parallellt.

Mer om att undervisa nyanlända elever Länk till annan webbplats.

Modersmålsundervisning och studiehandledning

Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper.
Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål, så att eleverna får förutsättningar att utveckla språk (både modersmål och svenska) och kunskaper parallellt.

Syftet med modersmålsundervisning är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet.

Bedömning och betygssättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån bedömningskriterier i kursplanen eller ämnesplanen.

Syftet med studiehandledning är att ge eleven förutsättningar att uppfylla de bedömningskriterier som minst ska uppfyllas genom att de använder sitt starkaste språk i sitt lärande. Den kan också hjälpa eleven att bygga vidare på tidigare skolkunskaper och erfarenheter.

Läroplaner för skolformer, modersmålsundervisning Länk till annan webbplats.

Rätt till modersmålsundervisning Länk till annan webbplats.

Rätt till studiehandledning

Framgångsfaktorer för studiehandledning på modersmålet

Studiehandledning ges på modersmål eller på elevens starkaste skolspråk och stödjer elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen.

Framgångsfaktorer är

• att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper
• att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov
• att skolan har kompetens om flerspråkighet
• att studiehandledaren och elevens lärare samverkar runt elevens undervisning
• att studiehandledning ges växelvis på elevens modersmål, eller starkaste skolspråk, och på svenska för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.

Stödmaterial för studiehandledning

Stödmaterial i olika delar för studiehandledning på modersmål som innehåller film och artiklar och har fokus på organisation, ansvar och roller samt samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare. Materialet i sin helhet lämpar sig bra för utvecklingsarbete, t ex på en skola, eller för en huvudman, kring studiehandledning på modersmål.

För huvudman och rektor:

Organisera studiehandledning Länk till annan webbplats.

För ämneslärare och studiehandledare:

Samarbete för framgångsrik studiehandledning Länk till annan webbplats.

För studiehandledare:

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning Länk till annan webbplats.

Studiehandledning på modersmålet i praktiken Länk till annan webbplats.

Digitala resurser i studiehandledning på modermål Länk till annan webbplats.

Skriften Studiehandledning på modersmålet tar upp undervisningens innehåll och organisation, studiehandledarens uppdrag och vilka elever som ska erbjudas studiehandledning på modersmålet.

Studiehandledning på modersmålet – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever, publikation

Det tredje steget i kartläggningen är ett stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne samt hur studiehandledningen kan planeras.

Kartläggningsmaterial, steg 3 Kartläggningsmaterial steg 3, söksida.

Studiehandledning ett viktigt verktyg

Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här – såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan?

Lyssna på Kunskapsbryggorna från UR, Didaktorn Länk till annan webbplats.

Reportage om BIU Online – en digital plattform för att stötta nyanlända elever på modersmålet Länk till annan webbplats.

Fritidshem och språkutveckling

I fritidshemmet kan elevernas språkutveckling stimuleras i många situationer. Många elever med annat modersmål har där möjlighet att använda sina språk i andra sammanhang och i samband med andra aktiviteter än i skolan eller hemmet, vilket är stimulerande för deras språkliga utveckling.
Då elever som har flera modersmål ges möjlighet att utveckla dessa språk, kan de också utveckla en språklig medvetenhet som i sin tur kan bidra till att till exempel läsfärdigheten utvecklas.

Fritidshemmet, kommentarmaterial

Fritidshemmets uppdrag och Fritidshemmets undervisning

Skolverket erbjuder webbkurser om fritidshemmets uppdrag och undervisning. Båda kursernas avsnitt fyra tar upp hur du kan ta till vara elevernas alla språk och erfarenheter. De består av filmer, artiklar och praktiska aktiviteter samt en avslutande uppföljning med syfte att samtala om er verksamhet för att synliggöra nuläget, identifiera eventuella utvecklingsområden och skapa goda förutsättningar för flerspråkiga och nyanlända elevers utveckling och lärande i fritidshemmet.

Fritidshemmets uppdrag – webbkurs - Skolverket

Fritidshemmets undervisning – webbkurs - Skolverket

Studie- och yrkesvägledning

Nyanlända elever har ofta ett större behov av information om det svenska utbildningssystemet och om olika valalternativ, och därför kan vägledning vara extra viktig. Den individuella studieplanen tas med fördel fram i samarbete mellan rektor, mentor, lärare och studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarens roll är central i arbetet med information och vägledning. Det är emellertid inte den enskilda studie- och yrkesvägledarens uppgift att ta hela ansvaret för skolans vägledning även om studie- och yrkesvägledaren har särskild kompetens inom området. Genom att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen vidgas elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden så att de får möjlighet att fatta väl underbyggda studie- och yrkesval. Det bidrar till att öka elevernas motivation för skolan och till att minska elevernas avhopp.

Studie- och yrkesvägledningssamtal och vägledning med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I fyra artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och karriärlärande i undervisningen.

Vägledning av nyanlända i skolan Länk till annan webbplats.

Studie- och yrkesvägledning handlar om att vidga elevernas perspektiv på yrken och arbetsliv, och att stärka elevernas självkännedom så att de kan fatta väl underbyggda studie- och yrkesval. Arbetet med studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar där ni som lärare har en viktig och central roll. Den här modulen handlar om hur studie- och yrkesvägledning kan integreras och utvecklas i undervisningen redan från lägre åldrar och genom hela grundskolan.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen åk F-9 Länk till annan webbplats.

På Utbildningsguiden hittar du information och verktyg för att underlätta val av skola och utbildning. Här finns också en beskrivning av den svenska skolan på engelska och ytterligare fem språk för dig som är ny i Sverige.

Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.

Mallförslag för individuell studieplan

Mallförslag för isp grundskolans senare år Word, 25 kB, öppnas i nytt fönster. (Word, 25 kB)

Vägledning fylla i isp blankett Word, 30 kB, öppnas i nytt fönster. (Word, 30 kB)

Samverkan med hem och vårdnadshavare

I skolans uppdrag ingår att främja en god samverkan och förtroendefulla relationer med vårdnadshavare. God samverkan mellan skola och vårdnadshavare kan i förlängningen bidra till högre måluppfyllelse för eleverna. Det är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och delaktighet samt möjlighet att påverka barnets skolgång.

Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare Länk till annan webbplats.

Forskningsartikel om föräldraskapsstöd Länk till annan webbplats.

Samverkan med vårdnadshavare – om samarbetsläxor, artikel. Pdf, 205 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 205 kB)

Information om det svenska skolsystemet på olika språk:

Det här är den svenska skolan, Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.

Korta filmer om den svenska skolan framtagna för nyanlända föräldrar:
Fatta svensk skola, filmer Länk till annan webbplats.

Övergång inom och mellan skolformer

När en elev byter skolform eller skola ska den skola som eleven lämnar överlämna uppgifter om eleven som kan behövas för att underlätta övergången. Det kan handla om elevens kunskapsutveckling, stödinsatser, studieresultat eller andra uppgifter som är relevanta om eleven studiesituation. Den skola som eleven lämnar ska bedöma om en överlämning behövs, och vad som ska ingå i överlämningen.

Stödmaterial kring överlämning Länk till annan webbplats.

Insatslista som rör nyanländas lärande

Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder och kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.
Innehållet är sorterat efter de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Insatslista oktober, 2023 Word, 294 kB. (Word, 294 kB)

Forskning och rapporter

Utöver länkarna nedan kan du på Skolverkets webbplats söka efter forskning utifrån vald skolform, valt ämne och, eller fokusområde.

Forskning på Skolverket.se Länk till annan webbplats.

BRIS rapport - Skolans roll för barn som flytt Länk till annan webbplats.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk Länk till annan webbplats.

Hassan Sharif, Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt, avhandling Länk till annan webbplats.

Jenny Nilsson Folke, Lived transitions, avhandling Länk till annan webbplats.

Skolinspektionen

Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7, rapport Länk till annan webbplats.

Studiehandledning på moders­målet i årskurs 7–9, rapport Länk till annan webbplats.

Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan, rapport Länk till annan webbplats.

Skolans arbete med extra anpassningar, rapport Länk till annan webbplats.

Forskning om organisering av undervisning för nyanlända

Dubbel avskiljning av elever ett hot mot demokratin Länk till annan webbplats.

Skolforskningsinstitutet – Språk- och kunskapsutvecklande undervisning Länk till annan webbplats.