Förekomsten av grövre våld i skolan

En förklaring är att grövre våld ofta sker när ungdomar är påverkade av alkohol. Nivån på det grövre våld som inträffar i skolan är samtidigt beroende av hur det grövre våldet definieras - som domar där ungdomar fällts för grövre våld, som polisanmälningar av grövre våld eller som självupplevt våld där skadorna lett till sjukvård.

Ungdomar som fällts för grövre våldsbrott i skolan

Sammantaget fälldes 700 ungdomar i åldern 15-17 år för grov misshandel eller dödligt våld under perioden 1984-2007. Men bara 22 av dessa brott skedde i skolan, något som styrker tesen att de flesta av de grövre våldsbrotten sker utanför skolan.

Anmälan av misshandel i skolan

Under är 2007 skedde 356 polisanmälningar av misshandel i grund- eller gymnasieskolan, av dessa rubricerades 20 som grov misshandel. Även den kartläggningen visar att gärningspersonen oftast är ensam och offret oftast en annan elev. Grövre våld riktat mot lärare är ovanligt. Kännetecknande för grövre våld i skolan är att förövare och våldsoffer oftast känt varandra sedan tidigare. Våldet mellan obekanta är vanligare på allmän plats. Av de ungdomar som dömts för grov misshandel i skolan hade hälften av förövarna använt kniv. Av de undersökta polisanmälningarna om grövre våld i skolan hade någon form av vapen använts vid hälften av fallen, men här var det vanligaste vapnet någon form av tillhyggen, som träplanka.

Självrapporterat våld i skolan

I ytterligare undersökningar har elever själva fått svara på om de utsatts för våld i skolan och på fritiden. Grövre våld definieras i detta sammanhang som våld som resulterat i att våldsoffret fått uppsöka sjukvård på grund av de skador som han eller hon tillfogats. Under perioden 1995-2005 uppgav 5,6 procent av niondeklassarna att de hade utsatts för grövre våld. Drygt 40 procent av detta våld hade inträffat i skolan. I genomsnitt två procent av eleverna uppgav att de hade utsatts för grövre våld i skolan och att den senaste våldshändelsen skett i skolan. Det motsvarar drygt 2 000 elever varje år.
Sammanställningen av självrapporterat våld ger i stora drag stöd åt det som framkommer av fällande domar och polisanmälningar: Det sällan som det förekommit fler än en gärningsperson och det grövre våldet är vanligare i årskurs 7-9 än i gymnasieskolan. Vidare visar undersökningarna av självrapporterat våld att pojkar dubbelt så ofta som flickor utsätts för våld. Skillnaden mellan könen är ännu större när det gäller grövre våld.

Olika kategorier av våldsdåd, förövare och offer

Våldsdåden i skolan kan delas in i tre typfall som är ungefär lika vanliga: En elev som upplevt sig kränkt och mobbad och som vill ta hämnd. En elev som tidigare har varit i bråk med en annan elev. Men bråket eskalerar och går över styr, den ena får övertaget och utsätter den andra för grov misshandel. En tidigare brottsbelastad tonåring som tillsammans med en grupp beger sig till en skola för att göra upp med en elev som man är i konflikt med.

Pojkarna är mest utsatta

Samtliga som dömts för grövre våld i skolan har varit pojkar. För det mesta är också de som utsätts för våldet pojkar. Det grova våldet består med andra ord oftast av att en pojke attackerat en annan pojke. Analysen av polisanmälningar om våld i skolan (i detta sammanhang inte bara det grövre våldet) ger en likartad bild. När en pojke är offret är nästan alltid en eller flera andra pojkar förövare. När en flicka är offret är flickor och pojkar lika ofta gärningspersoner. Våldsdådet inträffar oftast i en skolkorridor eller på skolgården. Ganska vanligt är också att våldet sker på vägen till eller från skolan.

Skolornas bild av grövre våld

189 rektorer har deltagit i en enkät om skolornas bild av det grövre våldet, vidare har 22 gruppintervjuer genomförts med elever, lärare, rektorer med flera. Rektorerna ansåg att grövre våld i skolan är ovanligt, men att förolämpningar och verbala kränkningar förekommer relativt ofta. Våld uppges vara vanligare i årskurs 7-9 än i gymnasieskolan, något som stämmer överens med andra resultat. Få rektorer oroade sig för att allvarliga våldshändelser ska inträffa på skolan. Likaså ansåg få av de svarande att "slagsmål eller annat fysiskt våld" störde inlärningen. Faktorer som däremot många pekade ut som hinder för den pedagogiska verksamheten var låg studiemotivation, bristande föräldraengagemang och få vuxna i skolan.
Av rektorerna uppgav 68 - av 189 tillfrågade - att det under det senaste året inträffat en våldshändelse som krävt någon form av sjukvård för den drabbade. Nästan alla av rektorerna ansåg att de varit väl förberedda eller ganska väl förberedda för att hantera händelsen. Denna slutsats var inte lika självklar för andra vuxna i skolan. Där uppgav många att de blivit "tagna på sängen" eller "handfallna" när en våldshändelse inträffat.