Skolbränder

Genom ett aktivt brandskyddsarbete och genom att få bukt med skadegörelse och vantrivsel kan skolan förebygga skolbränder.

Illustration av Caroline Andersson

Varje dag anläggs bränder i svenska skolor. Allra vanligast är att bränderna startar under skoltid. Särskilt utsatta platser är uppehållsrum, toaletter, papperskorgar och anslagstavlor. Oftast är det elever på skolorna och ibland före detta elever som är gärningspersoner.

Störst skador åsamkas dock av de bränder som anläggs på kvällar och helger, då tar det för det mesta längre tid innan räddningsarbetet kommer igång. Även vid dessa bränder är stundtals elever eller före detta elever gärningspersoner, men det förekommer också att bränderna anläggs av andra personer, oftast med anknytning till området. Ofta startar bränderna vid undanskymda platser, vid lastbryggor eller genom att papperskorgar och soptunnor antänds.

Skolbränder sätter människoliv i fara. Bränder och förstörda skolbyggnader innebär också en ofta traumatisk chock för elever och skolpersonal.

Skolbränderna kostar samhället enorma belopp. Brandskyddsföreningen uppskattar att de årliga kostnaderna uppgår till minst 500 miljoner kronor.

I Sverige har antalet skolbränder successivt ökat under den senaste tioårsperioden. Orsaker till detta kan enligt Brandskyddsföreningen vara en minskad vuxennärvaro i skolan. Det har en förebyggande effekt om vaktmästare och skolpersonal möter eleverna även under raster och fritidstid i skolan.

Det existerar ett starkt samband mellan omfattningen av skadegörelse i skolan och anlagda bränder. Ju mindre skadegörelse, desto mindre är sannolikheten för bränder. Skadegörelsen påverkas i sin tur av hur eleverna trivs i skolan och av hur vanligt det är med mobbning. En väg för att minska skadegörelsen är därför att förebygga kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. I en trygg och trivsam skola minskar därför riskerna för skolbränder.

Det finns en rad åtgärder som kan vidtas när det gäller den fysiska skolmiljön för att minska riskerna för bränder. Hit hör att installera inbrotts- och brandlarm, att inte placera containrar intill väggar eller i närheten av fönster eller dörröppningar, att få bort skräp och brännbart material från skolgården och se till att området närmast skolan är väl upplyst även under dygnets mörka timmar. En mer utförlig checklista för hur skolbränder ska kunna förebyggas har tagits fram av Brandskyddsföreningen i skriften Rekommendationer - anlagd brand skola.

Länkar till brandskyddsföreningen

Rekommendationer - anlagd brand - skolor

Upp i rök Upp i rök - En film om skolbränder

Upp i rök är en utbildning om anlagda bränder som skolorna kan få kostnadsfritt. Utbildningarna genomförs med ekonomiskt stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I samarbete med Brandskyddsföreningen har också Kunskapsmedia tagit fram en film om skolbränder med samma namn.

I filmen, som är 15 minuter lång, beskrivs konsekvenserna av anlagd brand och vi möter elever, lärare, brandmän och polis. Filmen lär ut vad mordbrand är, vilka straff man kan få och hur det är att behöva genomföra sin undervisning i baracker därför att ens skola brunnit ned. Filmens mål är att skapa diskussion kring skolbränder och hur man kan förebygga dessa. Med filmen följer en studiehandledning som även kan laddas ner från www.kunskapsmedia.se.

Upp i rök - skolmaterial och utbildning

Upp i rök - En film om skolbränder

 

Se även information från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Senast granskad: 2016-02-16