Estetiska uttryckssätt ger rikare språk

I en klass som Luleås kommunala språkutvecklare Brita Holmfrid jobbade med började man dagen med en morgonsamling där eleverna fick chansen att berätta om något. En dag kom en pojke och ville berätta om hur stålet blev till. Hans pappa hade gjort ett tidningsställ i stål, något som verkligen fascinerade pojken. Så med hjälp av sin pappa hade pojken skrivit en redovisning om hur tillverkningen gick till.

Ämnet engagerade även de andra eleverna eftersom stålet är en del av vardagen för barnen i Luleå. De ser malmtågen åker genom staden och många av elevernas föräldrar arbetar i stålverket. Tillverkningen från malm till stål blev därmed en del av undervisningen. Klassen arbetade med ordlaborationer för att förstå vad de ibland svåra och ovanliga orden betyder. De gjorde även en rap med ord som malmtåg och masugn.

Började hjälpa varandra

- Rap är bra för att få rytmen och för att stavelserna betonas. Men det var så många svåra ord - så vi dansade för att förstärka orden. Vi använde rörelser som beskriver framställningen och när man dansat berättelsen kan det bli enklare att skriva en text, säger Brita Holmfrid.

Ämnet inspirerade eleverna och två pojkar skrev "Stållåten" som de sjung för klassen. Eleverna började också märka att de var olika och började hjälpa varandra. Genom arbetet med morgonsamlingar förstod barnen att det fanns mottagare för vad de hade att säga och de började även lyssna på varandra.<br />- Vi ger ramarna för innehåll och så fyller barnen ramarna, säger Brita Holmfrid som arbetade tillsammans med en klasslärare och två kulturskollärare.

Arbetat en längre tid

I Luleå har utvecklingsavdelning och kommunala språkutvecklare arbetat över tid för att lärare ska arbeta med elevnära texter, anpassning och rörlighet i text. Som stöd i läs- och skrivutvecklingen finns de estetiska uttrycksformerna och IKT, att skriva sig till läsning, arbetssätt som är möjliga att använda när olika kompetenser samverkar. Effekterna har inte dröjt, 2006 låg resultaten i år tre i svenska på 76 procent, 2009 hade de ökat till 95 procent.

För att nå de höga resultaten har Luleå även satsat mycket på kompetensutveckling för lärare, inte bara allmän kompetensutveckling som man hade tidigare. Bland annat har 75 förskollärare fått gå kurser i små barns språkutveckling och man har utbildat lärare med särskilt ansvar för språk på skolorna. Anna Källman, utvecklingsledare i Luleå, lyfter även nätverksträffar, NCS konferenser och lärarlyftet som viktiga faktorer för att nå de resultat man har gjort.

Text och foto: Sofia Ax