"Tematisk undervisning engagerar eleverna"

Under sin föreläsning för steg 3 berättade han om tre svenskämnen. Två av dem är svenska som färdighetsämne, där form och teknik betonas på bekostnad av innehåll, och svenska som litteraturhistoriskt bindningsämne, en variant där man bland annat vill förmedla det litterära kulturarvet och svenskan består av språket och litteraturen.

Det tredje svenskaämnet är svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne där man knyter an till erfarenheter.<br />- I teorin är det inget nytt, vi vet att vi ska utgå från eleverna, säger Jan Nilsson.

Här lär sig eleverna att intervjua för att man vill veta något, man skriver för man vill berätta något och innehållet betonas. Det finns även en öppenhet mot andra ämnen och den språkliga kommunikationen betonas.<br />- Utgångspunkten är intresse för och nyfikenhet på omvärlden, säger Jan Nilsson.

Han berättar om Henrik som har svårt med inlärning på bred front. Så en dag börjar de med tematisk undervisning i hans klass. Här blommar Henrik ut och lyckas skriva en dikt, därefter frågar han om han får skriva om när han blir stor. Det får han. Han jobbar på och kommer dagen efter in med en lång, bra text om att han ska bli snickare som sin granne.

En av studenterna som höll i den tematiska undervisningen försökte sedan analysera varför Henrik plötsligt skrev så mycket och kom fram till att det kunde bero på att han skrev om sin egen värld och sina egna erfarenheter och att det inte fanns något facit. Andra förklaringar kan, enligt Jan Nilsson, vara att arbetet skapar en tematisk förväntning, "vi ska skriva, sedan se film". Att Henrik fick möjligheten att gå in i en expertroll som skribent kan också påverka hans lust att skriva.

Enligt Jan Nilsson är fördelarna med tematiska många och han nämner bland annat att man med undervisningssättet slipper en splittrad kunskapskontext. Det är inte 40 minuter Geografi, 40 minuter historia och sedan 40 minuter svenska.

- Det blir ideliga avbrott och eleverna ska flytta den intellektuella fokusen till något helt annat. Har man en sammanhållen kunskapskontext är det svaga, eller inga, gränser och eleverna får en helhet och ett sammanhang, säger han.

Text och foto: Sofia Ax