Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse

- Vad vet ni om Sverige?
Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan.
"Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö?
I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper.

I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Emil kan berätta för sin kompis vad häcka betyder och får lappen som ett poäng.
- Det här är roligt och bra för man lär sig de svåra orden. Bo, ruva och sånt kanske man visste innan men det finns mer som är bra att kunna när vi lär oss om fåglar, säger han.

Cirkelmodellen ökar språkutveckling

Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. De har tidigare gått igenom alla faserna i andra projekt. Kommunala språkutvecklaren Sonja Dahlqvist har sedan hösten 2009 arbetat tillsammans med klasslärarna Kathlen och Gunilla för att göra cirkelmodellen till en naturlig del i undervisningen. Och resultatet har inte låtit vänta på sig -elevernas texter har utvecklats och fått en tydlig struktur.
- I dag pratar vi om texter på ett annat sätt. Förut sa vi bara "nu ska vi skriva en faktatext" - utan att fundera på vad det var. I dag går vi igenom det på ett helt annat sätt och eleverna får en struktur vilket gör att det blir tydligt för dem och de känner sig trygga, säger Katlen Almyren .

Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Lärarna har valt att prioritera elevernas utveckling i skrivande och läsande och accepterar nu att de kanske inte hinner med en del annat. Men eftersom de tycker att den arbetsmetod och den kunskap som eleverna får med sig från cirkelmodellen är så viktig har de lärt sig att acceptera att de missar annat.

Första fasen inleder

För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. Den första fasen handlar alltså om att bygga upp kunskap om ett ämne. Här berättar eleverna vad de har för förförståelse, de läser texter och är uppmärksamma på svåra ord.
- Lärarna utgick tidigare från att eleverna förstod texterna, nu har de blivit medvetna om hur många ord eleverna inte förstår. Vi måste ge eleverna begreppen, om det är ett antal ord i texten de inte förstår har de förlorat läsförståelsen, säger Sonja.

I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Eleverna ska inte sitta själva med en läsläxa som de inte begriper. Men ordförklaringarna blir inte serverade på fat varje gång eleverna ställer en fråga, fyrorna vet mycket väl hur de tar reda på ordets betydelse.
- Jag kan slå i en bok där alla ord står, fråga fröken eller prata med mina kompisar, de kanske förstår, säger Elvira.

När eleverna bygger upp sin kunskap passar de även på att utnyttja en klasskamrat som expert i ett ämne. Katlen märker att det blir lättare för eleverna att skriva när de har fått berätta om ämnet för en kompis först. Hon menar även att eleverna tycker det är roligt att få lyssna på varandra ibland och inte bara på läraren. Som när Julia och hennes kompis jobbade med rymden.
- Vi intervjuade varandra med ett limstift som mikrofon! Det blev enklare att skriva texten då för vi skrev ner vad den andre sa, berättar Julia.

Arbetet med fas ett innebär att det blir mycket prat i klassrummet men det viktiga är att eleverna lär av varandra i samtalen. När eleverna läser mycket upptäcker de även att olika faktatexter kan säga olika saker, en sådan upptäck gör dem mer källkritiska.

Förebilder i fas två

När eleverna har samlat på sig kunskaper om ämnet är det dags att gå in i fas två och börja titta på förebilder. Det här är den svåraste fasen menar Sonja:
-Skolorna måste utveckla sina litteraturförråd. Det måste finnas böcker med olika strukturer och i olika svårighetsgrader för att möta elever på alla nivåer. I dag är det här lite av ett detektivjobb för läraren - att hitta lämpliga böcker för området, säger hon.

I den här fasen studerar eleverna olika texter inom genren för att förstå hur faktatexter är uppbyggda. Eleverna på Mariedalsskolan vet numera hur strukturen i en faktatext bör se ut.
- Eleverna vet att man skriver en instruerande text på ett sätt, en argumenterande på ett sätt och en ren faktatext på ett annat. De känner sig trygga med att få en struktur, menar Gunilla.

Eleverna har dessutom fått en bildförståelse och vet att en bild vid en faktatext betyder något.
- Om man har en text om medeltiden och har en bild på en kyrka så ska det vara en kyrka från medeltiden. Inte en ny kyrka, säger Rasmus som går i årskurs fyra.

Lätt att glömma fas tre

Men innan eleverna släpps fria att använda sin kunskap i en egen text ska de stanna i fas tre en stund.
- Fas tre är lätt att hoppa över. Jag gjorde den aldrig innan vi började med cirkelmodellen. Jag gick aldrig igenom med eleverna hur vi faktiskt gör när vi skriver en faktatext. Nu vet jag att det gäller att vara tydlig så att eleverna vet vad som förväntas av dem, säger Gunilla.

Klassen skriver nu en gemensam text. Läraren är sekreteraren som håller i pennan och eleverna kommer med förslag på vad som ska skrivas, var det ska skrivas och hur det ska skrivas. Här använder de kunskaperna från fas ett och två.
- Läraren fyller på, pratar om orden, frågar om det ska vara en punkt eller ett kommatecken. Här får man verkligen med hela svenskämnet. Man tar tillbaka den lärarledda undervisningen och det ger en stor trygghet, många svaga elever har inte klarat av handledarrollen som lärarna haft de senaste åren, säger Sonja.

Fas fyra avslutar

Texten som klassen skriver tillsammans används senare av eleverna som stöd när de i fas fyra skriver sin egen text.
- Om jag inte vet hur jag ska skriva min text går jag fram och tittar på texten vi skrev tillsammans, då ser jag hur man ska skriva och i vilken ordning det ska vara, berättar Emil.

Han tycker att det är roligare att skriva nu när han själv bestämmer vad han vill veta om ett ämne och själv kan ta reda på fakta genom att läsa böcker och prata med kompisar.
- När vi skrev om forntiden svarade vi mest på frågor på ett papper. Nu får vi ställa egna frågor och svara i texten. Förut tog jag mycket ur boken och skrev av, nu gör jag egna meningar, säger han.

Barn och lärare utvecklas

Språkutvecklaren Sonja menar att processen gör att eleverna får modeller för att bygga och skriva texter.
- Att de skaffar sig kunskap, läser böcker och sedan berättar för en kompis gör att de sätter sina egna ord på ämnet och det gör det lättare för dem att skriva. Vi hoppar ofta över det verbala. Jag ser verkligen en utveckling hos de här barnen – de producerar fler egna texter nu och är mer trygga i arbetet, säger hon.

Alicia och Rasmus som går i fyran ser väldigt många fördelar med det nya arbetssättet.
- Vi skriver bättre nu och är duktigare, det ser vi för vi har jämfört tester vi skrivit tidigare med de vi gör nu, berättar Rasmus.
Dessutom tycker de att de skriver längre texter, har finare handstil, stavar bättre och vet hur de skriver en faktatext.

Men det är inte bara eleverna som har förändrats. Gunilla och Katlens sätt att vara som pedagoger har påverkats av projektet. Sonja har, förutom det förändrade arbetssättet, märkt att lärarna i dag är mer medvetna om exempelvis vikten av god förförståelse, god ordförståelse och att de har kunskap om genrepedagogik.

Fortsatt satsning

Lärarna understryker Sonjas viktiga roll i arbetet och menar att utan hennes stöd och kunskap skulle arbetet aldrig ha blivit så lyckat.
Än så länge har modellen använts i So, No och svenska för att lära om saker som fåglar, Sverige, medeltiden och rymden. Sonja, Katlen och Gunilla är övertygade om att modellen kan användas i alla ämnen, med lite anpassning. Förhoppningen är också att sprida arbetssättet i kommunen. Sonja har berättat om Gibbons fyra faser för några rektorer och fler blir det.

Kommunens utvecklingsledare Maritha Ackermann har diskuterat i kommunens ledningsgrupp om att cirkelmodellen ska ingå i implementeringen av kursplanerna – antingen Gunilla eller Katlen kommer att finnas den grupp som ska vara ansvariga för svenska under implementeringen. Det kommer dessutom att ordnas pedagogiska aftnar om cirkelmodellen där man först går igenom modellen och sedan ses igen när man arbetat med den ett tag. Även under en pedagogisk mässa och i olika nätverk kommer Sonja, med hjälp av Gunilla och Katlen, få berätta om cirkelmodellen.

Maritha menar att det är viktigt att ta tillvara på kunskapen.
- Cirkelmodellen är positiv för det här är kanske det område som vi har arbetat minst med – att utveckla skrivandet. Det har varit mer ”gör mer av samma sak” utan att någon hjälpt eleverna att bli bättre, säger hon.

Text och foto: Sofia Ax