Estetiska uttryck som stöd för språkutveckling på mellanstadiet

Tema vulkaner - elevernas idéer är viktiga

På några av borden står små vulkanlandskap och eleverna har samlats i en ring. De handgjorda dinosaurierna, teckningarna och byggnaderna är prydligt placerade längs ena väggen. Inne i klassrummet pågår något spännande.

Annica Brosäter som är lärare i Örnnässkolans femteklass har satt sig ned tillsammans med barnen för att diskutera sig fram hur man ska arbeta vidare på projektet. Hennes uttänkta planering är att man ska göra en rap på temat vulkaner men det visar sig att eleverna har andra idéer.
Ida räcker upp handen och föreslår att de ska sätta ihop alla små vulkanlandskap och bygga ett enda stort gemensamt landskap.

-Vi kan göra ett vulkanlandskap som visar hur växter tar sig upp ur lava och aska, säger Ida.
Och så fick det bli.
Annica delar in klassen i tre grupper och som i ett trollslag förvandlas lugn diskussion till intensiv aktivitet. Snabbt är Ida uppe och plockar ned grejer från en av hyllorna och där nere står Benjamin och Kevin och tar emot. Under det tidigare samtalet har några av pojkarna sett ut som om de haft "myror i byxorna" och gett sken av ett bara måttligt intresse. Men de mest entusiastiska lyckas sprida så mycket energi och arbetsglädje omkring sig att alla till sist är den del av byggandet.
- Vi ska sätta ihop allt. Det ska bli som en saga. En historia, säger Ida.
Sedan fyller Benjamin i:
- Här utanför kan vi ha dinosaurier och här kan det vara grottor och hus.
Sedan fortsätter aktiviteten och sist ger de sig på själva vulkanberget.

Annica förklarar att en av grundtankarna med det här språkprojektet är att arbeta nära eleverna och att lyssna och ta tillvara på de initiativ som kommer. Att helt enkelt utgå från vad eleverna själva kan genom att låta deras naturliga nyfikenhet bli en motor i arbetet. Det här temat handlar om vulkaner vilket har medfört ett intresse för eld.

Tema vatten

I klassrummet intill har klassläraren Monica Almgren lektion med årskurs fyra. Också där har eleverna valt ett tema att arbeta runt. Här är temat vatten. På väggarna hänger vackra blå vågor och framme vid ena tavlan står Julia med en liten flaska fylld med vatten i handen. Alla elever i klassen har fått i uppgift att komma med eget vatten till skolan och sedan berätta för klassen om vattnet.

Flickan med flaskan har hämtat sitt vatten från en sjö i Murjek. En sjö som hon både har badat och fiskat i när hon besökt sin mormor och morfar.
- Det är fint där. Jag har varit där flera gånger. Där finns flera olika fiskar, abborre, gädda och mört, förklarar hon.
Flaskan går runt bland eleverna för att alla på nära håll ska kunna syna det vatten som gett upphov till en hel berättelse. Samtidigt väcks nya frågor och så fortsätter diskussionen.
Monica Almgren som också visar sin egen flaska med vatten, hämtat ur Torneälven, njuter av elevernas berättelser och diskussioner. Det går inte att ta miste på att hon trivs med att vara en del i den här intressanta diskussionen.

- För mig som lärare är det här väldigt spännande och utvecklande. Det är ett spontant sätt att arbeta och man vet aldrig vilken väg det tar. Jag gillar det. Ta det här med vattenflaskorna som exempel. Jag hade ju förväntat mig att här skulle vi få vatten från de stora älvarna men då dök Filip upp med vatten som han hämtat från en tvättmaskin. Då blev det ju ännu intressantare för plötsligt kretsade samtalet runt reningsverk och vattnets kretslopp och genast dök en massa nya ord upp, säger hon, som de skrev ned på tavlan.

Nyfikenheten var motorn som ledde till frågor och samtal, som ledde vidare till bilder och tankar som man sedan plockade med sig in i danssalen.
-Det har också lett till att vi ska göra ett besök på ett reningsverk, berättar Monica.

Det handlar om att utveckla samtliga språk- alla språk är lika viktiga

När vi sätter oss ned efter lektionen förklarar hon att det handlar om att utveckla samtliga språk, inte bara tal- och skriftspråket. Dansen och musiken är också en viktig del i det här språkprojektet. Därför träffar eleverna i både årskurs 4 och 5 Helene Nilsson som är danslärare och Anders Bergsjö som är musiklärare. De två har arbetat tillsammans i cirka tio år men att arbeta så här tätt och långsiktigt med mellanstadielärarna kring ett tema är nytt.
Båda är entusiastiska.

- Det här är inspirerande. Det kan ibland vara svårt att få en grupp att arbeta och göra det seriöst men här går det jättebra, säger Helèn Nilsson innan det är dags för årskurs fem, som arbetat med vulkantemat, att komma in.
Eleverna har ställt sig på rad och hon uppmanar dem att fokusera och "gå in i sig själva". Plötsligt lägger sig sorlet och det blir tyst. Sedan går eleverna in i danssalen till ljudet av Anders musik och där börjar man med olika samarbetsövningar med små bollar. I dansen jobbar de också med vulkantemat där lektionen avslutas med att värmen smälter ned allt, precis som vid ett vulkanutbrott, och där dimman till sist sveper in och kyler ned allt.

Ett stort silkeliknande jätteskynke får gestalta dimman, som sakta dras över barnen. Några av pojkarna som varit med och som tidigare spexat framför speglarna ligger plötsligt helt stilla, försjunkna i samma dvalaliknande tillstånd som de växter och jord hamnar i efter ett vulkanutbrott. Samtidigt läser Annika upp ord som värme, lava, bubblande fåror och stilla. Ord som eleverna själva skrivit ned vid tidigare tillfälle och som var förknippade med temaområdet. Övningen avslutas med att de, precis som växterna, kommer tillbaka och börjar leva igen. Någon går ut med händerna framför sig likt en buddistisk munk medan andra glider ut på rygg eller dansar ut på sitt alldeles egna sätt.

- Det var fantastiskt att se hur koncentrerade alla var och hur de verkligen gick in för arbetet, anser jag.
En flicka berättade att hon först kände kalla kårar efter ryggen men att hon sedan blev något nytt och tänkte på paradiset som de kallade sitt vulkanland.

-Det var magiskt säger dansläraren Helene Nilsson och ler.
Som en del av arbetet med vatten har eleverna i årskurs fyra arbetat med att rita och måla vågor men också att gestalta vågens rörelse genom att under dansen hålla i kompisens händer och skjuta iväg honom/henne.

Det sker en utveckling hos alla elever

Örnnässkolan i Luleå ligger i ett mångkulturellt område och vid sidan av svenskan finns sammantaget 28 andra språk i området. Ilir har föräldrar som kommit från Albanien och han har gjort en teckning på en jättevåg och framför vågen står två människor. Utifrån det berättar han om när han varit inne vid norra hamnen i Luleå en vacker kväll under sommaren när solen sken från en klarblå himmel.

- Du vet vid Kulturens Hus, det var under Luleåkalaset. Det är en stor sjö där och vi gick nära, säger Ilir och ler vid minnet.
På sitt sätt beskriver han upplevelsen av att se en vacker solnedgång på ett lugnt hav och hans liknelse kommer från hjärtat:
- Det såg ganska bra ut. Jag gick ända fram till solen.

Annica Brosäter har under arbetets gång sett hur hennes elever i klass fem har vuxit.
- I stort har det gått lite upp och ner vad beträffar geisten från barnen. Men det handlar kanske om tre av sexton barn. De tre känner ”åh, nej, det är inte roligt”. Men lika fullt när man ser dem på golvet så visar de glädje och jag ser att det sker en utveckling med alla elever. Bland annat att hålla fokus och att hålla koll på sin kropp, säger hon. Hon tycker också att alla barn har utvecklat förmågan att arbeta tillsammans.

- Alla kan vara med och alla röster hörs och alla gills lika mycket.
Men gör det inte det också när man undervisar mer traditionellt?
- Jo, det gör det. Men det finns inte bara i det skrivna ordet eller i talet i klassrummet utan det finns i rörelser också. Att alla får visa upp sin rörelse och att den duger. Det finns inte rätt och fel.
Vad känner du att det här projektet har gett dig som lärare?

- Inspiration. Ett annorlunda sätt att tänka som har berikat mig. Eleverna släpps in i mycket högre utsträckning . Till exempel det vi gör i klassrummet. Där hade jag tänkt mig en dikt eller en rap men där blev det något annat. Det handlar mycket om respekt, att lyssna på eleverna. För mig personligen är det en utmaning där jag får frångå det traditionella och ge mig ut på lite gungfly. Det är bra för det leder till att jag också utvecklas. Eleverna har sådan otrolig arbetslust och det smittar av sig på mig.

Tycker du att deras språk har påverkats?
- De har för det första fått lära sig att det finns många olika språk som alla är lika viktiga. Det jobbar vi med hela tiden. Sen vet jag inte om ordförrådet har växt och fått fäste hos eleverna. Det ser man inte så fort. Men visst har det lett till nya begrepp i undervisningssituationen. Jag kan se att det är språkutveckling på gång.

Text och foto: Joakim Nordlund