Anna Klerfelt undersöker yngre barns it-användning

STEPS-studien är en av de mest omfattande undersökningarna av it-användningens effekter i pedagogiska verksamheter. Undersökningen har fokus på informations- och kommunikationsteknologins inverkan på förskolan och på lägre stadier i grundskolan inom Europa. Den har gjorts på uppdrag av Europeiska kommissionen och genomförs av Europeiska skoldatanätet och Empirica GmbH. Studien bygger på kvantitativ data från tidigare studier, som publicerades år 2006, och nytt kvalitativt material från 30 länder.

Det nya materialet består av en litteraturöversikt över studier och forskning inom området från varje land och har kompletterats med nationella översikter. Översikterna tar upp bland annat vilken fortbildning i it-användning det finns för pedagoger i varje land. Studien innehåller även fallstudier från alla 30 länder.

Anna Klerfelt har genomfört den svenska delen av studien

I Sverige ansvarade forskaren Anna Klerfelt från Göteborgs universitet för den svenska delen av studien. Hennes egen forskning handlar om hur barn skapar berättelser med hjälp av datorn i pedagogiska verksamheter.

- Jag blev tidigt intresserad av barns bildskapande och berättande eftersom det är ett kraftfullt verktyg för att utveckla barns språkliga förmåga, för att utveckla förståelsen för vår gemensamma kultur och för identitetsskapande, berättar Anna Klerfelt. När datorn kom föll det sig naturligt att använda den för barns berättande. Därför skrev jag en ansökan till KK-stiftelsen för att få medel för ett projekt om barns digitala berättande. Dokumentationen från det projektet blev sedan underlag till min avhandling "Barns multimediala berättande - En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik".

Anna Klerfelts första uppgift inom STEPS-studien var att sammanställa befintliga studier och forskning till en litteraturöversikt.

- Jag hade stora ambitioner men jag hittade väldigt lite, berättar hon. Jag hittade ingen forskning inom området som är stött av Vetenskapsrådet eller av någon myndighet som anslår forskningsmedel. Däremot fann jag avhandlingar skrivna inom detta område. Situationen var i stort sett densamma i många andra europeiska länder som deltar i studien.

Fyra fallstudier ger exempel på it-användning i Sverige

Forskare från alla deltagande länder har genomfört fallstudier i förskolor och skolor där man använder it tillsammans med barnen i pedagogisk verksamhet. Anna Klerfelt gjorde observationer på fyra utvalda svenska förskolor. Verksamheterna representerar förskola, förskoleklass, skola och fritidshem och de har olika inriktning i sitt arbete.

- I fallstudierna framgår fördelarna med pedagogisk it-användning med yngre barn väldigt starkt menar Anna Klerfelt. De visar sig att it används för att stödja samarbete, kommunikation och kreativitet. Men det är viktigt att förstå att det här är verksamheter där det arbetar engagerade pedagoger som är intresserade av it-användning och som har kunskaper. De är inte it-experter men de ser vilken potential it har för barnen. De ser också vad de behöver utveckla ännu mer. De eftersöker mer fortbildning, mer resurser och mer utrustning.

Fallstudierna ger raka nedslag i verksamheterna och lyfter fram frågor om hur man kan driva pedagogisk utveckling. De är praktiska exempel som pedagoger kan använda för att diskutera hur de kan utveckla sin egen verksamhet.

Digitala bilder är viktiga för yngre barns kommunikation

Ett område som pedagogerna arbetar medvetet med är digitalt bildskapande. Barnen får ta egna bilder som speglar deras perspektiv och bilderna diskuteras med barnen. Man sätter ord på barnens vardag. Genom bilderna får barnen en möjlighet att diskutera och fundera över sin ställning och sina relationer i gruppen tillsammans med de andra barnen. Bilderna används också för att kommunicera barnens förskolevardag till föräldrarna. Barnens bilder visas via bildspel och de sätts upp på väggar. Det underlättar för barnen att berätta för sina föräldrar vad de har gjort under dagen. Personalen pratar även om mediebilder med barnen.

- Barnen möter mycket bilder i media och därför tar man ibland upp mediekritik, berättar Anna Klerfelt. Man diskuterar vad bilden berättar, varför den ser ut som den gör och att man kan manipulera bilder. Sedan visar man i ett bildbehandlingsprogram hur man gör när man förvränger en bild, att man kan ljuga med en bild.

Anna Klerfelt har genom fallstudierna sett att it-användningen är en naturlig del på de förskolor som hon har observerat. It används både i temaarbeten som pedagogerna planerar men också under den fria leken och då styr barnen själva när och hur de använder it.

Under höstterminen 2010 kommer Anna Klerfelt att sammanställa en nationell rapport som analyserar de svenska resultaten satta i ett europeiskt sammanhang.

Text: Seija Eriksson
Bild: Anna Klerfelt