Elevers lust att förstå - en bortglömd drivkraft?

Teknikstött lärande kan öka elevernas motivation, det kan användas för att visa komplicerade processer och på så vis bidra till djupare förståelsekunskaper. Det hävdar kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Men det förutsätter att skolan organiserar undervisningen på ett framsynt sätt.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet ( Foto: Thomas Heldmark) Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet Det handlar om att väcka lusten att förstå, en bortglömd drivkraft i skolans arbete. Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och en av Skandinaviens internationellt mest uppmärksammade filosofer. Han har tidigare skrivit böcker om vårt tänkande och om vårt behov av berättelser. De senaste åren har han ägnat sig åt vår grundläggande, ja, medfödda lust att begripa saker. I boken Lusten att förstå – om lärande på människans villkor (Natur och Kultur) vill han visa  hur skolan kan fånga upp denna lust till kunskap.

Ty, konstaterar Gärdenfors, det är ofta trist att gå i skolan. Frågar man högstadieelever vilket adjektiv som bäst beskriver skolan så blir det vanligaste svaret: tråkig. Skolgången är för många en enda lång kamp mot ledan, mot stormbyarna av gäspningar i klassrum tömda på syre, alltmedan läraren står framme vid katedern och tycks röra på munnen. Under sådana förutsättningar är det svårt att lära sig.

– Annat är det när samma elever spelar dataspel. Eller åker skateboard. Eller pratar eller chattar eller filmar med sina kompisar. Då lär de sig saker hela tiden, inte för att de någon säger åt dem att göra det utan för att de vill, säger Peter Gärdenfors.

Då pågår ett informellt lärande. Barnen vet inte att de lär sig utan är fullt upptagna med att försöka behärska datorspelet, skateboardrampen, filmredigeringsprogrammet. Detta motivationsdrivna lärande är själva bränslet som leder till djupare förståelse, menar Peter Gärdenfors. Och det är förståelsekunskaperna som är de viktiga, menar han, inte informationsinhämtning. Problemet är att skolan inte är organiserad för att tillvarata detta. Läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskapen om hur vi lär oss något.

– Mycket riktigt sker merparten av lärandet utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bättre förstå hur skolans verksamhet ska organiseras, säger Peter Gärdenfors.

Digitala verktyg har stor potential

Peter Gärdenfors menar att informationsteknik har en potential som inte utnyttjas till fullo. Klokt utvecklade it-verktyg kan både förstärka motivationen hos eleverna men också stimulera lärandet och förståelsen.

– Det är uppenbart att barn kan ha kul med datorer – se bara hur populära datorspelen är. Det är sällan man ser mer motiverade individer. Detta engagemang borde rimligtvis kunna överföras till pedagogiska användningar av it, resonerar Gärdenfors.

Man vet att känslan av kontroll stimulerar motivationen, liksom känslan av att vara kompetent. Där har datorspelen lyckats bättre än flertalet läromedel, resonerar Gärdenfors. Datorspelen anpassas efter spelarens skicklighetsnivå. Den som spelar datorspel får hela tiden återkoppling om den lyckas eller misslyckas och spelaren känner att han eller hon har kontroll över spelsituationen. Peter Gärdenfors menar att vissa modeller för formativ bedömning kan ligga i linje med det resonemanget. De bästa spelen låter också spelaren utveckla sin egen stil.

Förståelse viktigare än informationsinhämtning

Den bästa formen av lärande är alltså den som leder till ökad förståelse. Men vad är det? Peter Gärdenfors citerar Ellen Key som sagt att bildning är det som finns kvar sedan vi glömt vad vi lärt oss. De mönster som stannar kvar när faktakunskaperna som byggde upp mönstren glömts bort eller blivit irrelevanta. Och har vi bara lärt oss mönstret blir det lätt att lära annat. Kunskapen blir därmed produktiv. Därför, menar Gärdenfors, är det så viktigt med systemförståelse, att förstå hur systemen hänger ihop. Exempelvis lära sig hur vattnet rör sig i ett kretslopp från havsytan till åkerjorden. Han förnekar inte det är nödvändigt med rotkunskaper, som krävs för att kunna lära sig andra saker.

– Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman, säger Peter Gärdenfors.

Visualisering och simulering

Datorer kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar. Och med simulering, som enligt Gärdenfors är en sorts visualisering fast av dynamiska förlopp. Man kan på ett par minuter grafiskt simulera en geologisk process som i verkligheten skulle ta miljontals år. Eller simulera vad som händer med vegitationen i ett landskap om nederbörden minskar eller temperaturen höjs.

En annan kraftfull metod är berättelsen, helst en interaktiv berättelse. Den som skapar en stark berättelse stimulerar lärandet, även det har datorspelskonstruktörerna förstått.

– Den kloke läraren kan använda berättelsen för att smyga in annan, teoretisk kunskap, kunskap om dolda variabler om exempelvis periodiska systemet, eller motstånd och spänning inom elektriciteten.

Individanpassade läromedel

En annan möjlighet är it-verktyg som är anpassade till olika individers lärstilar. Alla elever behöver inte ha samma skolböcker längre utan kan få ett pedagogiskt material som passar just hans eller hennes sätt att lära. Datorprogrammen kan exempelvis komma ihåg hur eleven klarat tidigare uppgifter och anpassa svårighetsgraden efter det. De kan ge individanpassad återkoppling vilket ökar interaktiviteten. Verktygen kan också ta hänsyn till  om man lär sig bäst via visuella intryck eller om man föredrar att lyssna ( två olika minnessystem i hjärnan).  It kan också öppna för metakognition. Vilket bland annat kan innebära att eleven ska kunna återvända till en lärsituation, helst tillsammans med handledaren, för att se vad som gick bra eller dåligt. Eleven får på så vis se sitt lärande utifrån och reflektera över det på ett nytt sätt.

I ett nästa steg talar Gärdenfors om virtuella lärare och virtuella elever. Han poängterar att en skicklig lärare inte kan ersättas. Men mänskliga resurser är bristvaror och Gärdenfors tänker sig en utveckling där skolelever både kan ha virtuella lärare och vara lärare åt virtuella elever, allt för att stimulera förståelsen.

Fler broar mellan pedagogik och kognitionsvetenskapen

I förlängningen vill Peter Gärdenfors att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen. Han skulle också vilja se att den pedagogiska forskningen, hjärnforskningen och kognitionsvetenskapen slog följe mer än vad den gör idag.

– Det behövs många fler broar mellan dessa forskningsfält, säger Peter Gärdenfors.

Sex kriterier för teknikstött lärande

Peter Gärdenfors refererar till kognitionsforskaren Maria Larsson som utarbetat sex kriteterier för att teknikstött lärande ska främja förståelse. Tekniken ska:

  1. Stödja interaktivitet.
  2. Ge återkoppling till eleverna.
  3. Använda narrativa former i presentationer av materialet.
  4. Tekniken ska anpassas efter individernas lärstilar.
  5. Erbjuda former för samarbete.
  6. Stödja metakognition.

Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors förslag till skolan

  1. Utgå från människans naturliga lärande
    Studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras. Satsa på elevernas inre motivation.
     
  2. Skilj mellan inre och yttre motivation
    Vid inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
     
  3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
    En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
     
  4. Satsa på förståelse - inte bara på faktakunskaper
    Ingen kan skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – man måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
     
  5. Använd it för att öka motivation och förståelse
    Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
     
  6. Bredda lärarutbildningen
    Utforma lärarutbildningen så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.

 

Text och bild: Thomas Heldmark

Senast granskad: 2015-06-22