Twitter är mitt utvidgade kollegium

Byter ni nationella prov med andra skolor? Vilka retoriska tal använder ni i engelska C? På Twitter och Facebook har läraren Patricia Diaz många av sina kollegiala diskussioner och hon ser sociala medier som ett viktigt stöd i sin professionella utveckling.

Patricia Diaz Foto: Daniel Persson Cirera Språkläraren Patricia Diaz är nästan alltid uppkopplad och twittrar ofta och gärna.

Ämneskollegor möts på nätet

– För några år sedan kunde kollegorna i lärarrummet titta litet snett på en om man gick in på Facebook mellan lektionerna för sådant var bara associerat med fritid. Så är det inte längre, säger Patricia Diaz, engelsk- och spansklärare vid Mikael Elias Gymnasium i Stockholm.

För henne är sociala medier viktiga arbetsverktyg, både i undervisningen och i kontaktskapandet med lärarkollegor. Hon berättar att det är lika naturligt för hennes elever att ha boksamtal via en chatt på nätet som runt ett bord i ett klassrum. Och även om det långt ifrån är alla lärare som ser de möjligheter kommunikationsverktygen bär med sig, ansluter sig allt fler, menar Patricia Diaz.

– Ibland kan det vara värdefullt med input från fler än sina närmsta kollegor, säger hon. Då är det en stor fördel att ha tillgång till olika forum där undervisningsämnet diskuteras mer generellt och man ger varandra tips på lektionsfrslag, ämnesintegreringar, planeringar och bedömningsmatriser, för att ta några exempel.

Vid den skola Patricia Diaz själv är lärare, arbetar sammanlagt tre engelsklärare. Men i och med att det skapats en Facebookgrupp för skolkoncernens alla engelsklärare runt om i landet är hennes ämneskollegor långt fler än så.

– Med Facebooks hjälp är vi ett stort ämneslag på över 20 lärare, säger Patricia Diaz. Alla är inte jättedigitala men bidrar med innehåll som länkar till bra vetenskapliga rapporter, vilka romaner som passar för kursen och hur man kan arbeta ämnesövergripande.

Hon är också är medlem i flera andra Facebookgrupper som har med skola och lärande att göra, till exempel gruppen ”Sociala medier i skolan”.

– Den skapades via en skolchatt på Twitter, växte jättesnabbt och har nu nästan 600 medlemmar. Där pratar vi mest om it och undervisning och så delar många med sig av filmklipp, spel och digitala verktyg som kan användas i undervisningssammanhang. Nyligen diskuterades hur mycket utrymme sociala medier får i lärarutbildningen.

Pedagogiskt utbyte på Twitter

Hon har också haft stor nytta av Twitter, genom att följa och medverka i diskussionerna exempelvis gällande sambedömning och samrättning.

– Twitter är nog det verktyg jag själv använder allra mest för mina pedagogiska utbyten, säger hon. Många tror att Twitter bara handlar om korta inlägg om vad de gör och så fungerar det ju med vissa kändisars twitterflöden. Men många lärare som twittrar gör det till största delen för att kunna diskutera pedagogik.

Ofta lägger man ut frågor och funderingar man vill ha återkoppling på från andra, berättar Patricia Diaz.

– För en tid sedan undrade jag om någon hade förslag på ett chattverktyg där man kan se vem som skriver vad, eftersom mina elever efterfrågade en tydligare struktur för vår bokchatt. Då fick jag flera förslag som visade sig vara mycket användbara.

Även om de allra flesta lärare som använder sig av Twitter både är insatta och intresserade behöver diskussionerna inte alls ha med it att göra, menar Patricia Daiz. Istället rör ämnena allt ifrån hur skolor organiserar nationella provbyten till tips på material att använda till vissa specifika kurser. Och kontaktskapandet sker inte bara mellan lärarna utan även lärare och elever emellan.

– Här om dagen efterlyste jag roliga och intressanta studiebesök för mina engelska C-elever. Då skickade en hel del ungdomar min fråga vidare. Att just eleverna tyckte den var viktig att föra vidare kändes kul, säger hon.

Forumet #skolchatt på torsdagkvällarna är också något hon själv uppskattar mycket.

– Det är nya ämnen varje gång och många är med och diskuterar, säger hon. Det bästa är att man kan gå in i efterhand, läsa och ha egna synpunkter. Diskussionen dör aldrig ut och det är styrkan med Twitter tycker jag. Dessutom är twittrande pedagoger i allmänhet mycket välkomnande till nya medlemmar.

Men trots fördelarna krävs det givetvis en viss ansträngning för att komma igång med ett Twitterkonto, menar Patricia Diaz. Hennes eget tips är att börja i liten skala och följa några få twittrare man tycker verkar intressanta. Om man själv känner sig osäker på vad man ska twittra om går det bra att bara ”lyssna” och inte göra så mycket väsen av sig till en början.


Andra lärarröster om det utvidgade lärarkollegiet som nätet erbjuder

Skrämbild av Skolchatten


Sociala medier är en del av arbetsdagen

Det viktigaste när man använder sociala medier är att utgå från att allt man delar med andra, oavsett om det är en sluten grupp eller inte, är offentligt.

– Den netikett som gäller för eleverna, gäller för oss pedagoger också, säger hon. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet att i princip allt man skriver på Twitter kan läsas av såväl kollegor som elever.

På frågan om det inte kan kännas stressigt att ständigt bolla med så många olika kontaktytor svarar hon nekande. För hennes del är det både är ett jobb och ett intresse.

– Kanske handlar det också om vilken relation man har till den moderna tekniken. För mig är det så självklart att alltid vara uppkopplad även om jag inte alltid har tillgång till en dator. Jag kollar både de massmediala och de sociala nyhetsflödena i mobilen när jag sitter på tunnelbanan och ser det inte som ett extra arbete utan som en del av min vardag.

Patricia Diaz hoppas att skolan kommer att hänga med i utvecklingen och att allt fler lärare och skolledare inser vilken pedagogisk behållning man kan få genom nätets alla kommunikationskanaler. För att en skola ska komma dit tror hon att det behövs en uppmuntrande och stöttande skolledning och en attitydförändring hos vuxenvärlden där kanaler som Facebook inte enbart förknippas med målgruppen barn och unga.

– Jag tror inte sociala medier är någon fluga och det är också tydligt att fler börjar förstå tjusningen med att hänga på Facebook, säger hon. Det kommer verkligen att bli spännande att se hur det ser ut om bara fem år.
 

Text: Filippa Mannerheim
Foto: Daniel Persson Cirera

Senast granskad: 2015-06-22