Guide för källkritik

Källkritik är en metod för att granska information från olika källor. Metoden hjälper dina elever att ta reda på om informationen går att lita på och om den är användbar för deras arbete.

Flicka tittar genom förstoringsglas Olika typer av källor

Det är genom olika källor som du får reda på saker. En källa kan vara av olika slag:

  • skriftlig
  • muntlig
  • materiell

De skriftliga och muntliga källorna berättar om en händelse, medan de materiella kan vara ett fysiskt bevis på att en händelse faktiskt ägt rum.

Inom källkritiken skiljer man också på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som bevittnar en händelse kan vara exempel på en förstahandskälla. Journalisten som i efterhand intervjuar personen och sedan återberättar händelsen blir då en andrahandskälla.
Det betyder inte att en förstahandskälla alltid är opartisk eller ger en korrekt bild av verkligheten.

Avsändare och budskap

Källkritiken hjälper dig att ta reda på källans avsändare och budskap. Det gör det lättare att avgöra om källan är användbar för ditt arbete.

Vem står bakom källan?

Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare. En upphovsman eller utgivare kan vara till exempel en privatperson, ett företag eller en organisation. Om det gäller en text ställ frågor som:

  • Vem har skrivit texten?
  • Vem har publicerat texten?

Det är också viktigt att undersöka om källan är äkta, det vill säga att den är det den utger sig för att vara. Om det saknas uppgifter om upphovsperson ska du kanske överväga att använda en annan källa istället.

Exempel

Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Sök efter namn eller e-postadress på webben och se vilka träffar du får. Om du vill veta om skribenten har skrivit böcker i ämnet, kan du söka i bibliotekskataloger som till exempel:

Libris (webbsök)

Om din källa är på nätet kan du titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. Ibland står utgivarens namn i webbadressen, men inte alltid.

Här kan du direkt se att det är Skolverket som står bakom/ansvarar för webbplatsen:

www.skolverket.se

Här måste du klicka på länken för att ta reda på att liu betyder Linköpings universitet

www.liu.se

En del webbadresser är väldigt långa. Då kan du backa i adressfältet för att komma till den organisation som står bakom webbplatsen. I exemplet nedan tar du bort allt som står efter .se

http://www.eu-upplysningen.se/-/soksida/?q=Sverige+och+EU http://www.eu-.upplysningen.se/

Alla webbsidor på internet har en webbadress. I webbadressen ingår ett så kallat domännamn som är en blandning av en adress och en identitet på nätet. I ett domänregister kan du få reda på vem som har registrerat ett visst domännamn. Du får uppgifter om namn, adress, telefonnummer och epostadress till webbansvarig. Svenska domäner söker du på:

www.iis.se/

Andra toppdomäner än den svenska söker du till exempel på:

http://who.is/

Låt dig inte luras av falska webbplatser. Det finns webbadresser som ser nästan exakt likadana ut. Ibland är det en ren slump, ibland kan det vara ett medvetet försök att luras för att sprida falsk information, misskreditera någon eller för att dra fler besökare till den egna webbplatsen. Exempel på luriga webbadresser och webbsidor att jämföra hittar du på:

Kolla källans wiki - Källkritik - Exempelsidor

Vilket budskap har källan?

När du har tagit reda på vem som står bakom källan är nästa steg att ta reda på vilket budskap källan försöker förmedla. Här gäller det att granska själva innehållet för att få veta om det rör sig om fakta, åsikter, reklam eller underhållning. Ställ frågor som:

  • Finns något syfte med publiceringen?
  • Är informationen trovärdig?
  • Stämmer det med vad du redan vet?
  • Hittar du något budskap?
  • Finns dolda budskap?
  • Går fakta att kontrollera?
  • Saknas uppgifter?

Jämför gärna med vad andra källor säger i ämnet, men kom ihåg att källor kan vara beroende av varandra. De kan ha hämtat sin information från samma förstahandskälla.

Om din källa finns på webben är det bra att veta att många webbplatser är reklamfinansierade. Det behöver inte betyda att innehållet är dåligt eller inte håller för en källkritisk granskning. Men se efter om det går att se skillnad på faktainnehåll och reklam eller om gränserna flyter ihop.

Hur ser källan ut?

Utseendet kan också ha en betydelse, det vill säga hur informationen presenteras. Ibland är det lätt att få en överblick över innehållet, medan andra källor är svårlästa och svårnavigerade. En slarvigt skriven text som är full av fel kan tyda på att avsändaren inte har tagit sig tid att kontrollera vare sig stavning eller att innehållet är korrekt. Kontrollera gärna om det finns källhänvisningar som styrker fakta.

Om din källa är på nätet kan du titta på hur webbsidan är gjord. Är den lättnavigerad? Fungerar länkarna i länklistan? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Se efter om det finns en innehållsförteckning eller webbkarta. Finns det någon Om oss eller About this site-flik? Där brukar det nämligen finnas information om:

  • upphovsman eller utgivare av webbplatsen
  • eventuella samarbetspartners
  • eventuell finansiär av webbplatsen
  • syftet med webbplatsen
  • målgrupp för webbplatsen

När tillkom källan?

Du behöver också ta reda på hur gammal din källa är, till exempel när en faktabok är skriven eller när en webbsida är gjord. Det blir förstås extra viktigt om du vill ha dagsaktuella uppgifter om något.

Längst ner på webbsidan brukar det stå när materialet senast uppdaterades. Observera dock att detta datum ofta ändras automatiskt eller vid smärre ändringar. Det behöver inte betyda att någon har sett över hela innehållet, utan det kan vara frågan om ändring av ett stavfel.

Går källan att använda?

Det finns egentligen inga oanvändbara källor, utan det är dina egna behov och syften som styr vilka källor som du kan använda.

Exempel 1: Många källor har som enda syfte att försöka sälja något. Ibland ser du direkt att det är en kommersiell webbplats, ibland är reklamen mer dold.  Det betyder dock inte att sådant material måste undvikas.

Exempel 2: Det är inte heller fel att använda vinklade eller tendentiösa källor. De kan vara användbara om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Du vill kanske ta reda på vad olika politiska partier tycker i en viss fråga och då besöker du deras webbplatser och tar reda på det.

Exempel 3: Olika källor har olika målgrupper, allt är inte intressant för alla. Är du tonåring vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till en pensionär. Är du patient vill du kanske inte få information som bara kan förstås av läkare.

Exempel 4: Om du vill ha senaste nytt inom ett område, till exempel börskurser eller matpriser, vill du inte läsa föråldrad information. Men ska du studera historia kan du ha nytta av både nytt och gammalt material. Ibland är en gammal källa användbar just för att ta reda på hur människor tänkte under den tid då källan kom till.

Senast granskad: 2016-06-23