1. Starta: Utse roller - Paketens mål/syfte - Vad säger styrdokument/forskning?

Källkritik för årskurs 7-9

Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens som medborgare i ett digitaliserat samhälle. Lärarens utmaning är att ge eleverna de verktyg som de behöver för att utveckla sin källkritiska förmåga. Det här materialet ger dig inspiration till samtal om källor med elever i årskurs 7-9.

Bibliotekarie i klassrum Målgrupp: Lärare i årskurs 7-9 och skolbibliotekarier

Sju timmar om källkritik för årskurs 7-9

Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här:

Sju timmar om...

Vad säger styrdokument?

Läroplanerna understryker att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med snabbt informationsflöde och förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
 
Kritiskt tänkande och förhållningssätt uttrycks i flera ämnens syften och i det centrala innehållet i kurs- och ämnesplaner. Även dessa förmågor ska bedömas i olika ämnen. Ord som används är till exempel; bildanalys, olika aspekter av källkritik, kritiskt tänkande, kritiskt förhållningsätt och att kritiskt granska och reflektera. Enligt kunskapskraven för svenska, för svenska för andra språk, för naturorienterade och samhällsorienterade ämnen ska elever mot slutet av årskurs 9 kunna föra underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.
 

Vad säger undersökningar och forskning?

Nu när digitala medier blivit allt vanligare i undervisning och skolarbete är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor eftersom vem som helst kan publicera vad som helst på nätet. Trots detta finns det brister i skolans undervisning om källkritik. 52 procent av eleverna i åldern 11-16 uppger att man sällan eller aldrig i skolan pratar om källkritik och hur man kan ta reda på vad som är sant och falskt på nätet.
 
Skolverkets it-uppföljning (2012) visar att var tredje grundskollärare inte alls tar upp källkritik i undervisningen. En förklaring till detta skulle kunna vara att det behövs mer kompetensutveckling inom området. 41 procent av alla grundskollärare har uttryckt att de har ett mycket eller ganska stort behov av kompetensutveckling när källkritik på nätet. 

It-användning och it-kompetens i skolan (2012)

Skolinspektionen har granskat SO-undervisningen i årskurs 7-9. Resultaten visar att18 av 25 granskade skolor behöver utveckla arbetet med det källkritiska perspektivet i undervisningen. Elever behöver lära sig att argumentera och föra utvecklade och underbyggda resonemang, understryker granskningen.
Undervisning i SO-ämnen i år 7-9 (2013)

Eleverna behöver lära sig att söka effektivt, kritiskt granska det de möter samt kunna hantera och använda de verktyg som en dator erbjuder. Eleverna ska "gå från att vara passiva konsumenter till aktiva producenter". Eleverna ska "genom dialog skaffa sig ett etiskt förhållningssätt till det som de kan möta på nätet".
En egen dator som redskap för lärande (2008)
Det finns i huvudsak två hinder för att elever ska kunna bedöma en källas tillförlitlighet. Det är att elever saknar kunskap om hur en källkritisk granskning genomförs. Det handlar också om elevernas brist på erfarenhet och allmänbildning för att de ska kunna använda sin egen auktoritet vid bedömning av källors trovärdighet.
Elevers strategier för att bedöma källors trovärdighet (Jonsson&Nilsson 2014)

Senast granskad: 2016-07-12