1. Starta: Utse roller - Paketens mål/syfte - Vad säger styrdokument/forskning?

Källkritik för gymnasieskolan

Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan.

Bild från klassrum Målgrupp

Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan

Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här:

Sju timmar om...

Vad säger styrdokument?

Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt tänka, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Kritiskt tänkande och förhållningssätt uttrycks också i flera gymnasieämnens syften och centrala innehåll. Det är förmågor som ska bedömas i olika ämnen. Ord som används är till exempel; källkritisk granskning, källkritisk medvetenhet, källkritiskt förhållningssätt, kritiskt granska och reflektera, värdera olika källors tillförlitlighet, kritiskt tänkande och att kritiskt granska och reflektera. I kunskapskraven för ämnet Samhällskunskap kurs 1-3 uttrycks att eleverna ska kunna använda källor och föra resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Vad säger forskning?

Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande. Unga behöver också kunna hantera det informationsflöde de möter utanför skolan eftersom digitala medier är en del av deras liv och vardag. Trots detta finns det brister i gymnasieskolans undervisning i källkritik, konstaterade Skolinspektionen i sin granskning av 421 gymnasiearbeten. Även om många lärare ger bra stöd för sina elever visar granskningen att elever behöver mer hjälp med att utveckla självständighet, kritisk värderingsförmåga och i att arbeta på ett vetenskapsliknande sätt under gymnasieutbildningen.

Gymnasieelever tränas för lite i källkritik

I Skolverkets it-uppföljning (2013) uppgav var femte gymnasielärare att de inte alls arbetar med att utveckla elevernas förmåga inom källkritik på internet. En förklaring till detta skulle kunna vara att det behövs mer kompetensutveckling inom området. En tredjedel av alla lärare i gymnasieskolan har uttryckt att de har ett stort eller ganska stort behov av kompetensutveckling när det gäller källkritik på nätet.

It-användning och it-kompetens i skolan (2013)

Elever behöver lära sig att hantera komplexa texter och att förhålla sig till dem på ett kritiskt sätt. Det kräver bland annat att de kan förstå ämnesinnehållet, att de kan genomskåda retoriska knep och att de kan tolka och bedöma bilder och grafisk utformning. Framför allt handlar det om att inte vara rädd för olika typer av texter, utan att kunna se vad som är användbart i olika sammanhang.

Jakten på den godkända texten: Läspraktiker och internetanvändning i gymnasieskolan (2012)

Senast granskad: 2016-01-27
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen